En hel massa kölar

Ett favoritämne på den här bloggen är kölar. Vid jultid refererade jag kölundersökningar som gjordes på Chalmers 2010/2011 (här) och (här). Undersökningarna var initierade av Stefan Qviberg (som bl.a. ritat Arconabåtarna) och den typiska Arconakölen var förstås en av de varianter som undersöktes.

Häromdagen hittade jag en översikt över moderna båtars kölar på ett Sailnet.com forum (här). I det följande finns en något redigerad version av hela översikten. Den innehåller också hightechkölar, såna man knappast hittar på en standardbåt. Mot bakgrund av resultatet från Chalmersundersökningarna, så är det väl egentligen bara Dufour 335 och kanske Jeanneau 379 av standardkölarna som får riktigt godkänt (=max bulbtjocklek i bakkant på fenan). Alla värderande omdömen i det här inlägget är tillägg av mig. Dom finns inte i orginaltexten på Sailnet.com.

Dufour 335



Jeanneau 379



Benetau Oceanis 41




Malo 37

Hanse 385

Dehler 41

Sly 42


Saare 38


Solaris 37


Halberg Rassy 41


Tartan 4000



Salona 38

Salona 40


Salona 34

Hightech

Nu till några extrema kölvarianter. Först en titanköl till en Open 60. Det finns (fanns) väl bara en Open 60 med titanköl, dvs Safran som först seglade ett varv runt jorden och sen tappade kölen 4 timmar efter starten i Vendee Globe 2012/2013. I orginaltexten på sailnet.com forumet anges att kölen är bearbetad ur ett massivt stycke titan, men med utgångspunkt från de videor jag sett från tillverkningen är den tillverkad av svetsad titantunnplåt. Nån som läser detta kanske vet? De solida varianten kan göras tunnast men blir lite tyngre.

Safrans köl? Iallafall en canting köl.

Kostnaden för titankölen är förstås astronomisk, utan företaget Safran (som händelsevis hade ett lämpligt stycke titan liggande på bakgården) som hvdsponsor hade det inte heller blivit en titanköl.

Det näst bästa alternativet är att tillverka kölen av smitt höghållfast stål, fortfarande dyrt men det alternativ som förespråkades av flera inblandade i Vendee Globe efter de 4 kölhaverierna i senaste seglingen. Höghållfast stål har högre säkerhet än titan att hålla ihop även om det finns sprickor.

Flänsplattan är troligen svetsad till den bearbetade (frästa) kölfenan.

Flänsplattan

  

Cylindrisk bulb med maxtjockleken i fenans bakkant. Bulben ger ett väl trubbigt intryck.

Bäversvansen förhåller jag mig lite avvaktande till!

Ihåliga tunnplåtsfenor med blybulb innebär förstås att kölens tyngdpunkt hamnar riktigt långt ner. Fenan blir lite tjockare än en massiv köl, men förstås mycket lättare.

Det är väl bara att köpa ett Mekano och börja skruva ihoip?

Med tillplattad bulb

Det handlar fortfarande om dyra kölar, men prismässigt börjar dom börjar bli överkomliga. Kölen härnedanför är en exklusiv köl till Salona 41: Anmärkningsvärt lång bulb, blir mycket våt yta i förhållande till tyngd/volym. En optimerad köl (se tex Open 40 Anasazi's köl (här) - bläddra ner till slutet av det inlägget) har betydligt större relativ tjocklek.

Strömningsbilder runt undervattenskroppar och kölar är suggestivt. De två bilderna visar simulering av strömningen runt Salona 38 med en Jason Ker ritad fenköl, en kölvariant som finns som tillval. Ingen bulb, en kompositköl med nedre delen i bly, fenan är lite vidgad i underkanten. Den övre halvan har laminerat skal och är fylld med plast.

Exempel på stål/bly kompositkölar med bly i botten och järn/stål upptill:

Fin tjockleksfördelning på bulben, men varför bygga ut till plan undersida?

Den här kölen får omdömet tveksam eftersom bulbens och fenans maxtjocklek hamnar på ungefär samma ställe.

Järn/Stål - bly komposit är ett vanligt alternativ för exklusiva båtar eller som tillval för standardbåtar. Det är en effektiv köl med tunn fena även om den blir tyngre än en tunnplåtsvariant.

Kölinfästningens hållfasthet är en svag länk hos båtar med moderna kölar. Själv har jag valt att aldrig gå på grund, men det är ju inte alla som tycker att det är ett acceptabelt alternativ. Bilden här visar en blyköl med utkragad anliggningsyta mellan köl och skrov för att få ner påkänningen om/när det smäller.

Utkragningen påverkar prestanda (negativt).

Lowtech men bra

Den vanligaste kölvarianten hos moderna standardbåtar är bulbköl helt i gjutjärn. Är billigt och fungerar utmärkt för C/R.

Avslutningsvis, en påminnelse om alla faror som hotar i sommar:

Finska skärgården är full av grund!

 Fair Sailing - oavsett vad du har för köl!