Scampiköl sökes

Om du har läst kommentarerna så har du sett efterlysningen av en Scampiköl.

" ...
Heisann...Christian Andal her...söker köl til min Scampi 30 da jag tappade den: (..har dere noe som kan brukes?) Mvh Christian Andal
(Christian.andal@hotmail.com)
... "

Jag kontaktade Christian och frågade vad som hade hänt.

" ... Vel mistet kjølen på et rev utenfor Læsø.. den har falt Helt av.. sikkert boltene som er gamle for sammenstøtet var ikke hardt? ... "

" ... Det hente sommeren 2014..Kjøpte seilbåt for å lære å seile, så jeg seglade från Hønø og mistet kølen ved Læsø… fin soldag, rolig vind, gikk for motor akkurat da.. var ikke en hard påkørsel…men traff revene utenfor Østrehamn… kjøpte båten i Sverige og lærte å segle til Læsø , men dog litt bratt læringskurve :)..så nå ligger den igjen i Danmark og søker ny kjøl:)…båtnummer BZG 55 … seilte til Løgstør fra Læsø Uten kjøl da ;)) …

Mye «ballast» i båten… (bildet er Løgstør i sikte, men ser du slagsiden ?…All desplasement var på Venstre side.. spurte alle seglare jeg trafff om jeg kunne ha mistet kølen men dem sa Nei Umulig?;)…vel kom 60nm uten (men dog i rolig vind;)) ... "

Var hittar man en köl till Scampi. Värmlands Båtskrot? I loggboken på deras hemsida står att dom skrotat en Scampi den 19de januari. Christian tog kontakt och fick beskedet att kölen redan skickats iväg till skroten.

Hör av dig direkt till Christian om du har nåt tips om var han få tag på en Scampiköl. E-postadress överst i det här inlägget.

Hur fixar man ytfinish?

Piano ligger fortfarande på land. Vårrustningen drar ut på tiden, årets projekt är en bottenfinish utan dess like.
Just nu förtvivlar jag över att inte få till det som jag vill. Av någon anledning har jag valt att rulla på färg istället för att spruta. Erfarenheten hittills är att jag borde ha använt tiden att lära mig hantera en sprutpistol istället för att slita med att slipa bort det mesta av det man rullade på för några dar sen.

Kölen är viktigast. Efter epoxygrundfärg, en veckas härdning och våtslipning rullade jag på bottenfärg, Nautix 4Tspeed importerad från Frankrike. Ordentligt spädd med Hempel thinner 808. Jag ringde Nautix om lösningsmedel och dom föreslog vilket lösningsmedel som helst för en-komponent bottenfärg. Använde den lösningsmedelsbeständiga skumrullen från Bauhaus, inga tendenser till att den löstes upp.

Rullad grå Nautix 4Tspeed

Ser ju jämt och fint ut på håll!

Bosse Fransson har föreslagit att man spraymålar ytan innan slutslipningen för att kunna övervaka både att alla smågropar slipas bort och det blir dessutom en koll på att man inte slipar för mycket. Man ser helt enkelt när det är färdigt. Bosse som använder vit bottenfärg sprutar svart indikeringsfärg. Jag åkte till Biltema och köpte 2 vita sprayburkar för 69,90 kr/st. En burk räckte till kölens båda sidor (nästan 3 kvm) plus bulbens ovansida.

Vitsprejad köl.

Efter torkning (sprayfärgen luktade misstänkt av xylen) är det dags att slipa. Handslipning med liten klots, använde överblivna Abranet 240 från vattenmaskinslipningen av epoxygrund på skrovet.

Ännu så länge verkar allt OK. Skalan är ca 1 mm mellan topparna.

Slipar lite till, fortfarande lovande.

Ännu lite mer. Handslipning av bulben med klots och 180 våtslippapper.

Nu fungerar det inte längre. Epoxygrundfärgen bryter igenom och porer finns kvar däremellan. Undermåligt underarbete helt enkelt.

Kölbladet som jag trodde var hur plant som helst. Tji fick jag!

Handforma en bulb har uppenbart inte fungerat som jag ville.

Kölens anslutning mot skrovet. Här var det buckligt!

Vad blir sens moralen av det här? Spraymåla indikeringsfärg är en väl brutal metod att få reda på att underabetet inte är OK. Vill man leva vidare med nån slags självbedräglig tro att man har världens bästa kölfinish ska man inte använda den. Men om man inte ger sig? Slickar såren, funderar ut nåt bra alternativ. Får ringa Bosse och be om flera råd! Måste ytorna vara maskinbearbetade eller hur ska underarbetet göras? Långklotsslipning är uppenbart nödvändigt, vare sig maskinslipning med oscillatormaskin - jag har just köpt en Mirka 150 mm - eller handslipning med liten klots duger. Först ordentligt med mjuk epoxyprimer som är lätt att slipa. Sen långklots. Det blir många burkar Biltema epoxyprimer eller Hempel Light Primer, efter att ha härdat några dar är dom riktigt lättslipade. HB coating är på tok för hård för att fungera som slipgrund. Egentligen är Nautix epoxygrund (som jag la på förra året) den bästa variant jag provat hittills men den blir svindyr då den måste importeras.

