Nexus880

Nexus880 Olesnyeautobil. Jens Ole skickade över bilden.

Häromveckan körde jag omkring på landet (här) och hittade helt plötsligt en vacker segelbåt. Lite bedagad och med tydliga tecken på att inte ha varit i sjön på några år. Om du läste kommentarerna så vet du att jag efter tips från Bosse (som seglar RJS) lyckades spåra både båtens historia och Jens Ole, som ritat den och som tillsammans med sin far byggde båten alldeles före millenieskiftet. Ringde Jens Ole och fick båtens historia berättad för mig. Javisst - det är en riktigt DH-optimerad design. Inte superlätt ("det är sällan man får ordentlig utdelning på det") med vassa smala linjer. Båten mäter DH TCC 1,153, vilket skulle motsvara ca SRS 1,16. Men i LYS blev mättalet högre vilket ändå inte hindrade att det blev några riktigt framgångsrika år även på svenska sidan, framför allt på Ven Runt från Råå. Första start 2000 med LYS 1,19, vann totalt med 20 minuter före nästa båt. Startade också 2001 men fullföljde inte. 2002 åter en totalseger, den här gången 1 minut före Mattias Allroth i Express. 2003 klasseger och totaltvå, 25 sek efter Jonas Bengtsson i Express. 6te plats 2004, nu med LYS 1,20. Vinner åter klassen 2005 och tvåa totalt en knapp minut efter Kjell Widmark i Express (SWE 1120, dvs Collis gamla båt). 8de plats 2006.
Sen blev det inte seglat så mycket mer. Flyttade till Sverige och tog med båten som sedan dess stått på land. Har nu fått plats i Höganäs hamn, förhoppningsvis möter vi Olesnyeautobil på kappseglingsbanan nästa år.

Byxelkroken - rapport från RJS och Bosse Fransson

Här kommer en rapport från Byxelkroken:

 

Har nu repat mig efter helgens seglats som var rätt krävande. Seglade shorthanded med äldsta dottern och det är ju lite speciellt då man ska ta ner en spinnare själv i 10 sekundmeter, man skulle haft ett par nävar till. Jag har valt en segelsättning som jag funderar på att revidera till nästa år. Jag har nu mätt in båten med fock och code0 och spinnare. Tanken är att kunna köra code i lättvind även på kryssen och till halvvind. Jag har samma fall och gajar som till spinnaren så jag måste koppla om allt. Sittbrunnen är för liten för att ha mer linor.

Erfarenheten jag gjort är att en code0 är ett fantastiskt semestersegel, det sitter på rulle framför focken och man rullar bekvämt ut det och det funkar hyfsat på alla bogar, kryssar man eller det blåser i så är det focken som gäller. Vid kappsegling så blir det för bökigt, bättre då att ha en genua. Ger bättre fart på kryssen vilket i mitt fall är starkt bidragande till höjdtagning. Öppnar det upp lite så blir det kanske lite mindre driv än code0 men man kan sätta spinnare direkt. Ska kolla vad srs blir med 20 kvm genua.

Byxelkroken gick bra, vi kom på 27 plats. Känns som att vi seglar med en för oss ny båt, tar lång tid att hitta rätt. Har inte en chans på kryss i lättvind, jämför med Expresser och Nf som var i min startgrupp. Undanvind går båten riktigt bra, särskilt om det blåser lite mer. Tappade mycket på båthantering. Schabblade med sättningar, nedtagningar, mycket beroende på att jag envisades att köra code0. Säkert 10 minuter. Två i båten och ingen på railen gör skillnad, men det är kul, riktigt skoj.

Snart upptagning och ska ta hem båten. Inga stora projekt men det finns mycket finputs. Tura ut köl och roderavslut, tänkte göra det så vasst som möjligt. Har ett par surfingfenor som jag funderar på att sätt på kölen. Ev sälja elsnurran och få bort 100 kilo, ta bort skäddan och få det slätt mellan roder och köl.

Nytt projekt? Om jag ska ge mig på ett nytt projekt ska det vara något radikalt, något annorlunda. Långt, smalt, lätt, uldb, djupt, snabbt, lätthanterligt.

Komfort? Njae man kan inte få allt.

 

Bosse

Out of focus?

Hoppas på så många race som möjligt. Inte för att jag önskar att Oracle ska vinna, utan helt enkelt för att AC34 finalseglingarna har allt! Några bilder från ETNZ.

