lördag 23 januari 2016

Tillbaka i Viken

Kom tillbaka till Sturup i onsdags kväll. Alla som kommer tillbaka från vistelser i annat land vet att nu gäller nya rutiner. Hann iallafall med samma flygbuss som vanligt till Lund, kom med samma tåg till Helsingborg, blev hämtad i samma bil. Efter fyra dagar med mest stillasittande i bil för att åka kors och tvärs i Skåne och Belgrad tar det några dagar att få igång alla muskler. Efter att ha ägnat mig åt intensiv passiv rökning tar det några dagar att vädra ur stinkande kläder.

Intryck från besöket hos Narval Boats den här gången? Zoran är totalt fokuserad på att få upp den nya hallen. Det blir ingen Z31 förrän hallen är rest, värmeanläggningen på plats, hallen är inredd. Min uppskattning är att det tar två månader innan formarna kan komma inomhus och jobbet kan börja. Produktion pågår nu i två gamla lokaler, där dom en gång började för 20 år sen.

Vi gjorde några provlaminat, dels ett 15 mm tjockt homogent (ingen divinycell) uppbyggt av 28 lager tvåaxiella 600 g mattor med vartannat skikt 0/90 och vartannat +/- 45 grader (motsvarar halva kölplattan hos Z31) och dels övergången mellan sandwich till 6 mm homogent laminat för att förstå svårigheterna med att laminera innerhörnan i relingen.

Vi gjorde också separata försök med olika typer av plast till vakuumbaggen. Med från Sverige hade jag tunn film, tjock film (båda från ABIC) och plastfolie för ångspärr från Biltema. Just Biltemaplasten var enklast att arbeta med när jag limmade fast divinycellskivorna på Piano, nu hade jag med en vakuummeter och vi kunde följa tryckförändringen. Precis som hemma så var Biltemaplasten bäst. Den är enklare att få tät helt enkelt och höll därför vakuum bäst. Droppade lite vinylester på en remsa för att kolla om den löstes upp upp av styren. Gjorde ett enkelt dragprov efter en halvtimme. Remsan brast några cm utanför vinylestervätningen. Enda nackdelen med Biltemaplasten är att den är svårare att ta bort. Butyltejpen häftar helt enkelt bättre. Ytterligare en nackdel är också varmhållfastheten, vakuumbagplast klarar ju minst 120 grader (för att kunna autoklava epoxy), det kan ju bli ganska varmt under härdningen men å andra sidan behövs då inte längre något vakuum, man stänger ju pumpen när gelningen startar.

Nu går Narval vidare med att vakuuminjicera ett 535 skrov ur deras ordinarie produktprogram.

Narval 535, ett walkaround trimaranskrov med styrpulpet.
Hemma i Viken väntar Piano, ett jobb som inte fortsätter när jag är borta. När jag åkte hade svårigheterna med spacklingen hopat sig. Jag har fått värdefulla tips av Peter (som gjorde sin T24 väldigt fin, jag anade inte att skrovfinishen var "handgjord" mha av långklotsslipning) och Henrik (som byggt one-off båten Mithril). Jag har diskuterat med Lars B (som har byggt Piano) och Dragan har sin bestämda uppfattning om hur spackel ska fungera. Jag diskuterade också spackel och spackling med Zoran. Nu har jag samlat på mig ideer både när det gäller vilket spackel som fungerar bäst och hur själva spacklingen och slipningen ska göras för att det ska bli bra. Jag kommer att prova några inblandningar med silica (West System 406 filler) och ytterligare mikroballonger i NORPOL Fi-177 spacklet från VELOX för att dels få bort att det rinner på vertikala ytor och dessutom göra det enklare att slipa. Blandar jag in för mycket riskerar jag vidhäftningen till divinycellen - spacklet blir för torrt. Fortsätter lite till med Fi-177, dels eftersom det har lägst täthet av dom spackel jag hittat och dels för att jag redan har en 20-liters burk.

Hämtade hem burken från Dragans verkstad, spackel ska inte vara för kallt. Doserade i 1 kg förpackningar (2 liter i varje burk), blandade i 0,8% silica och 0,8% mikroballonger i en av burkarna. Så här ska amatörmässigt ska man inte hålla på, men har jag nu tatt fan i båten får jag se till att ro honom iland. Slipade först spacklingen från förra veckan. Faktisk ganska lätt att slipa, först direkta ojämnheter mha Mirkamaskinen, sen långklotsslipning (Zoran kallar det "ski-sanding"). Blev förvånad att det gick att slipa så bra efter alla nedslående kommentarer.

Dragan hade fixat lite varmare i verkstan, blandade i 4% härdare och började spackla. Det blev inget vidare. Spackel ska helst vara 25 grader och ha konsistens som rumsvarmt smör. Jag koncentrerade mig på att fylla alla springor och hål och fylla ytan.
En stund efter inblandning av härdaren tappar det urspungligen blåa spacklet sin färg. 
Vad är det för kladdjobb han håller på med?
Tittar du noga i bildens överkant så ser du att den gamla förstäven (det korta svarta strecket) är förskjuten lite åt SB. Jag passar på att räta upp förstäven så att den blir vertikal.
Ser ju bra ut på håll!

6 kommentarer:

  1. Kul project om man gillar utmaningar. Har du tänkt på flytläge och deplacement förändringarna? Det blir väl till att hämta ut ett nytt mätbrev nu när båten flyter högre.

    Leif

    SvaraRadera
  2. Det blir nya mätbrev i både SRS och DH. Flytläget ändras (även om det blir mycket marginellt), deplacementet (eftersom jag lättar båten på batterier, ugn, dynor bak och tynger ner med påbyggnaden). Delvis ny segelgarderob (för att täcka prestandaglappet på halvvind).

    SvaraRadera
  3. Hm, divinycell flyter väl i vatten. Din båt lättar i vattnet. Archimedes princip...

    SvaraRadera
  4. Knappt 10 liter ökad volym under vattnet fram, alltihop väger väl ungefär 10 kg inkl spackel och glasfiber, dvs det tar nog ut varandra. Båten lättar (förhoppningsvis) pga att jag plockar ur grejer och byter till Li-batterier.

    SvaraRadera
  5. DH kanske ändrar mätetalet med förändring vid inmätning av flytläget VL. Men SRS har väl inga formler "inputs" för att avgöra om båten är 5 cm bredare en meter in från stäven eller inte 5 cm bredare utifrån ingen referens alls. Det har ju inte med konstruktionsåret att göra då båtarna från samma tid kan se ut som både före och efter spackling!
    Och vem avgör om den lilla förändringen gör båten snabbare eller långsammare?
    Ändrar man vikten så påverkar det såklart!
    Det ser fint ut på fotot och kommer säkert att bli fint när det är klart!
    Blir kul att följa och se om det gör skillnad.

    SvaraRadera
  6. Ändringen i DH blir sannolikt minimal. Ändringen i SRS kan man aldrig veta eftersom det då handlar om båtens verkliga prestanda. Det kan kanske tom bli byte av klass både i Seapilot och Bohusracet jämfört med Pianos nuvarande SRS mättal!

    SvaraRadera