Skrovet under vattnet är rullat med HB coating, men med Mirkamaskinen och Abranet 240 som slipas vått kommer jag igenom ytan. Sen ska hela skrovet långklotsslipas vått. Några dar till på land alltså.

The Mirka Wet man! Magnus Söderberg fotograferade.

Z31 projektet får vänta, tar tag i det framåt augusti. Synd att ha tappat tempot i ett så spännande äventyr. Men Maj är ju inte den bästa tiden för utvecklingsarbete när man jobbar med att få iväg årets båtprogram till alla återförsäljare.

Omisskännlig doft av Xylen

HBcoating, epoxygrundfärgen det här året, ska målas i flera lager med 8 - 12 timmars mellanrum. Piano fick fyra lager med nångång lite kortare mellanrum men för det mesta dagen därpå. Sen tar det 7 dagar innan epoxyn härdar. Behöver man verkligen vänta så långe? Provar att värma bulben så att härdningen går fortare.

En kupevärmare inställd på 650 W, en bit golvfrigolit, en handduk som är trasa och en overall.

Fyra lager HB coating målat med skumroller.

Spåret mellan kölfläns och skrovet fylls med epoxyspackel när kölbultarna är dragna och båten åter vilar på kölen på trailern.

På tiden att han lär sig att sprutmåla istället för att envisas med roller.

Dammsuger garaget på vattenslippaeer, hittar 180 och 120. Börjar med 180. Går inget vidare. 120 går bättre, Först bulben, sen kölens BB sida. När jag slipar sprids en omisskännlig doft av Xylen. Lösningsmedel kvar i färgen alltså, trodde att målningsintervallet var satt så att Xylen skulle hinna avdunsta. Eller var det så att min otålighet att måla lager två lite för tidigt straffar sig? Iallafall får kvarvarande Xylen lättare att smita iväg när ett ytskikt försvunnit.

Börja slipa innan epoxygrundfärg är ordentligt uthärdad har jag provat tidigare. Det går åt mycket slippapper i början, men vattenslippapper är billigt på Biltema. Byter ofta så går det bra. Förra året la jag på Nautix epoxygrund på kölen, den färgen var betydligt enklare att jobba med än HB coating. Samma procedur som nu, jag började vattenslipa för tidigt, men när jag väl kommit igenom ytan går det lätt. Förhoppningsvis är färdighärdat HB coating lika hård som Nautix epoxy, det var lätt att maskinslipa bort den orange bottenfärgen utan risk att gå in i epoxygrunden.

Sen kan man fråga sig varför jag lägger på ny epoxygrund när underarbetet förra året var så noggrannt? Men det berodde på en misstolkning av resultatet från fuktmätningen, fuktmätaren skrek när jag provade kölen i höstas, men nu har jag insett att det var kölbultarna som gav upphov till den signalen.

Om du upplever att Piano seglar snabbare i sommar så är det nog pga att bottenfinishen har tagits till en ny nivå. Eller pga det nya rodret. Eller pga den nya focken. Det blir helsvart kryssgarderob i år.

Den där bulben fotograferar han väl lite väl ofta!

In the air

På facebook följer jag alla vårutrustares vedermödor. Om val av bottenfärg, torktider för epoxy, tips om förbättringar etc.

Piano står fortfarande i sitt vinterförvar i Ingelsträde, ca 7 km från Viken. Ca 4 km från Höganäs hamn. Ingen uppvärmning men jag har haft frostvakt inombords. Totalt elförbrukning 862 kWh. Nu när solen värmer den fd ladans röda fasad känner jag tydligt värmestrålningen i ryggen. Det är tunnplåt i både väggar och tak.

Årets projekt är bulbens undersida. Piano står på sin Harbeck trailer och vilar på två tvärbalkar, skodda med trä. För att komma åt undersidan måste båten lyftas. Tanken var att först göra iordning den frilagda delen av bulbens undersida mellan tvärbalkarna, sen skulle en granne skulle komma med gaffeltruck och flytta båten några dm framåt, men det skulle då bli svårt att få till den mjuka kontinuerliga form som ger de vackra strömningsbilder jag såg vid strömningssimuleringarna för ett drygt år sen.

Lyfta en båt som väger knappt tre ton? Byggde två bockar med bra höjd, skaffade en garagedomkraft och lyfte först trailern ca 10 cm i framkant så att hela båten pekade uppåt. Ställde bocken på plats, släppte ner domkraften. Nu var framhjulen avlastade. Lyfte bakkanten på samma sätt. In med bocken och släppte domkraften. Plockade bort träskoningen på trailerns tvärbalkar och nu hänger bulben fritt. Det blev en spricka i spacklingen runt kölens bakkant, kölen skjönk några tiondels mm. Dags att dra kölbultarna när båten så småningom vilar på trailern igen.

