Vårregattan i Viken

Jag kommer att lägga ut lite puffar för olika seglingar i Norra Öresund på den här bloggen. Först ut är Vårregattan i Viken lördagen den 25 maj.

Fredrik Rege gjorde bilden.

Förra året drev vi mest omkring, en båt gick som tåget. Farr 30 med Pierre och Peter Grönberg gled sakta ifrån oss andra tack vare sitt mycket stabila storsegel och att hon seglade precis innanför strömgränsen och undvek motström på länsen. Hon var 50 minuter före andra båt på beräknad tid.
Fullständig inbjudan till Vårregattan hittar du (här).
Till alla danska seglare: har du en båt som finns med i SRS tabellen för 2013 anmäler du dig med det mättalet. Finns inte båten med i SRS tabellen ska du söka SRS mätbrev. Kostar inget om du bifogar ditt DH brev för 2013 (ange mätbrevets nummer). Ansök om SRS mätbrev (här).
Men innan Vårregattan hinner vi segla North Sails Trim Cup den 11-12 maj i Lomma, som är första delseglingen i Öresund Cup.

Kappsegling i norra Öresund

Höganäs har en fin hamn. Populär för alla som söker en natthamn på väg runt Sverige. Med all rätt, det är nära till stadskärnan, fina restauranter, hamnkran och flera serviceföretag som kan rycka ut oavsett vilka problem som dyker upp. Hamnen sköts av HBS, Höganäs Båt Sällskap.

Men HBS kappsegling för en alltmer tynande tillvaro. Antalet båtar som tisdagskappseglar kan räknas på ena handens fingrar. Junioraktiviteten har försvunnit. HBS styrelse tog för en månad sedan beslutet att lämna Svenska Seglarförbundet. Endast två av de aktiva kappseglarna i klubben är enbart medlemmar i HBS och årsavgiften 25 kSEK kunde inte längre försvaras inför övriga medlemmar. Omgivande klubbar - Röde Orm i Nyhamnsläge och Sjöhästen i Arild har fått ett litet medlemstillskott. Själv bytte jag från HBS till Vikens Båt Sällskap, WBS för flera år sen. Diskussioner förs i alla klubbarna om att skapa kappseglingsklubbar för att på så sätt få ner kostnaden för den för kappseglare nödvändiga anslutningen till SSF.

Vilka kappseglar i norra Öresund?
Fyra klubbar ligger inom en ganska snäv fyrkant ca 10 NM norr om Helsingborg/Helsingör: WBS/HBS/Hornbaek Sejlklub/Gilleleje Sejlklub. I fyrkanten är största avståndet ca 10 NM mellan Viken och Gilleleje.
Väldigt få av båtarna i de fyra klubbarna ger sig iväg på det stora seglingsäventyret (35 NM) till Malmö/Köpenhamn. Pianos största kappseglingsutflykt förra året blev till Råå söder om Helsingborg och Ven Runt.

Det finns en naturlig bas för gemensamt seglingsutbyte häruppe (uppe eftersom vi jämför oss med seglingscentrat Malmö). Hornbaek/Gilleleje har beslutat inleda ett samarbete. Men utbytet över sundet är väldigt litet.

HORNBÆK BÅDEKLUB

Danmarks riviera

Olika handikappsystem på sundets båda sidor är ett hinder. DH i Danmark kräver mätningsman på plats, vägning och är ganska dyrt. SRS i Sverige är enklare. Det är en stor fördel att innehavare av DH mätbrev får sitt SRS brev gratis. (gäller det bara danska seglare eller kan svenska seglare som kostat på sig DH brev också få sitt SRS brev gratis?)
En allmän anslutning till ORCi  skulle eliminera mätbrevsproblemet men de båtar som huvudsakligen seglar lokalt funderar nog inte ens över att det kan vara ett alternativ.
Ca 15 båtar seglar aktivt i vardera WBS, Hornbaek och Gilleleje. Ca fem i HBS. 50 båtar alltså! Hur kan gemensamma aktiviteter skapas? Det här inlägget får sluta med den frågan. Alla inbjuds och uppmanas att komma med ideer!



