söndag 19 februari 2012

#26 Däcksspackling

Först lite information om vad som är på gång. Just nu pågår renovering av Hansson 31 #26. I två rapporter har jag beskrivit borttagningen av Al-relingslisten och inriktningen av ny relingslinje. Båt #26 är ett sedan drygt två år avstannat projekt, som jag tog tag i för några månader sen. Avstannat för att varvet i Älvenäs inte klarade av att slutföra det. Bl.a. klantade dom till relingen nåt alldeles förskräckligt. Även Piano, båt #27 har några månader sommaren 2009 varit ett avstannat projekt, men med assistans av många goda krafter (inte minst av varvet själv, vi gjorde en deal och dom fixade det dom kunde) kunde vi färdigställa båten och segla sommaren 2011. Det är det arbetet som den här bloggen hittills mest har handlat om. Bloggar läser man ju för det mesta baklänges, ni läsare upplever därför hela historien baklänges fast jag skriver framlänges.
#26 transporterades från Lomma i slutet av 2011 och ställdes på tork i hallen hos Dragan som har företaget Maximal Marin Power. Dragan älskar båtar med starka motorer, jag hjälper honom med plastarbeten och hållfasthetsfrågor (tex dimensionera en akterspegel för 250 hkr utombordsmotor), Dragan kan förstås allt om motorer och dessutom syr han dynor till tex båtar och är fenomenal på att lackera med allt vad det innebär av förarbeten. Han ler åt mig när jag inte gjort rent spackelspadar ordentligt och sliter med kniv och slippapper för att få bort härdade rester.
Just nu är Dragan mitt i arbetet att spackla däcket. Vi har justerat relingslinjen och nu spacklar han in relingen mot däcket.
Förberett för spackling
I förra blogginlägget finns beskrivningen av inriktningen av relingslinjen. Spåret för Al-relingslist spacklade vi alltså igen med LH lättspackel 206 från NM Epoxi. Slutspacklingen kan man inte göra med detta spackel. Vi försökte, men vi klarade inte av att slipa det tillräckligt fint. Enligt bruksanvisningen ska man man inte skrapspackla LH 206 vid låg temperatur med tanke på risken för genomkarbonisering (vad det nu är - har googlat utan resultat). Vi provade spackla vid 20C, men efter två dygn i till 25C förhöjd temperatur hade ytan ännu inte blivit hård. Vi rev då av översta skiktet av den spacklade ytan med en bandslipmaskin och köpte Epoxy Filler i en söndagsöppen butik (Biltema).
Dragan i ett läge då han inte vill bli störd
Mellan 0,5 och 1 mm tjockt spackel.
Lätt att hålla +25C i tältet som står inne i hallen. Det huvudsakliga skälet att ha skyddstält är dock att undvika slipdamm i Dragans motorverkstad.
Epoxy ska härda ordentligt. Nu får vi vänta i två dygn innan nästa moment.

onsdag 15 februari 2012

#26 Ny relingslinje

Al-relingslisten är borta, däcket är justerat i höjdled på två ställen (skar igenom plastningen mellan skrov och däck med en diamantklinga och plastade om). Relingen är grovjusterad med bandslip. Dags för ny relingslinje.
Spåret för Al-skenan ska fyllas igen, dessutom har vi valt att lyfta lite extra i fören för att få mer spänst i formen..
35 x 15 mm lister limmade mot bordläggningen fungerar som spacklingsmall. Relingen var lite småbucklig men med hjälp av listen turar man ut en fin linje. Ett lager maskeringstejp på listen fungerar som släppmedel.
Grovspacklade med lättspackel 206 från NM Epoxi. Jag har god erfarenhet av det från jobbet med köl och roder till Piano. Lättslipat (även om slipjobbet blir minimalt). Slutspacklingen gör vi med ett tätare spackel (utan mikroballonger).

Hål i fördäck - 200 mm diameter - för Furlextrumman
Trälisten vilar mot fastlimmade divinycellklotsar
1½ burk (knappt 3 kg) behövdes för SB sidan. Fortfarande lättare än Al-listen.
För snart 3 år sen gjorde vi samma justering på Piano. Då var ambitionen att efter spacklingen spruta med gelcoat och polera upp en polyesteryta. Men det blev små porer i ytan och slutade (200 timmar senare) med att vi sprutmålade bordläggning och däck med polyuretanlack. Den här gången jobbar vi med epoxi, som ger bättre vidhäftning och mindre slipjobb och siktar direkt på sprutmålning. 200 timmar ska bli 80 är det tänkt. Vi får se om den prognosen stämmer.
Fortsättning följer!

torsdag 9 februari 2012

#26 Ta bort Sikaflexlimmad relingslist

Nu har arbetet med att demontera sikaflexlimning börjat. Relingslisten till systerbåten #26 ska bort. Jag har fått flera goda råd om hur man kan göra.
SB Al-list borta, BB återstår
Vi använde värmepistol och två stämjärn. Hade hoppats kunna ta bort Al-listerna utan att skada dom, men det klarade vi inte. Började väldigt försiktigt med mellanlägg som skydd för däck och Al, men kunde inte undvika att skenan böjdes.