Främre bocken, tvärbalken är 1 meter lång. Målat med grå epoxygrundfärg Ijmopox HB Coating från Hedbergs i Kungshamn (här). Ett mer fullsändigt datablad hittar du (här). T.v ligger den kasserade Hansson 31 #26.

Främre och bakre bockar. Och en svävande köl.

1100 kg bly svävande bly, drygt 900 kg i bulben och resten i fenans nedre del.

Slipat bulbens undersida med långklots, mellanspacklat 3 gånger med NM lättspackel 260. Det blir ingen North Sail Trim Cup i Lomma den 9/10de Maj, härdningstiden för epoxygrundfärgen är 7 dar, bottenfärgen läggs på innan epoxygrundfägen härdat ut men måste vänta ut de långa tork/härdtiderna innan slutslipning kan ske. Epoxygrundfärgen har Xylen baserat lösningsmedel. Riktigt aggresivt alltså. Efter tips från facebook åkte jag till Bauhaus och köpte skumrullar som skulle klara lösningsmedel. Tji fick jag!

Inte helt beständig mot Xylen, men jag klarade att rolla botten och köl utom bulben med 5 skumrullar. Försökte också med en mohairrulle men då blev ytan betydligt sämre.

Egentligen skulle jag varit i Belgrad den här veckan för att vakuuminjicera det första Z31 skrovet. Men allt material för detta är inte på plats. Det finns liksom ingen etablerad leveransstruktur för material till vakuuminjicerade båtskrov i Serbien. Men det finns på andra sidan gränsen, i Kroatien. Jag hoppas leveranserna därifrån kommer igång snart.

I sommar blir det Piano för hela slanten, med silkesmjuk bulbundersida och sprillans nytt roder. Och förhoppningsvis ingen touch i graniten på Bohusracet som skrapar sönder bulbens undersida.

240 mil eller 5 timmar - Z31(13)

Det är ca 240 mil till Belgrad, 5 timmars resa, perfekt med korta Skypemöten för avstämning sådär varannan dag.

Webkameran sitter i skärmens överkant, man ser sällan varandra i ögonen. Zoran rapporterar från möten med bankfolk, Narval ska bygga en ny fabrik som ligger närmare Belgrad, deras två fabriker ska bli en, diskussioner med Reichold som levererar material till vakuuminjicering, Vi bollar ideer om hur skrovmodifieringen av Z31 ska göras.

På hemmaplan har jag jobbat med kölutformningen. Det blir en 6 mm tunnplåtköl med 20 mm flänsplatta mot skrovet. Ungefär som till Brandspot 38 för er som såg den på mässan i Göteborg.

Totalvikt 920 kg varav 750 kg i bulben, kölfenan väger 120 kg och flänsplåten 50 kg. Bulben lutar 3 grader bakåt/neråt. Zoran jobbar med att ta fram en rationell tillverkningmetod för tillverkning av rostfri fläns/kölfena i Serbien, Bosse F jobbar med kölen till den prototyp som så småningom dyker upp i Skåne.

Jag funderade länge på att ta fram en glasfiberinsticksfena, men det hade krävt en nästan 1 meter lång, 12 cm bred och 65 cm hög invändig trumma i båten. Trumman tar mycket plats. Z31 ska ju också vara en bobåt och den stora volymen när man kliver ner från sittbrunnen är guld värd. Vi ska så småningom också ta fram ett fällkölsalternativ. Den trumman kan göras betydligt mindre än en trumma för insticksfena. Flänsalternativet blir bara 20 kg tyngre än alternativet med glasfiberfena och det går ju att räkna hem grundstötningshållfastheten på ett betryggande sätt.

Skypemöten som börjar allt senare, Zoran sliter mycket med att få igång Z31 projektet. Kvällens möte började vid 22 och varade 24 minuter. Skype fungerar riktigt bra för två personer med samma brinnande intresse och som kommunicerar på lika stapplande engelska båda två.

Zoran har klippt sig sen sist.

Bosse fräser Expressköl

För många år sen, i januari 1989 stod jag på uppläggningsplatsen i Lagunen i Malmö och slipade Expressköl mha en vinkelslipmaskin. Byggde ett plasttält för att hålla bort den värsta blåsten, fukten och det råkalla vädret, Sen gick det åt 10 kg Watertite epoxispackel och många timmars arbete med spackel, mallar och slippapper. När Bosse Fransson tar sig an samma problem, så går det fortare.

Han har just avslutat uppgradering av en Expressköl, det kom ett mail med bilder:

" Hej Anders.
Jag fick frågan för ett tag sedan om jag ville fräsa om en Expressköl. Ägaren är från Danmark och har länge framgångsrikt seglat X99. Han har nu även skaffat en Express och har tänkt att satsa hårt även i denna klass.