WBS nya klubbhus Kajutan, från WBS hemsida

 

Bosses RJS - 64 dagar till start ÅF Ocean Race

Det drar ihop sig. Våren har kommit, vi som fortfarande har båtarna på land undrar varför jag inte gjorde allt när det ännu var gott om tid.

Utom Bosse Fransson förstås. Har har hållt ångan uppe hela vintern och det närmar sig.


Den 22 april. Foto: Bosse.

"Hej Anders.

Allt väl? Hur har det gått med ditt däck?

Jag knogar vidare, tyvärr så går tiden så fort så här års. Har fått göra lite avkall på finishen vad gäller sista lagret färg, får duga med två lager färg och ingen mellanslipning.

Lagt fyra lager böldspärr så nu är det slipning med 400 papper innan botten målning med ett par lager VC17. Kör sedan med våtslippapper med 1000 korn. Använder Abralon med kardborre, passar till min Rotoflex 150 från Festo.

Sjösättning i mitten på maj..

Hls Bosse"

Abralon är en produkt från Mirka (jag har nämt dom tidigare i den här bloggen), ett finskt företag som tillverkar riktigt bra slipmaterial. Nätbaserade (äkta nät alltså, inget webaserat) hittar du (här) och Abralon (vävbaserad) hittar du (här).
Hur går det med Pianos däck? Däcket såg inget vidare ut, jag köpte en Metabo lackfräs (som en överhandsfräs med 75 mm fräshuvud och fräsdjup inställbart mellan 0,1 - 0,3 mm). Slipade bort 7 kg (Oops! Hur går det med mitt verifierade mätbrev nu då?) däcksmönster (utsuget kopplat till dammsugaren - påsen vägde 7 kg när vi var klara). Thomas på Öresunds Marin tog över och nu har Piano ett smakfullt rollerstöpplat däcksmönster. Sen fortsatte vi med att vaxa 2 gånger, slipa lätt - lätt och sen är det dags att gnida. Alla gropar väl fyllda med vax så att det går att hålla däcket rent.
En person som ville mig väl tänkte att nu ska jag hjälpa till så att Piano kommer i sjön så snabbt som möjligt. Tog fram slipmaskinen och slipade bort all bottenfärg (så slipper Anders det)! Den mödosamt 1000 papperpolerade VC17 som det tagit mig två år att bygga upp. Så nu tar det en vecka till innan sjösättning. Hoppas få igång båten till North Sail Trim Cup i Lomma om drygt två veckor.


Näsan över vattnet? Ny bottenfärg iallafall - VC17 med blått lock har kommit tillbaka. Undrar hur mycket koppar det är i den numera?

Här kommer en bild till. Ska man segla Bohusracet så gäller det att ha koll på strömmen när man seglar på havet. Och då hjälper det mycket att veta sin fart genom vattnet och över grund. All information kommer att hamna i Raymarine e7:an, undrar om man kan få den att räkna ut strömmen?

En 51 mm hålborr, en 75 mm lackfräs, en pansarfil, slippapper, en tub Sikaflex, en burk Biltema epoxifiller och vips har man ett hål för den kombinerade lod/logg givaren. Det är möjligt att paddelhjulet ska sticka ut lite mer utanför skrovet (så att det kommer utanför strömningsgränsskiktet?). Men då bromsar plattan? Flushmonterng fungerade bra på Expressen, hoppas det funkar här med. Får öka kalibreringsfaktorn lite mer bara.

