A22 - SRS 2012

Ja - du läste rätt. Det handlar om A22:or, långsmala skärgårdskryssare alltså. Även deras SRS mätbrev kan analyseras. Alla A22:or seglar scratch på skärgårdskryssarpokalen och alla andra specialrace för A22. Men ibland seglar dom även mot oss vanliga dödliga med mera moderna Crusier/Racer betonade båtar. Och då krävs SRS mätbrev. I olika sammanhang har jag hört önskemål om samma SRS för alla A22:or, men SRS TK har inte gått med på detta. Är det rimligt? Det är bland annat det som det här blogginlägget handlar om.

I rubriken står också SRS 2012, helt enkelt för att analysen är gjord på mätbreven från förra året. Jag hade dom samlade i min dator.

Först en bildintroduktion:



Rolf "Plåt" Erixon i SWE 257 Gazell, vann skärgårdkryssarpokalen 2010, 2011 och 2012. Foto: Johan Granath  

Långa smala båtar, typiskt 12 m lång och ca 2 meter breda. Dom flesta är byggda i trä men det finns också relativt nybyggda lite bredare båtar i GRP. Mast i Al eller trä, i mätbreven står "långkölad", men kölen är i verkligheten kort. Rodret sitter alltid i akterkant köl. De mätbrev jag analyserat anger deplacement mellan 1,9 - 2,3 ton med ca hälften i blykölen och djupgående mellan ca 1,3 - 1,5 m.

Variationen mellan båtarna är stor och det är därför en analys av SRS mättalen kan avslöja mer om regeln än tidigare analyser som gjorts för plastbåtar med likadana skrov. Som ett mantra upprepar jag att jag inte har någon information alls om hur formeln för mättalsberäkningen ser ur. Mina SRS analyser är mer som en kul grej så här i väntan på den vår som aldrig kommer. Riktig torrsegling för SRSnördar alltså, Peter G på Blur kallar det excelsegling. Varför inte?

Följande mätbrev ingår i analysen:

Mätbrev #	E4091	E4096	E4382	E4507	E4610	E4632	E4638
Båtnamn	Paloma	?	Finikette	So Long	Ida	Ejfi 2	Gazell
L öa [m]	12,48	12,34	11,76	11,52	12,58	12,13	12,44
Bredd B [m]	2,03	2,19	2,01	1,95	2,38	2,37	2,08
Djup D [m]	1,50	1,35	1,29	1,32	1,42	1,44	1,32
Stor [m2]	19,98	18,74	18,81	19,41	19,95	23,94	19,51
Fock [m2]	19,03	15,21	6,77	17,24	14,47	17,23	18,55
Kryssarea [m2]	39,01	33,95	25,58	36,65	34,42	41,17	38,06
Spinnaker [m2]	70,52	57,82	46,67	85,50	53,30	61,67	56,80
Kölvikt [ton]	1,00	0,80	1,10	1,00	1,15	1,16	1,00
Depl [ton]	2,30	2,17	1,91	2,07	2,25	2,30	2,20

Av dom sju båtarna deltog fyra i seglingarna om skärgårdkryssarpokalen 2012:
Gazell vann, Paloma kom på åttonde plats, So Long 12:a och Ejfi 2 14:de. 17 båtar seglade om skärgårdskryssarpokalen, av dom hade endast 4 tagit ut mätbrev.

På samma sätt som tidigare plottar jag SRS-mättal mot Segelarea/Deplacement upphöjt i 2/3. Både mättal med och utan undanvindssegel är med. Till skillnad mot tidigare så är segelarean vid segling med undanvindssegel beräknad som medelvärdet av [stor+fock(genua)] och [stor+spinnaker].

Diagrammet blir såhär:

Diagram 1

Som tidigare blir det en kurvskara där varje linje motsvarar en båt. Lutningen är nästan lika för alla båtarna med två undantag: E4091 (Paloma) och E4507 (So Long). Lutningen för dom två båtarna är mindre, speciellt för So Long. Just dom två båtarna har riktigt stora spinnakrar. Kan det vara så att mätregeln har en beräkningsmässig begränsning för spinnakerarean? Tanken skulle då vara att A22:orna inte kan utnyttja de monstruösa spinnakrar som en del båtar faktiskt har. Som tex Paloma på bilden nedan.


Paloma på Lidingö Runt för några år sedan. Foto: Johan Granath

Jag lekte lite med siffrorna och införde en maxarea för spinnakern lika med 3 gånger storseglets area. Då blev diagrammet så här:

Diagram 2

Och nu känner jag igen mig, en massa nästan parallella linjer där parallellförskjutningen motsvarar skillnaden i prestanda pga andra faktorer än segelarea och deplacement. En faktor kan vi ta hänsyn till direkt: En av de två plastbåtarna E4601 (Ida - linje 2 uppifrån) har dieselmotor med segelbåtsdrev. Båten med högst mättal E4632 (Ejfi 2) är också byggd i plast. Ejfi 2 saknar backstag och borde ha fått ett mindre avdrag för detta. En rimlig gissning efter att ha inspekterat diagrammet är att avdraget för drevet är 4 pinnar. Övriga skillnader mellan båtarnas mättal antar jag huvudsakligen vara beroende på deras rätande moment.