Den köldesign som de flesta använder är en modell som kallas PLX4. Flertalet av båtarna som placerar sig i topp under SM och NM har en sådan köl. Tanken var att jag skulle fräsa fram den.

Efter att ha diskuterat hur en bra köl ska designas med utgångspunkt från ägarens erfarenheter från X99 och mina så var vi överens om att det inte var så PLX4 var designad, skiljer inte mycket men på en del punkter var det skillnad. Jag har därför ritat en helt ny köl och det ska bli mycket intressant att se hur den funkar.

Man kan sammanfatta designen så att jag gjort den så smal som regeln tillåter med maxbredd långt akterut närmast skrovet. Profilen är där en NACA 65010 med en korda som är 1600 mm. Den är sedan avkapad för att akterkantsmåttet ska vara ok. Detta göra att maxbredden hamnar så långt bak som regeln tillåter. Den slanka profilen närmast skrovet ska behålla det läminära flödet så länge som möjligt för minsta turbulens och därmed ge minsta motstånd.

Botten har en NACA 64013 profil som är relativt sett lite bredare och med maxbredd lite längre fram. Detta för att ge bra kryssegenskaper och en mer hanterbar båt vid starter och låga farter. Stallar inte så lätt som profilen vid anslutningen mot skrovet. Har lagt mycket jobb med att få den att mäta in och att sätta mig in i regeln.
 
Ett intressant parti har varit hur övergången mellan sidorna och underkanten ska se ut. PLX4 har skarpa övergångar utefter hela undersidan. Jag har valt att göra vasst akter om maxbredden. Framåt övergår det i en växande radie som i framkant blir som en svepning. Kölens akterkant är naturligtvis vass.

Började med att blästra kölen vilket senare visade sig var lite onödigt då 90% av ytan blev ren då jag fräste. "

Blästring utomhus (det är snö runtomkring - inte blästersand)

Fräsning pågår. Hela ytan täcks med ett lager epoxyspackel, men det vara bara på en liten yta som epoxispacklet fanns kvar efter fräsningen. Resten av epoxyspacklet hittar du under kölen.

Expressregeln anger tillåten vikt mellan 800 - 815 kg, kölen var stämplad 808 kg. Efter bearbetningen vägde den 802 kg.

Kölens undersida med avrundad kant framför maxbredden och skarpa kanter bakåt.

Bosse gillar att fräsa kölar. Det är helt OK att kontakta honom om du vill få din köl fixad!

Dimensionering för grundstötning Z31(12)

Storlek, profil och bulb till Z31kölen är ett ganska enkelt val efter alla kölanalyser jag gjorde för ett drygt år sen. Den blir nästan som Bosses köl - 750 kg blybulb, djup ca 2 meter, sannolikt 63010 profil med lite modifiering mot skrov och bulb. Men kölen ska ju hålla för grundstötning också. Iochförsig har jag ju tidigare beslutat att aldrig gå på grund nåt mer, men andra kan ju låna båten. Och man vet ju aldrig vad skärgårdsseglare hittar på.

Hur dimensionerar man för grundstötning? Ganska lätt att få kölen att hålla. Men skrovbotten? Helst vill jag slippa bottenstockar och istället göra kölplattan så stark att den bär hela belastningen.

I princip finns det minst fem olika sätt att montera kölen.

Flush-montering utan fläns typ Express. Det är det vanligaste sättet. Kölen bärs av kölbultar, gärna två rader så blir det starkare. Kölbultarna går igenom bottenstockar och dras fast med muttrar med ordentlig bricka emellan. Kan jag inte använda till Z31 eftersom kölprofilen är för tunn.

Flänsmontering, kölen är flänsad - utkragad - upptill och skruvas fast genom fläns och skrov. Den lösningen har jag på Piano. För säkerhets skull har jag både långa bultar ner till bulben och skruvar genom flänsen. Tyvärr har jag dessutom limmat fast hela flänsen med Sikaflex vilket gör att demontering inte är möjlig utan att ta till avsevärt våld. Är ett möjligt alternativ till Z31.

Den tredje metoden är montering i trumma. Då kan kölen också lyftas tex mha linspel eller hydraulik. Väljer bort den här lösningen eftersom den stjäl utrymme invändigt.

Metod fyra är "wedge" montering. Kölens överkant är förlängd och kilformad när man ser tvärsnittet framifrån. Figaro 2 har denna lösning. Ett möjligt alternativ till Z31.

Den sista metoden är fällköl, typ Seascape 27 och POGO båtarna. Den lösningen ska finnas som tillval. En snäll lösning för alla som går på grund.

Det kilformade uttaget i skrovet där kölen ska monteras, Figaro 2.

Figaro 2, kölen är delvis inskjuten.

