Piano: 1,207
Frökna: 1,182
Ushuaia: 1,155 och
standardbåten: 1,20.
Mättalet för standardbåten inkluderar genua, övriga tre är fockbåtar. Med avdrag med 0,01 för fock istället för genua, så blir det fyra jämförbara mätbrev med mättal mellan 1,155 till 1,207!? Det är uppenbart möjligt med så stor skillnad men är det rimligt?
Båtarna har olika kölvarianter, deplacement och segelyta. Piano har dessutom kolmast.
Kölarna först. Alla Hansson 31 utom en eller två (som har reducerat djupgående till 1,6 meter) har precis samma form (bulb och kölblad). Men är tillverkade på olika sätt. Båten med lägst mättal, Ushuaia, har gjutjärnsköl. Frökna och standardbåten har blybulb och kölblad i veckad tunnplåt (med pålimmade plastskal som ger formen). Piano har blybulb med kölblad av injicerad glasfiberkomposit. I LYS systemet fick man ett slentrianavdrag -0,01 för järnköl. Det är rimligt att det skulle vara så. Skillnaden i densitet mellan järn och bly innebar att blykölarna kunde göras tunnare och därmed hydrodynamiskt effektivare. Kölens tyngdpunkt påverkades inte av materialvalet och därmed var också det rätande momentet oförändrat. Hansson 31:orna (de 13 eller 14 som har fullt djupgående) har precis samma kölform och är därför hydrodynamiskt lika effektiva. Blybulbskölarna har relativt större del av kölvikten i bulben och därmed också större rätande moment. Piano har dessutom 100 kg extra bly i nedre delen av kölbladet plus kolmast vilket ger en ytterligare ökning av rätande momentet.
Två båtar är vägda. Frökna väger 3,5 ton och Ushuaia 3,8 ton. Piano och standardbåten har katalogvikt 3,2 ton i mätbrevet.
Tre båtar har i det närmaste lika stora segelytor. Ushuaia har ca 10 m2 mindre (smalare) spinnaker än de övriga.
Segelarean (stor + spinnaker) delat med deplacementet (upphöjt i 2/3) är en bra storhet för att bedöma undanvindsprestanda. Kryss (och halvvinds) prestanda bestäms av krysstället area och båtens rätande moment. En lätt båt med mycket segel och dessutom högt rätande moment får högre mättal. Diagrammet nedan visar sambandet mellan segelarea/deplacementförhållandet och SRS mättalet.
 |
| Trendlinjen är beräknad för standardbåten och Frökna (=Serie 1) och extrapolerad nedåt. Gul cirkel visar Ushuaia enligt mätbrevet med den lilla spinnakern. Röd cirkel är uppskattat mättal om Ushuaia har en normalstor Hansson 31 spinnaker på 75 m2. Diagrammet visar en järnkölskorrigering på ca -0,007 i förhållande till trendlinjen. Pianos högre rätande moment ger ett ökat mättal på ca +0,02! |
Är skillnaden mellan båtarna rimliga? Ja, det är jag ganska säker på! Jag tror dessutom att alla Hansson 31:or har lite för låga mättal. Jag är kanske lite udda, men jag gläder mig åt ett högt SRS tal på min båt. För det är ett mått på båtens fartpotential. Jag har byggt Piano med målsättningen att kunna segla upp till 1,23.
Är en tunnare kölprofil alltid effektivare? Beror det inte på vilket fartintervall den är optimerad för. I låga farter borde det väl vara bättre med någon % tjockare och omvänt någon % tunnare i höga farter? Även max tjockleks placering i längsled kryper bakåt i högre farter men vad är hög fart i vatten?
SvaraRaderaJag tittade i Abbottbibeln: Theory of Wing Sections. Tunnare ger lite mindre broms, lite högre glidtal (lift/drag) men också större risk för att profilen stallar. En högbelastad köl (liten kölarea typ moderna smala kölblad) bör ligga på ca 12%, en lågbelastad (stor kölarea typ Express) kan ligga på 9% relativ tjocklek. Gösta E's tänk kring Hansson 31 kölen ställer detta på ända. Försök med enmotoriga flygplan på 50/60 tal visade att breda tunna vingar gav mindre bränsleförbrukning. För att göra en lång historia kort: kölarean ökas och man offrar möjligheten till laminärströmning när kölen är obelastad (undanvind alltså) och vinner mindre risk för stall (eftersom större kölarea ger mindre anfallsvinkel för samma sidkraft). Jag minns från Express-tiden att Sten Bergquist ett år (1991 eller 1993, jag var Expressmätman på den tiden) hade byggt på költjockleken rejält. Regeln tillät detta, men fartmässigt var det ingen hit. Den spacklingen försvann ganska snart tror jag. H-båtarna har väldigt tunn köl i övergången mot skrovet. Det är lätt atirra sig blind på 2D profildata i Abbottbibeln. Kölen är 3D och interferensmotståndet när kölen möter skrovet måsta vara minimalt. Motståndet från kölen är bara en försvinnande liten del av båtens totala motstånd.