Hur kan det rätande momentet beräknas med utgångspunkt från de data som finns i mätbrevet? Också här har jag resonerat lite fysikaliskt och lekt med siffrorna. Faktorer som påverkar det rätande borde vara kölvikt, deplacement, djupgående och skrovbredd. Ett ganska bra mått verkar vara: 
Kölvikt*(Bredd/2+Djup/4). Man kan säkert pröva sig fram till ännu bättre mått, som ni ser är deplacementet inte med i det här uttrycket. Rent fysikaliskt borde det vara det men de varianter jag provat, tex Kölvikt*Djup/4 + Deplacement*Bredd/2 stämmer sämre.

För att komma vidare har jag läst av SRS-mättalen i diagram nr 2 ovan vid SA/Depl^(2/3) = 27 och sen plottat de relativa skillnaderna mellan mättalen som funktion av rätande momentet. Så här blir det:

Diagram 3

De två plastbåtarna hamnar upp till höger i diagrammet. Främst för att bredden är betydligt större än för övriga och att dom har tyngst kölar. Korrelationsfaktorn knappt 0,88 är inte riktigt godkänd, några punkter avviker från linjen.  Upp till vänster i den nedre skaran finns Paloma. Också ovanför linjen där nere finns So Long. Båda båtarna har tre försegel och borde ha fått tillägg för detta, övriga har två eller ett försegel. Tar jag hänsyn till detta borde korrelationsfaktorn öka (dvs avvikelserna från den räta linjen minskar). Ner till höger i den nedre gruppen återfinns Gazell. En av fyra med grundgående ca 1,3 m. Men orsaken till Gazells relativt låga SRS mättal kan jag inte utröna med utgångspunkt enbart från den information som finns i mätbrevet. Det får bli en fråga till er som läser detta. Nån som vet?

Slutsatser:
Först den vilda gissningen att regeln har ett beräkningsmässigt maxvärde för spinnakern = 3*storseglets area.
För det andra att rätande momentet = kölvikt*(bredd/2+Djup/4) eller variant av detta ingår som korrektionsfaktor vid beräkning av A22:ornas mättal.
Fortfarande verkar metoden att separat ta hänsyn till segelarea och deplacement förhållandet fungera bra.

Kan man med utgångspunkt från den här analysen uttala sig om det vore rimligt med samma SRS mättal för alla A22:or?

Efter att jag skrev det här inlägget igårkväll och la ut det några minuter över tolv, har Blur (här) lagt ut länken hit med anmärkningen att det här inlägget är ett möjligt aprilskämt. Jag är övertygad om att dom flesta A22 seglarna tycker att SRS och A22:or är ett ordentligt aprilskämt. Oavsett när på året man för det på tal. Båtar som seglar scratch normalt blir påtvingade olika mättal. Jag ser också det skämtsamma i kopplingen, samtidigt som jag ser nyttan av SRS och vad regeln betyder för svensk kappsegling med det disparata båtinnehav som kommer till kappseglingarna. SRS är min möjlighet att kappsegla helt enkelt. Köp en annan båt, köp entyp - javisst, men bor man vid södra Kategatt långt från skärgårdarna, så får jag segla mot dom som finns här. Flytta till skärgården är ett annat alternativ, men det kortet behåller jag till senare.

Nu till frågan om alla A22:or ska ha samma SRS mättal. Det hade säkert funkat om de nya plastbåtarna var ritade med i hvdsak samma huvudmått som den gamla flottan med en bredd på ca 2 meter. Tittar man på diagrammet 3 ovan och tänker bort de två plastbåtarna (punkterna upp t.h.) så hamnar mättalen som en mycket snäv hagelsvärm. För dom båtarna skulle det funka. Vad gör man med dom nya båtarna? Med större rätande moment än de övriga? Sanningen är väl att de teorier och modeller som finns för att beskriva prestanda hos segelbåtar faktiskt inte fungerar särskilt bra när det gäller så långsmala båtar som A22:or. Man vinner knappast nåt på att öka bredden från ca 2 till 2,35 m. Modeller som anger breddens inverkan och fartökning pga ökat rätande moment håller inte.
För flera år sedan seglades VM för 6mR (sexor alltså) i Sandhamn. Tord Sunden var med i sin nybyggda träbåt (ett riktigt snabbhafsbygge i ribbkravell som inte såg ut nåt vidare på insidan). En halv meter bredare än alla andra. Spikade första seglingen men sen var det stopp. Att bredda en sexa var helt enkelt ingen hit. Samma fenomen?

Till slut: Skärgårdskryssare är nog rätt beteckning på A22:orna. Tänk er själva 1,3 - 1,5 m djupgående, 5 meter båt framför kölen med en fint fallande stäv som gör att man kan gå iland utan akrobatiska övningar vid varenda skärgårdsklippa som finns. Finns dom med ståhöjd?

Nu får vintern ge sig!