JPK 1010

JPK 1010 lanserades 2010, tillverkas av JPK Composites i Frankrike, 10 m lång, 3,38 m bred och nästan 2 m djupgående. Katalogvikt 3850 kg (ursprungligen var deplacementet angivet till 3600 kg). Kostar i strippad version ca 1 million SEK inklusive moms levererad i Frankrike. Med alla tillägg för båtgodis, som kolmast, dubbla roder med bulbköl och fina segel blir det lätt 1½ million. JPK 1010 är beskriven på BLUR med en video från Seilas (här), nämnd på Sundetregatta (här) och på Segelochpaddel (här). JPK Composites broschyren hittar du (här).

Orsaken till det här inlägget om samma flera år gamla båt är att JPK 1010 - som fortfarande säljs - kan levereras med antingen fenköl (med minimal utkragning nedtill) och singelroder eller bulbköl med dubbla roder. Fenkölen har pga utkragningen en stor plan undersida, bulbkölen har ordentligt markerade skarpa kanter (chines) som också skapar en plan bred stödyta. Såhär ser kölarna ut:

JPK 1010 med bulb

Utkragad fenköl och singelroder

I broschyren anges kölvikten till 1550 -1600 kg (olika data på olika ställen). Den sprillans nya JPK 38 har nästan samma bulbdesign. Bulben på JPK 40 däremot har betydligt mjukare former men samma bäversvans (=bred platt avslutning på bulben), se övre bilden.

I JPK's webpresentation finns en jämförande beskrivning av seglingsegenskaperna med olika kölar. I lättvind seglar båtarna ungefär lika. Med lätt besättning seglar bulbbåten snabbare när vinden ökar, med full besättning seglar båtarna ungefär lika också i högre vindstyrka. JPK 1010 seglar IRC och där mäter bulbbåten mer, vilket innebär att fenkölsbåten blir bästa valet med många ombord. Men IRC regeln förväntas ändras till fördel - mättalet sänks - för bulbkölen.

JPK's beskrivning av de två varianterna hittar du (här). Mono-safran och bi-safran betyder enkel respektive dubbelroder (har inget med vare sig saffran eller Vendee Globe båten Safran att göra). Men beskrivningen är en partsinlaga, den ska sälja båten. Jag dammsuger webben på beskrivningar och jämförelser, men hittar ingen tillförlitlig information. I en diskussion med signaturen PCB på Sailnet.com hävdar han att alla NA (Naval Architects, dvs båtkonstruktörer) använder CFD (datorbaserade strömningsfältsberäkningar) i sitt designarbete. Troligen är detta sant för enstaka extrema konstruktioner typ IACC, Ran osv) men knappast för de seriebåtar som sprutas ut i nya modeller varje år. Jag är helt övertygad om att kölar med plan undersida har denna form för att båtarna ska stå stadigt på land. En lovvärd målsättning, men många (tex jag) föredrar en köl optimerad för segling.

Men oavsett det är JPK 1010 en fin båt (alla kölar kan ju dessutom modifieras). Ungefär lika stor och lika tung som HP1030 (är det nån som vet vem som håller på formarna till HP1030 förresten?). Ungefär 10% längre än Piano, ca 20% bredare, bara 5% större djupgående. Både JPK1010 och HP1030 är relativt sett lättare än Piano. Ännu lättare (omräknat mha längdändringen upphöjt i tre) är förstås J111. I främre delen av sittbrunnen har JPK ordentliga sittbrunnssargar. Det är en viktig detalj som förhöjer känslan när man sippar i solnedgången.

Slutsats: JPK 1010 är nästan en riktigt fin båt. Men lite för tung och konstig bulb. Väntar fortfarande på den perfekta båten. PCB föreslog JPK 38. Men den är för stor. För mig.

PCB la upp fler videosnuttar med JPK1010 i huvudrollen. Följ länken, där finns tre klipp (här).

En avslutningsbild:



JPK 1010. Inte helt rak(vertikal)stävad för. Snyggt tycker jag. Alla bilderna hämtade från JPK Composites hemsida.