Knackade in stämjärn under relingslisten växelvis med att värma med värmepistol
Drog ut relingslisten för att få effektivare fläkningskrafter i limfogen.
Knackade in stämjärnen så att limfogen drogs isär. Värmde ordentligt (typ 100 grader) så att limmet mjuknar och släpper. När man väl bestämt sig för att kassera Al-listen så blir man brutal och då går det fort. Det tog 2½ timme att lossa på SB sidan och en dryg timme på BB sidan. Sikaflexen biter om man låter den kallna. Al listen är borta, nu ska relingen och översta delen av friborden spacklas lite snyggt.

tisdag 7 februari 2012

Jimmys föredrag i Viken

Jimmy Hellberg i WBS klubbhus
Den 4de februari kom Jimmy Hellberg till WBS (Vikens Båtsällskap) och höll föredrag över ämnet ”Snabba Segelbåtar”, om vilka faktorer som påverkar en segelbåts prestanda. Planerade 2 timmar blev 3 timmar. Med många frågor och många detaljdiskussioner. Agendan var omfattande:
  •  Grundläggande teori
    • Skrovfart, vågbildning och Froudes tal
    • Rätande moment - förmåga att bära segel
    • Kryssfart
    • Halvplaning och planing
  • Skrovform
    • Prismatisk koefficient
    • Kölkurvatur
    • Akterskepp
    • Slag
    • Förskepp
  • Skrovbihang
    • Köl, trimtab och assymetriska centerbord
    • Roder
    • Rigg och Segelplan
Det inledande avsnittet om grundläggande teori upptog den längsta tiden. Här följer några nedslag från hans föredrag,
Hur snabbt är det möjligt att segla? Svaret är enkelt: den (teoretiska) skrovfarten - också kallad deplacementfarten - som är v = 2,43*roten ut L, där v är farten i knop och L den seglande längden i meter. Längden är den enskilt viktigaste faktorn för båtfarten. Fast egentligen är det inte så enkelt. Med en halv- eller helplanande båt eller med ett långsmalt skrov kan skrovfarten överskridas – man seglar igenom eller över sin egen bogvåg. (Jimmy har seglat mycket bräda och med en Formula Vindsurfingbräda överskrids skrovfarten alltid – man planar på alla bogar över 3,5 m/s - under 3,5 m/s kappseglar man inte).Exempel: Med L = 9 m blir v = 7,3 knop. Det är svårt att nå sin skrovfart (deplacementfart) på kryss, normalt kan man med en kappseglingstrimmad C/R segla ungefär 90% av sin skrovfarten, i vårt fall 6,6 knop.

Stor segelyta i förhållande till den våta ytan ger bra lättvindsprestanda. Vid högre fart på framförallt undanvind är segelyta i förhållande till deplacementet utslagsgivande. En tung båt kan kryssa bra, men får svårt att hävda sig på undanvinden. En lätt båt kan surfa på varje våg och behålla surfen längre, en tung båt kan oftast inte fånga lika många vågor och varje surf blir kortare.
I ökande vind på kryss och halvvind blir det rätande momentet utslagsgivande. Högt rätande moment innebär stor segelkraft. En VO70 båt med ballastkölen vinklad åt lovart kan segla lika fort som sin skrovfart på kryss, något som mycket få kölbåtar är kapabla till.


Förhållandet rätande moment/deplacement är en central relation för extrema båtar. Förhållandet uttrycker drivkraften från seglen i förhållande till deplacementet. 3 – 4% krävs för att nå skrovfart, 10% för planing och 30% för att plana på kryss.
Några exempel:
VO70                         11%
FD, 470, 505               27%
18foot skiff                  60%
Formula vindsurfing   >70%

Bättre köl och roderprofiler innebär att man kan segla högre, men inte direkt fortare.
En bred båt är snabbare än en smal på kryss. På undanvinden (när det inte krävs så stort rätande moment) seglar den smala båten snabbare.