En vacker video

Det här är nog så långt från mitt sätt att segla man kan komma.Men min hustru gillade videon och det framstår onekligen som riktigt lyxigt. Motorbåt med hjälpsegel?

Njut av vackra vyer, oljiga vattenytor och att glida fram i ett sensommarfuktigt medelhavsklimat.

Trasig autopilot

Styrarmen till min Raymarine SPX5GP autopilot gick sönder under hemseglingen från Helsingborg efter 2manna seglingen Hbg - Gilleleje 7/8 sept. Det var ganska stökigt i vågskvalpet utanför hamnen när jag lämnade Helsingborg, motorarmen var ännu inte monterad, den gled ner från toften och slog i durken. Och var i två bitar. Småhjulen till planetväxeln och en O-ring flög ur. Det är lite märkligt hur man uppfattar styrkan hos en pryl. Den runda styrarmen som kopplas till rorkulten ser väldigt stark ut. Svarteloxerad Al och ljudet eller snarare klangen när den kommer emot något lockar mig att tro att det är en robust pryl. Men de två Al-rören är ihopskruvade med en riktigt klen invändig plastmuff som sprack hur lätt som helst.

Den inre motordelen t.h. Den trapetsgängade delen med sitt skyddande Al-hölje t.v. Plus fyra planethjul och en O-ring.

Nu har jag skickat alla delarna till AB RamNav i Göteborg. Med förhoppningen att dom ska kunna fixa den. Man behöver ett speciellt verktyg för både demontering och montering och utan det vill jag inte pilla med reparationen själv. Jag köpte Autopiloten begagnad så ingen garanti finns kvar.

Vad man hittar på skånska landsbygden

Var ute och körde på landsbygden på öster i Höganäs. På en tomt vid en liten väg står en segelbåt bland uppväxande granar. Nån som vet vad det är för båt?

Nånstans mellan Mjöhult och Ingelsträde. 90-talsroder. Inget mantåg på danskt maner.

Skrovet ser riktigt fint ut, spår av avrivna stripes, sprucket roder, lite sprucken förstäv. Racingsittbrunn, uppskattningsvis 20 år gamla Bartonblock och rostfria Andersenvinschar. Inget Harken alls!

På akterspegeln står det Helsingör.

Köl och ruff minner om halvtonnare och tidigt 90-tal. Fast det stämmer ändå inte, 90-talet var ju den elliptiska kölens glansperiod.

Skrovet har tydliga drag av Mumm30 (som numera heter Farr30). Men fel lut på förstäven och aktern är för fyllig.

Riktigt smal i vattenlinjen. Om jag får gissa är det en Tony Castrobåt.

 Kör vidare och gör nya fynd.

Spår av fiskeflottan från Skälderviken

Oljigt vatten, en tur till Hornbeck och sista sommardagen

Hösten kommer på söndag (dvs idag) har varit väderprognosmantrat den senaste veckan. Jag kan bara bekräfta att det stämmer, idag är det svalt och regnigt. Trägårdsmöblerna har åkt in men Express-storen över altanen får vara kvar ett tag till.
Den sista sommardagen, dvs igår tog vi en tur till Hornbeck, tvärs över sundet rakt igenom den värsta strömmen.

C och V, två filosoferande tonåringar. Motor genom det blanka strömbältet mitt i sundet.

I Hornbecks hamn luktar det som det ska i tångrikt stillastående vatten på sensommaren, riktigt avloppsaktigt alltså. Det bubblar ordentligt i hamninloppet, jäsningsprocessen på botten går på högvarv. Men väl inne i hamnen är det OK. Vi är knappast ensamma att ta en tur till Danmark. Matsäck, upp till bankomaten och sen blir det Havneis, dvs 2 kulor, mjukglass och flödeboll. I hamninloppet möttes vi av ett plakat: Hamnavgift 60 DKK för upp till 5 timmars liggtid. Jag brukar inte smita från hamnavgifter (numera), men tyckte väl att den avgiften skulle dom få jobba för. Ingen hamnfogde dök upp.
Medström upp till 1½ knop och slör/halvvind hem till Höganäs.

Riktigt vackra bilder på oljigt sensommarvatten hittar du (här).

SRS 2013 - First30JK

First30JK. Skrovet är 8,49 m långt, räknar man med roder och peke så är den 9,81 m. Bredd 3,20 m, broschyrvikt 3750 kg, i SRS mätbreven anges depl mellan 4,02 och 4,23 ton.