Jag tänkte att wedgemontering måste undersökas. Man får ju automatiskt en låmgskeppsförstärkning som tar upp krafterna vid grundstötning, kölens framkant dras ju ner och bakkanten trycks upp. Men efter att ha FEM beräknat kölinfästningen kors och tvärs kommer jag fram till att wedge är bra - under förutsättning att man har ordentliga bottenstockar eller skott i wedgens fram och bakkant.

Men jag vill ha en lösning utan bottenstockar och då är den flänsade lösningen bäst - precis som Brandspot 38 kölen för er som var på mässan i Göteborg, titta annars på inlägget härnedanför, där finns en bild.

Piano har en glasfiberköl med 10 mm tjocka flänsar. Men den här gången har jag gjort beräkningarna för en plåtköl med 25 mm tjock flänsplåt.

Hur stor blir belastningen när man går på grund. Det finns en ISO norm - ISO 12215-:2012(E) - för dimensioneringen. För Z31 blir kontaktkraften nere vid bulbnosen 30 kN enligt normen. Är det en rimlig kraft? När jag diskuterar detta med Thomas Wiberg så berättar han att ISO normen är "minsta gemensamma nämnaren". Dvs beräkningsmodellerna är vad parterna i den internationella kommisionen kunde enas om och vad dom accepterade skulle krävas för CE-certifieringen.

Lite räkneexempel: antag Z31 fullastad väger 3 ton, bromsas med kraften 30 kN, det ger retardationen 10 m/s^2, dvs ungefär samma som tyngdaccelerationen. Med farten 3 m/s blir bromssträckan 0,45 m. Tvärnitar kölen skulle det motsvara att förstäven trycks ner till däcksnivå. Nu motverkas nigningen förtås av vattnets lyftkraft och förstäven når inte ner så långt.

En förfinad beräkningsmodell och antagandet om tvärnit nere vid kölen indikerar att belastningen är ungefär dubbelt så stor. 60 kN alltså. 6 ton med ett gammeldags tänkesätt. Ger acceleration 2g, man flyger och kan slå sig rejält. Det är väl så det är. Min egen värsta grundstötning är med Aphrodite 22 i sjön Viken på väg genom Göta Kanal när vi seglade utanför farleden och tvärnitade mot en undervattensklippa. Då flög allt.

Krafterna är en del av en beräkning. Tillåtna belastningar är nästa steg. Av Thomas Wiberg har jag fått hållfastheten på kvasiisotrop Q1200 matta och vakuuminjicering med vinylester till 280 MPa i kompression. Det är bra med höga säkerhetsfaktorer, väljer säkerhetsfaktor 3, dvs tillåten belastning blir ca 100 MPa. Sista steget är belastningsmodellen.

Jag väljer en platta utan bottenstockar eller skott. En 300 mm bred remsa utefter centerlinjen med tjocklek 30 mm som tunnas ut till massivt 10 mm vid kojsidorna som ligger på avståndet 450 mm från centerlinjen. Kölens 25 mm tjocka fläns är försänkt i skrovet och skrovtjockleken ovanpå flänsen är också 30 mm.

Den första bilden visar beräkningsmodellen där ljusgrått är glasfiberskrovet och mörkgrått är plåtkölen. Kölflänsen är noggrannt avbildad, däremot är kölbladet kraftigt förenklat. Det är helt OK att göra så eftersom det är påkänningarna i fläns och skrov sm jag är ute efter. E-modulen för stål är 206 GPa och för det massiva vinylesterkölstråket är 20 GPa. Beräkningarna är gjorda för halva den symmetriska kölmodellen.

Nästa bild visar påkänningarna vid nosbelastningen totalt 60 kN. Påkänningarna är störst i plåtflänsen, allra störst precis vid kälen i kölens framkant. Verklighetens köl utformas så att just den spänningskoncentrationen mildras ordentligt. Det viktiga är att spänningarna i skrovet ingenstans överstiger 100 MPa. Dom blir större i plåtflänsen, men stål tål ju mer.

Pilar utefter ränderna anger olika typer av randvillkor. Momentfri lagring utefter kojsidorna, symmetrivillkor eftersom modellen är halv, glidlagring framåt och bakåt, låsning vertikalt vid skottet 0,5 m framför kölen. Vid FEM beräkningar på avgränsade modeller får man ägna sig åt såna antaganden.

Påkänningarna i skrovet överstiger ingenstans 100 Mpa utom precis på undersidan av skottet framför masten. Där får man plasta lite extra.

Det finns förtås utrymme för att begränsa fulltjocklek 30 mm på bottenlaminatet till just de delar där påkänningarna är störst. Men nyttan av det ska vägas mot att det ska bli en produktionssäker båt som är rationell att bygga.