SvaraRaderaVad skulle du välja för profil och bredd om du hade en korda på 650mm, ett djup mellan skrov och bulb på 1200 mm, rakt svärd. Sänkköl med t-bulb. Prioriterar kryss och lättvindsegenskaper.
SvaraRaderaSka CNC fräsa profilen så jag kan få den exakt.
Din kölarea är 0,78 m2, dvs en ganska högbelastad köl. Jag läser i mitt tummade exemplar av Lars Larssons bok om segelbåtsdesign. Kapitlet om kölar, sid 105, avsnitt 3.7.3 Slutsatser från diagrammen. Använd tunn profil NACA fyrsiffer- eller 63-serien. 63-serien är slite tunnare i nosen. På Expressen (som har en stor lågbelastad köl) provade jag varianter med tunn och tjock nos. Där kändes den tunna nosen mest rätt. Fyrsifferserien är ett safe val, 63-serien mera offensivt. Du kan ju alltid spackla på en för tunn nos. Jag har en tendens att bli väl offensiv när jag hottar mina båtar.
RaderaVar inne på att köra med NACA 65-012, kanske bättre till snabbare båtar, gör en kompromiss och tar 64-012.
SvaraRaderaLite tunnare i framkant och lite bredare bakåt än 63.
Tolkar det som... lite mindre motstånd, lite mer lyft, lite känsligare mot överstegring men jag har en rätt fylligt förskepp och en båt som kränger runt långskeppslinjen.
Resonerar att det är fördelaktigare och mer förlåtande än en båt med bred häck.
Kräver dock en hård vattenslipad bottenfärg och snävare tillverkning, då bör det funka.
Fyrsiffer har jag i rodret 12 och 14% elliptiskt.
Å andra sidan är det ju bara en gammal RJ85....
Riktigt offensivt val! Knappast "bara en gammal RJ85". Det ska bli spännande att följa provseglingen!
SvaraRaderaHej.
SvaraRaderaLite uppföljning av tidigare diskussion..
Jag har nu sjösatt min gamla RJ, känns som en helt annan båt.
Har ju egentligen ändrat på allt så det får med rätta vara en RJS.
Båten flyter på fören när den ligger vid bryggan men rätt när det sitter två i sittbrunnen. Betydligt styvare vilket märks redan när man går på båten. 800 kilo längst ner och 1,8 i djupgående gör skillnad. Masten är nu genomgående med två spridarpar, betydligt stadigare. Rycker man i den är den still - som ett med båten. Inredningen i sandwich som är limmad och plastad till skrovet bidrar också till att båten är mer styv.
Seglingsmässigt så har jag fått den så den lovar lagom. Redan i mycket lätta vindar. Detta gör att den får en anfallsvinkel på kölen som tidigare inte fanns. Istället för att kana eller i bästa fall gå rakt fram så tycker jag nu att båten lyfter åt lovart. Bra ytfinich och rätt profil på roder och köl gör att det funkar kanon.
Tanken var att få en blekskenare som kryssar bra och med codezeron uppe så loggade den 6-6,5 knop, bidevind. Har ingen vindmätare än så jag vet inte exakt vindstyrka, var nog runt 3-4 m/s. Balladen vi seglade om loggade c:a 3 knop. Någon gennaker har jag ej hunnit att testa med men en kompis har en som borde passa på 59 kvm.
SRS blev 1,084 med codezero, blir väl runt 1,11 med gennaker, känns ok ;-)
// Bosse
Blekskenare och planande kölbåtar, RJS och Cheetah 30. Ingen lätt uppgift att sätta trovärdiga trovärdiga mättal. En riktig nöt för SRS tekniska kommitte!
SvaraRaderaJag tycker att ditt båtprojekt är så spännande att jag la in din kommentar som ett inlägg i den här bloggen.