Halvplaning  sker vid knappt dubbla teoretiska skrovfarten. Vid skrovlängd 6 m motsvarar detta ca 10 – 11 knop. 12 m ger 14 – 16 knop. Den hydrodynamiska lyftkraften är då ca 30% av deplacementet.
Definitionen för planing är ”mer än 50% hydrodynamiskt lyft” vilket sker vid drygt 2 gånger skrovfarten. En VO70 båt har teoretisk skrovfart 11,3 knop, den halvplanar vid 20 knop och planar vid 25 knop.
Flerskrovbåtar med långa och slanka skrov har ingen planingströskel.

Föredraget innehöll mycket mer än detta (se agendan ovan). Det blev en intensiv tre timmar lång föreläsning med mycket utrymme för detaljfrågor om bl.a. VO70 båtarna. Varför seglar Sanya 0,3 knop långsammare än de andra båtarna? Varför rår ingen på Telefonica?
Det var ett tydligt och översiktligt föredrag. Ta chansen om du får möjlighet att lyssna på Jimmy. Börja gärna med att läsa hans inlägg på BLUR om seglingsprestanda (det var så vi hittade honom). I tex tråden om "Bästa kryssbåten". Du hittar hans inlägg tex här, här och här.

Tack Jimmy!

torsdag 12 januari 2012

Segling på sweeta nivåer - Inbjudan från WBS

Jimmy Hellberg kommer till Viken den lördagen den 4 febr kl. 13.00. WBS's presentation av Jimmy och inbjudan till föredraget hittar du här.
Jimmy jobbade med Ericssonteamet på Lanzarote och har vunnit SM för radiostyrda IOM båtar de två senaste åren. Bilden visar några av de modeller som följde VOR turnen 2008/2009.

Quizsvar: Ivo Waldhör

När jag på 70-talet umgicks i arkitektkretsar träffade jag Ivo, stadsplanearkitekt i Malmö och lärare på Arkitektskolan vid Lunds Tekniska Högskola. Han kom med många goda ideer när dom estetiskt-funktionella delarna av båten skulle formges. Iden till detta quiz dök upp när SVT under julhelgen visade filmerna om Wasa och jag i samma veva blev uppringd av Roffe "Plåt" Erixon, som bor i Klintehamn på Gotland. Silja Lime har hamnat där efter utflykten till Norrtälje sommaren 2010. Meningen är att hon under överinseende av "Plåtis" ska renoveras (till kappseglingsskick tom?). Det ska bli spännande att följa det projektet. Avslutningsvis kommer kopia av en sida från boken Arkitekttermer (Ahlstrand, Studentlitteratur 1976), illustrerad av Ivo. För den som vill ha ideer när det gäller att formge en överbyggnad. Varför inte en "Tudorbåge" (upp t.v.) eller "Trepassbåge" (2ndra uppifrån i högra kolumnen)?
Karnisbågen finns mitt i vänstra kolumnen.
För den som någon gång besökt Helsingborg och sett Dunkers Kulturhus (ritat av Kim Utzon) är det uppenbart att överbyggnaden på det huset är en "Karnisbåge". Vid guidningen av huset karaktäriserades taket som ett "uppochnervänt kölsvin". Kanske lättare att komma ihåg än Karnisbåge!
Dunkers Kulturhus i Helsingborg

onsdag 4 januari 2012

Quiz

Jag söker en person. Den första ledtråden gäller Wasamuseet. På väg från platsen för förlisningen på Stockholms ström 1628 placerades WASA 1961 tillfälligt på en betongflytponton. Se klippet från svtplay: Wasas provisoriska museum. Kupolen formgavs efter en ide av den person jag söker. Det är inte den arkitekt som står som officiell arkitekt för det provisoriska museet (Rune Synnelius).
Den andra ledtråden är båten jag ritade tillsammans med Johan Larsvall i början på 70-talet.
Vi döpte båten till Silja Lime. Överbyggnaden och däckslayouten till Silja Lime ("Kinaslottet") och senare också till plastversionen 8½ (som såg helt annorlunda ut) formgavs efter ideer av samma person.
Johan med dopbubbel. Vem kom med iden till Kinaslottet?
För att inte göra quizet alltför svårt kommer några ledtrådar till: stadsplanechef i Malmö på 70/80/90 talen. Ritade dom gröna kottarna som står framför stadshuset i Malmö. Har förutom en massa hus tex också formgivit gatubelysningar. Bl.a. den som finns på Gruvtorget i Höganäs.

Gruvtorget i Höganäs

Vem är han som står på SBsidan?
Den sista bilden i detta quiz visar personen i egen hög person efter påmastningen av Silja Lime i augusti 1974. Själv seglade han en självbyggd L32, självklart designade han om hela överbyggnaden. Vem är han?