Det blev ett intressant utfall av den här beräkningen. Jag mer eller mindre utgick från att wedgelösningen var bäst. Men det slutar med fördel för flänslösningen. Flushmontering typ Express kan jag som sagt inte använda eftersom kölprofilen är för tunn, - maxtjocklek 90 mm - det blir helt enkelt för litet avstånd mellan kölbultarna för att dom ska klara momentet när båten ligger på sidan med kölen över vattnet. Böjpåkänningen i bottenplattan är liten när båten ligger på sidan, då hade det räckt med 15 mm istället för 30 mm.

Slutsatser:
1. Jag uppskattar påkänningarna vid en grundkänning som ger tvärnit till dubbla CE kravet.
2. Det går mycket väl att klara dubbla CE kravet mht grundstötning med bottenplatta utan bottenstockar.

Köl säljes billigt

Det blir allt längre uppehåll mellan blogginläggen. Vi får se om dom enstaka inlägg som kommer nuförtiden är dödsryckningar eller om jag bara pustar ut. När seglingen slutar finns så mycket annat att ta tag i. För att få ihop pengar till alla märkliga segelbåtsprojekt tex.

Piano är inne under tak och står och torkar. Det andra projektet, skrov #26 som det ska bli nåt av jobbar vi också med så sakteliga. Större delen av inredningen är borta - endast kojbottnarna är kvar, ca 100 kg pentry och toalett är slängt på skroten. Den nya kölen ska väga ca 1000 kg istället för Pianos 1350 kg, teoretiskt kan det alltså sluta med en båt som är nästan 400 kg lättare (lite inredning måste ju in), dvs 2700 kg istället för Pianos 3100 kg. Hansson 31 har ett ganska smalt skrov, undrar hur en sån båt skulle segla? Kommer båten att plana? Är det gennaker som gäller?

Jag har orginalkölen till #26 stående. Letar du efter en bulbköl kan du få den billigt (=skrotvärdet). Ett ton 3% antimonlegerat bly. Kölbladet är byggt med skal av vakuminjicerad vinylester som sen är fyllt med vinylester och glasfiberspill, med 12 st 20 mm kölbultar hela vägen nerifrån bulben. Kölen passar förstås bäst till en Hansson 31 men allt är möjligt för den händige. Det finns många bilder på kölen i den här bloggen, klicka på köl i kolumnen till höger och bläddra så hittar du snart en bra bild. Skriv ett svar i kommentarsfältet om du är intresserad.

Jag funderade ett tag på att rensa bort glasfiberfenan (den nya ska bli djupare och smalare) och fräsa ner bulbens ovan- och undersida så att vikten blir 800 kg, men efter lite diskussioner med Bosse Fransson som hottat sin Dynamic 35 enades vi om att det projektet blir dyrare och tar längre tid än att bygga en helt ny köl baserad på en lika dan bulb som Bosse har, den väger 750 kg och med djupgåendet 2,1 m blir det rätande momentet samma som orginalkölen till #26 som sticker 1,75 m.

Jag får lite frågor om kölar, både nyritade som ska monteras på skrov med några år på nacken och dels hur kölar med enkla medel kan modifieras för att båten ska bli snabbare. En ny prestandaköl blir dyr, typ uppåt 100 tusen beroende på vikt, för dom flesta inget alternativ så det är klart att man väljer att fixa sin gamla. Det kostar ju inte heller högre mättal.

Jag får också enstaka förfrågningar om att låna min 6-tonsvåg för båtvägning. Varsågod och hämta, min assistans ingår säger jag men ingen kommer. Trots allt är det få som prioriterar att få till ett korrekt mättal.

Bosse seglar ÅF med sin Dynamic 35

Till nya läsare av denna blogg: I en serie inlägg har jag presenterat hur Bo Fransson har modifierat och uppgraderat först en RJ85 och det senaste året en Dynamic 35. Du hittar alla poster om båda båtarna genom att klicka på motsvarande etiketter i högerspalten.

I början av juli skickade jag Bosse ett mail och frågade hur det gick på ÅF Ocean Race och hur dom klarade den stiltje som rådde långa stunder. Han seglade shorthanded med sin dotter Linda, dvs samma besättning som under Seapilot 2Star Baltic i slutet av maj.  Här kommer hans korta rapport, skriven innan värmeböljan nådde oss. Andra halvan av Bosses mail handlar om vad som händer med RJS, dvs den RJ85 som han modifierade inför säsongen 2013:

"...

Hej, ja det är jobbigt när vinden tar slut. Linda och jag gjorde ett nytt försök med ÅF men gjorde ett riktigt dåligt vägval efter Alma. Vi gick långt åt öster mot Gotska, var nog ett trettiotal andra båtar som gjorde på samma sätt. De som gick mot fastlandet hade vind och gick med bra fart. Seglingen ut ur skärgården var trög, att kryssa i lättvind med en fock är inget vidare, vi halkade snabbt efter. Det märks dock att med mer vind seglar båten riktigt bra, vid Sandhamn var Farr30 båtarna förbi oss, vid Alma hade vi seglat om dom med zodeO. När vi guppade i stiltje vid Gotska så rundade de vid Visby. Vi seglade tills vi var söder om Karlsöarna men när vi loggade 0 knop så gav vi upp. Vi vände och gick till Visby. Beslutet blir lättare om man väger in närheten till Västervik och att det var en del jobb med Rjn som väntade. 