Jag antar utmaningen från Erik B. Här följer en analys av SRSregeln för First 30JK. När Piano har vandrat uppåt i SRS tabellen allteftersom åren går, så vandrar First 30JK nedåt. Sänkningen inför 2013 blev ca 1½ pinne. Jämförelsen är gjord för Basile, mätbrev 4636 för 2012 och 2013.
6 båtar ingår i jämförelsen. Två av dessa har dessutom shorthandedmätbrev, men såvitt jag kan se så är de två mätbreven för Basile, mätbrev E- och S4636 identiska. Dvs vi kan jämföra 7 mätbrev. Båtarna har olika utrustning, se tabellen nedan.

Mätbrev	Båtnamn	Rulle	Backstag	Antal försegel	Undanvind	Verifierat
E4354	EIRA	X	X	3	Spi	X
S4354	EIRA	X	X	3	Genn	X
E4390	Milou				Spi
E4536	PeakaBoo				Spi+Genn
E4636 S4636	Basile			3	Spi	X
E4788	Desire	X			Spi+Genn
E4970	Saltis	X			Genn

Endast E4970 Saltis kan tillgodogöra sig avdraget för rulle ovan däck. Avdraget får bara göras om man seglar med ett försegel och en spinnaker. EIRA har tre försegel och Desire har både spinnaker och gennaker. EIRA är enda båt med backstag. Två av båtarna har verifierade mätbrev.

Jag gör analysen på samma sätt som tidigare, dvs jag plottar mättalen med och utan undanvindssegel mot segelarea/depl^2/3. Segelarean utan undanvindssegel är förstås storsegel + största förseglet. Segelarean med undanvindssegel är medelvärdet av (stor+försegel) och (stor+spinnaker). För de två gennakerbåtarna har jag endast tagit med 85% av gennakerarean. Helt enkelt för att då stämmer analysen bättre. Jag provade med lite olika värden och för just 85% ser det bra ut. För EIRA med mätbrev 4354 blir det så här:

		E4354	S4354
1	SRS med	1,246	1,235
2	SRS utan	1,208	1,208
3	depl	4,02	4,02
4	stor	37,1	37,1
5	försegel	29,25	29,25
6	spin	85,48
7	genn		83,35
8	85%		70,85
9	s+f	66,35	66,35
10	s+spi/genn	122,58	107,94
11	medel	94,465	87,15
12	S/D med	37,4	34,5
13	S/Dutan	26,2	26,2

Depl i ton och alla segelareor i kvadratmeter. Värden tagna direkt ur SRS mätbrevet. På rad 8 har jag beräknat 85% av gennakerarean. På rad 10 är för E-brevet stor+spinn, för S-brevet stor+85% av gennakern.

En direkt jämförelse av tabellen ovan och mätbreven visar att alla SRS mättal i tabellen är 0,007 högre än mätbrevsvärdena. Jag har helt enkelt ökat de verifierade mätbrevens mättal med just 0,007 som är den verifikationsbonus jag fått fram vid tidigare analyser. Då blir det en variabel mindre att hålla i huvet.

De variationer som återstår är inverkan av backstag, rulle och kombinationseffekten av spinnaker plus gennaker.

För att komma vidare plottar jag SRS värden på rad 1 och 2 mot värden på rad 12 och 13.

I princip är det fyra kurvskaror som samsas i diagrammet. Överst EIRA, därnedanför med större lutning de två båtarna som har både spinnaker och gennaker, i mellangruppen två båtar utan vare sig avdrag eller tillägg. Längst ner den enda båt som får tillgodoräkna sig avdraget för rulle. Till råga på allt har jag också lagt in Piano. Orsaken till reduktionen av gennakerarean för två båtar är att linjelutningarna skulle bli lika för enbart spinnaker repektive gennakerbestyckade båtar.

Inverkan av olika utrustning kan vi läsa av som avståndet mellan de räta linjerna. Backstag ger plus en pinne (+0,01). Rulle ger minus en pinne. Kombinationseffekten av spinnaker och gennaker ger plus en pinne.

Jag blir lite fundersam när jag ser den stora SRS inverkan av backstag på First 30JK. En genomgång av liklängder för förseglet och inspektion av de bilder på riggar jag hittat på nätet tycker jag visar att båten knappast uppfyller SRSvillkoret för att vara partialriggad. Kaltoppen är högst sannolikt kortare än 10% av mastlängden och i SRS ska riggen då klassas som masthead vilket inte skulle ge tillägg för backstag (även om man har det).

