X332 - SRS 2013 en gång till

Nu kommer lite finlir om SRS. I ett tidigare inlägg har jag presenterat Peter Kross analys av X332 mättalen (här). Finessen är att plotta SRS mättalen med och utan undanvindsseglen  på y-axeln och segelarea/deplacementet upp höjt i 2/3 på x-axeln. Det blir en bunt raka nästan parallella streck. Såhär blev det för X332:

Diagram 1

Mätbrevsnummer står angivna i kolumnen i diagrammet. En sammanställning av segel, deplacement och utrustning finns i det tidigare inlägget. Segelarean för segling med undanvindssegel är i det här diagrammet beräknad som medelvärde av kryss och länsareor, dvs (stor+fock/genua) och (stor + spinn), dvs inte på samma sätt som vid den tidigare analysen av X332.
Avståndet mellan de nästan parallella linjerna antar jag, precis som vid analysen av mättalen för A22, huvudsakligen bero på båtarnas rätande moment. Alla X332 som är med i den här analysen har precis samma kölvikt och (nästan precis samma) djupgående. Det enda som skiljer är deplacementet. Tyngre båt = större rätande moment. Då kan man bära mer segel.
För att få avståndet mellan linjerna beräknar jag SRS vid SA/D^(2/3)=30. Och sen beräknar jag den relativa skillnaden i båtarnas SRS.
Rätande momentet antar jag vara proportionell mot deplacementet. Det är ingen större mening med att ha med kölvikt och djupgående i den här analysen, eftersom alla båtarna har nästan precis samma värden (djupgåendet skiljer 2 cm). Såhär blir det:

Diagram 2

På x-axeln står relativt deplacement. E4675 är satt som referensbåt. På y-axeln står ändring i SRS i förhållande till E4256. Fyra båtar faller nästan precis efter den streckade linjen. Dom har alla verifierade mätbrev och 3 försegel. Under linjen hamnar E4666, också med verifierat mätbrev men med bara 2 försegel. Avståndet upp till den streckade linjen motsvarar 0,2 pinnar.
Tre båtar hamnar (långt) ovanför den streckade linjen. Tabellbåten (längst t.v.) brukar ha extrahögt mättal. E4496 med tre försegel och E4938 med två försegel, ingen av dom har verifierat mätbrev och det är sannolikt just det som gör att mättalen har åkt upp. Jag tycker däremot att skillnaden mellan E4496 och E4938 är för stor för att enbart vara motiverad av att det skiljer ett försegel.
Diagrammet visar alltså hur SRS talet korrigeras efter att grundanalysen som visas i diagram 1 är utförd. Ur diagram 1 framgår att mättalet sänks vid ökat deplacement, men ökar lite enligt diagram 2.
Ett exempel: E4625 med SRS 1,225 ökar deplacementet med 5% från 4,63 till 4,86 ton. Enligt linjelutningen i diagram 1 sänks först SRS med 0,4 pinnar till 1,221 (beräkningen är utförd separat). Pga det högre rätande momentet korrigeras mättalet enligt diagram 2 upp med knapp 1 promille, dvs ca 0,1 pinne. Slutresultatet blir en sänkning med 0,3 pinnar.
Det handlar verkligen om finlir. Avvikelserna från den prickade linjen för de verifierade mätbreven enligt diagram 2 beror sannolikt på att båtarnas angivna djupgående varierar mellan 1,83 till 1,85 enligt mätbreven. Och det är ju mätbrevssiffrorna som gäller.

Snart är nog SRS regeln sönderanalyserad. Hängde ni med? Om ni missa nåt så gör det absolut ingenting, det är på kappseglingsbanan ett race avgörs.