Den tidigare RJ bulben sitter nu på Dynamic 35:an. Bosse köpte Ulf Brändströms gamla bulb till Pacer 27.

 Linda och hennes pojkvän ska segla upp den till Stockholm och förvalta den tillsvidare. Problemet med Rjn var att den inte hade någon bulb då den sitter på Dynamicen. Köpte ju en bulb som jag dock tyckte vägde för lite, 385 kilo, skulle vägt 420. Jag delade kölen på längden, fräste två stålplåtar med kölformen, skruvade blyhalvorna mot stålplattorna och svetsade fast paketet mot svärdet. Bulben väger nu 466 kilo. Spackel, glasfiber, epoxigrund och bottenfärg så blev resultatet OK efter fyra dagars hårt jobb.

Kölen sedd uppifrån ihopskruvad med vertikal stålplåt i mitten.

Vi sjösatte, mastade på båten igår, fredag och ska fixa resten idag. Flytläget blev bättre med 250 kilo lättare bulb, var tidigare för styv så det ska bli intressant se hur den beter sig med segel.

Under veckan kunde även färdigställandet av sprayhood och sittbrunnskapell göras till Dynamicen, helt plötsligt blev den dubbelt så rymlig eller hälften så liten beroende på hur man ser det. Blev riktigt bra och nu ska hustrun och jag segla norrut tillsammans med Rjn som fått ny skeppare.

Dynamic 35 med ståhöjdskapell

Vore trevligt om vi kunde ses, vore kul att segla din båt och lika kul att få lite synpunkter på min.

Hls Bosse   ..."

Det är fortfarande juli och mycket kvar av seglingssäsongen. Ska ta mig en tur till Västervik! Med tåg, det ska bli spännande att prova Bosses båt!

Bose Franssons Dynamic 35 (9)

Under färdigställandet av båten och slutspurten inför Seapilot 2Star hörde jag inte mycket ifrån Bosse. Båten blev klar och både köl och roder fungerade bra. Det kom ett mail om rodret:

" ...
Hej Anders.

Jag har gjort en liten sammanställning på hur jag tillverkat mitt roder till Dynamicen. Det normala är att man har en honplugg som man tillverkar rodret i. Jag har istället valt att fräsa fram profilen.

Profilmässigt har jag använt tre olika profiler. Högst upp närmast skrovet har jag valt NACA0015 med en korda som är 350 mm lång. Min hjärtstock är 45 mm och tillverkad i en höghållfast rostfri legering, 14542. Bredden på rodret vid hjärtstocken är 49 mm, teoretiskt skulle det vara 52 men valde att göra den lite tunnare just vid hjärtstocken, nosen motsvarar 0015. 350 mm ner övergår den till 0012 och 680 mm ner är profilen 63012. Denna profil går sedan ända ner, längden är 1700 mm. Avslutet på rodret är ca 1mm. Jag har lagt 18% av den projicerade ytan framför hjärtstocken. Vikten blev knappt 25 kilo, att jämföras med originalets 45.

Anledningen till att jag valt olika profiler är för att en fyrsiffrig NACA har mindre tendens att stalla och lufta, den har dock mer motstånd. Djupare ner är risken för luftning mindre och en 63012 har mindre motstånd. Rätt eller fel men så har jag resonerat. Har loggat över 15 knop och allt kändes kontrollerat och det fanns inga vibrationer. ... "

Metoden att spackla fram profilen mha mallar skulle ha blivit riktigt komplicerad pga att olika profiler glider över i varandra. Det är mycket man kan göra mha dagens moderna 5-axliga fräsmaskiner. Här kommer bilder från hela tillverkningsprocessen:

Orginalroder och -köl

Divinycell

Kolfiberlaminerat

Epoxygrund + bottenfärg

Ny köl, ny roder

Bonusbild. Bottenbehandlingen avslutades med Abralon 2000 polering (tills Bosse tröttnade).

Min egen köl vibrerar i tre olika farter: ca 9 knop, ca 11 knop och ca 14 knop. Jag frågade Bosse om hans köl eller roder vibrerar. Absolut inte, blev svaret. Vare sig roder eller köl och då täckte dom in större delen av fartområdet under Seapilot 2Star. Det är väl helt enkelt så att formfräsning ger mer exakt form och därför en renare strömning och man slipper vibrationer!

Kwanza

Alla västkustseglare vet att Kwanza är en First 35 som kappseglas intensivt. Kwanza ska vara med i ORCi VM i Kiel om två månader.
Det gick bra på GAV MBBR i Marstrand, fyra efter två Farr 30 och Salona 37, klart bäst av dom sex First 35 som var med.