Förra året var SRS mättalen ca 0,015 högre för First30JK och 0,018 lägre för Hansson 31. I år har dom kommit varandra lite närmare så att säga. Vi får se om det blir ett jämlikt förhållande nästa år eller om styrkeförhållandet kastas om?

En annan reflektion när jag inspekterar diagrammet är att lutningarna är nästan lika för First30JK (med ett undanvindssegel) och Piano. Det kan vara en intressant iakttagelse som kan ligga till grund för en jämförelse mellan olika båttyper och båtstorlekar. Nåt att pyssla med när seglingssäsongen är över. För än kan man väl ut och köra lite på havet?

SRS 2013 - Hansson 31

Här kommer ännu en analys av SRS mättal. Den här gången för den båttyp jag själv seglar. Hansson 31 är en i grunden 35 år gammal konstruktion (Dominant 95, ritad av Gösta Edwardsson) och som modifierades år 2000 av Erik Hansson och Gösta E. Analyser av SRS 2012 för Hansson 31 är presenterad tidigare (här) och (här).  2012 gjorde jag också en jämförelse mellan Omega 10 och Hansson 31 (här). 2013 fick Hansson 31 ett generellt påslag på SRS mättalet med 1,5%.

Fem SRS mätbrev är uttagna 2013. Med standardbåten kan sex mätbrev jämföras. Av dom fem har en järnköl (Ushuaia), dom övriga har blybulb med fena i tunnplåt eller GRP (Piano). Pianos blybulb är 100 kg tyngre än de övrigas. Alla båtarna har exakt samma kölform. En har kolmast (Piano), dom övriga har Al-mast. Två har verifierade mätbrev (Piano och Vahine). Deplacementen varierar mellan 3,1 till 3,8 ton, Vahine har både gennaker, code och spinnaker segel. Spinnakerareorna varierar mellan 62 (Ushuaia) och 81 m2(standardbåten). Mättalen med spinnaker/gennaker varierar mellan 1,179 (Ushuaia) och 1,218 (både Piano och standardbåten). Många variationer alltså, men inverkan av de olika faktorerna kan man separera ganska väl.

Den samlade effekten av segelarea och deplacement beskriver jag med parametern segelarea/deplacementet upphöjt i 2/3, SA/D^(2/3), där segelarean utan spinnaker/gennaker är summan av storsegel och försegel. Segelarea med spinnaker/gennaker är medelvärdet av (stor+försegel) och (stor+spinn/genn). Alla data plockas direkt ur SRS mätbreven. Innan data plottas har jag lagt till 0,007 till mättalen för de två båtarna med verifierade mätbrev. I tidigare analyser presenterade på den här bloggen förefaller det som om just 0,007 är bonusvärdet vid verifiering. Varje båt beskrivs med två sammanbundna punkter i diagrammet och inverkan av de olika parametrarna framgår som avståndet mellan de räta linjerna.

SRS mättal för Hansson 31 som funktion av SA/D^(2/3). Mätbrevsnummer i högra kolumnen. Pianos linje ligger överst, längst ner Ushuaia. En linje utmärker sig genom att luta betydligt mer än de övriga. Det är Vahine som får betala för sin mer exklusiva undanvindssegelgarderob.

Avståndet mellan Ushuaia och mellangruppen, dvs norska Frökna, Liwima och standardbåten är 0,009 vilket är avdraget för järn istället för blyköl. Ushuaias järnköl har samma form som de övriga båtarna, men eftersom också kölbladet är i gjutjärn ligger tyngdpunkten högre och det rätande momentet minskar. Piano ligger ca 0,012 över mellangruppen vilket är den samlade inverkan av kolmast och 100 kg tyngre blybulb (observera att inverkan av segelarea och deplacement elimineras genom att jag enbart tar hänsyn till avståndet mellan linjerna).

Också standardbåtens linjelutning avviker något från de övriga enbart spinnakerbestyckade båtarna(lutar mindre). Standardbåten har riktigt stor spinnaker och just för det fallet har jag fått liknande resultat för A22 i våras (här). För A22 använde jag hypotesen att SRS regeln har ett maxvärde för spinnakerarean = 3 gånger storseglets area. Men det var ett mycket hypotetiskt antagande. Så småningom kanske det dyker upp någon bra ide om vad det kan bero på.