Kwanza seglar i år med en ny segeldesign från One Sails. Och har dessutom under den gångna vintern fått en ordentligt uppgraderad köl, där både design och hantverk är gjort av Sten Bergqvist.

För er som inte känner Sten, så är han en mycket framgångsrik västkustseglare med bl.a. fyra Express SM under tidigt 90-tal i bagaget. Väldigt många duktiga seglare arbetar också med teknik och design. Så också Sten. Vi hade lite duster om Expressregeln på den tiden vi båda var aktiva i klassen men under ett möte vid Express SM i Båstad 1991 la vi ner stridsyxorna, jag spacklade bort konkaviteterna på min Expressköl och vi enades om att verka för att båtarna skulle bli så lika som möjligt.

I mars kom mail från Sten:
"...
Hej Anders!

Här kommer bilder på ett projekt som snart är klart. Den nedre bilden är den modifierade kölen. Kordan är förlängd 16cm både uppe och nere. Nedtill har jag förlängt kordan framåt och upptill bakåt. Den gamla kölen hade breddmax på nästan 50% av kordan, den nya är en 63A013.
Detta är ett beställningsjobb ifrån en besättning som satsar hårt och som skall segla VM i sommar. Här har jag funderat länge och mätt en hel del på olika kölar som jag vet funkar bra.
...
Gamla kölbladet var 64cm vid bulben och 95cm 30cm under skrovet, därefter gör framkanten en lång båge upp mot skrovet. Ytan var ca 1,2 kvadratmeter.
... ... "


Kwanzas orginalköl

Orginalköl

Det modifierade kölbladet

" ... avståndet mellan skrov och bulb är 150cm. De gamla profilerna var 12,5% tjocka. Anledningen till att det nya kölbladet blev 13% var att jag inte fick slipa något järn. Det var den övre kordan som ställde till det då järnet var mycket tjockt långt bak.
... "


Modifierade kölbladet. Tittar du noga, så ser du Vacanti fillet i överkant fram.

Den modifierade kölen, riktigt vass bakkant

" ...
Jag kommer inte ändra bulben denna gång. För att inte ställa till det mellan bulb och kölblad har jag valt att inte förlänga bladet bakåt nere vid bulben med mer än 2cm. Har i princip parallellförflyttat framkanten framåt 14 cm. Akterkanten har jag vinklat bakåt och därmed förlängt den med 16cm uppe vid skrovet. Den nya bakkanten blir ca 2mm tjock. Är inte klar med den översta delen upp mot skrovet men det blir en Vacanti historia, justering av profilen på befintlig köl. Anslutningen upp mot skrovet är 10cm. Cordan 10 cm under skrovet är nu 120cm och cordan vid bulben 80cm, däremellan helt raka generatriser. Ytan på nya kölbladet är ca 1,5 kvadratmeter
...
Kwanza är ett mycket duktig gäng seglare som seglat ihop i snart 20 år. I sin förra båt, en First 40,7, var de mycket framgångsrika och seglade bra mot alla konkurrenter. När de köpte sin nya båt hade de stora förhoppningar på tävlandet. Ända sen början har de haft mycket svårt att få fart på båten på kryss. De har upplevt alla kval som jag menar beror på en för liten kölarea. Att sedan profilerna var gjorda för extremt litet motstånd gjorde inte saken bättre. Det inducerade motståndet måste varit mycket stort i alla lägen utom när båten kommit upp i fart. Den köl som Bruce Farr har ritat till First 35R har en area på lite drygt 2kvm. Den båten kryssar mycket bra och har fått en bra kursstabilitet på hårda undanvindar. Det känns som en rimlig säkerhetsmarginal på Kwanzas modifierade köl med 1,5kvm area mot din beräkning på 1,33kvm. Helt klart är den gamla kölen för liten,
.... "

En överslagsberäkning av kölarean på samma sätt som för min egen båt Piano (här), baserat på båtens rätande moment, designfart, antagen avdrift och avstånd mellan seglens och kölens tryckpunkter ger 1,33 kvm. Du hittar beräkningen på Piano ungefär mitt i inlägget.

Jag har tidigare skrivit om fillet, du kan läsa om Vacanti fillet (här), en lång rapport som inehåller mycket om kölar. Beskrivningen av Vacanti fillet står på rapportens andra sida.

Större köl innebär ju förstås större våt yta och högre friktionsmotstånd (Drag). Kom ett kort mail om detta från eftersnacket om helgens segling:

" ...

En intressant sak som jag glömde att nämna ifrån eftersnacket med Kwanza i söndags är att de inte kan märka att de går sämre på läns

 ...  "

 

Uppenbart upplever dom inte någon nackdel med att kölarean är större.

 

Ett riktgt snyggt jobb av Sten!