Stuvfack

Stuvutrymmen i en knappt 10 m lång båt, som dessutom är ganska smal är ett besvärligt kapitel. Man är ute några dagar och tenderar att ha kvar allting i väskorna, som sakta med säkert blandas om och välts uppochner och slängs hit och dit. Skönt när båten inte är fullproppad med folk, då finns det kojer över för väskförvaring. Men trist är det med allt som driver omkring.
Håller på och provsyr lite olika varianter av tygstuvfack. I morse damp ett inlägg från Anasazi Racing (här) ner i min mailbox. Som handlar om precis samma sak. Fast färdigsydda, använda några tusen sjömil och nytvättade. En introduktion om Anasazi Racing och seglingen med Anasazi Girl hittar du (här).

Pappa James med Pearl snart 4 månader bland alla barnens stuvfack. Finns inte särskilt många inbyggda stuvutrymmen i en Open 40 heller. Längst fram i mitten ligger Pearls vagga/sjökoj/hage. Foto: Somira Sao

Bosses RJS - Epoxi, polyuretanlack och spackel

Efter förra inlägget om Bosses båt (här) kom snabbt två kommentarer med frågor om vilken färg han använder. Bosse har själv kommenterat, men en kommentar försvinner så lätt. Bosse förordar NM Epoxi. Själv har jag i många år använt WestSystem, eftersom det har varit så smidigt att dosera mha doseringspumparna. Men jag har nu övergått till att väga istället, pumparna doserar inte lika precist, speciellt om epoxin har stått över vintern och börjat kristallisera. Att köpa från NM Epoxi är enkelt. Telefonbeställning och leverans med företagspaket dagen därpå. Kostade förra året 150 SEK, inte speciellt mycket och framförallt blir det billigare än att ta bilen några mil.
Här är Bosses kommentar:

Jag använder några fabrikat när jag grejar med båtar. Divinycell till distansmaterial, NM-epoxi till epoxi, lim, spackel och glasfibermattor. Lack och finish De Ijssel, epoxifinspackel, epoxigrund och polyuretanlack.
När jag laminerar använder jag endast epoxi, anser att vidhäftningen blir för dålig mot gammal uthärdad polyester. NM-epoxi tycker jag funkar bra och de har fin support, 275A för laminering, använder i stort sett alltid tri-axella sydda mattor. Ska det vara kolfiber så väter 625A in lättare, den har även lite högre TG. Filler 51 är kanon om man vill göra kälfogar eller limma. Lättspackel 206 funkar bra som grovspackel, låg vikt men svårslipat.
De Ijssel är en holländsk färg känd för att färgen sträcker sig. Använder deras epoxispackel, Variopox, när det är finisharbete, funkar även bra att fylla igen porer med. Innan lack och som böldspärr har jag en epoxigrund med lösningsmedel i, HB-coating. Slipar med 180 papper innan lack. Lacken heter Double Coat, har lagt två lager med 24timmar mellan varje skikt. Rollar på den med en skumroller. Ska nu slipa med 400 papper och lägga ett sista lager. Resultatet är förvånansvärt bra blir kanske inte som om ett proffs hade sprutat men näst intill. Finns en halvmatt variant som tillsammans med halkskyddspulver funkar himla bra, dock bör man slipa bort det gamla halkmönstret som egentligen är värdelöst som antihalkyta. Kräver kolfiltermask.
Detta och en massa slippapper så kan man göra det mesta....
http://www.de-ijssel-coatings.se/
http://www.batepoxi.se/
Bosse

Segla A22 utan backstag

Häromveckan handlade det om A22 och SRS. En av kommentarerna handlade om att segla skärgårdkryssare utan backstag. Jag vidarebefordrade frågan till Allan Förberg  Allan är hängiven A22klassen, seglade SM första gången -96, kört SM på fyra olika A22:or, totalt kappseglat på sju (minst). Var ordförande för 22 klubben i tio år. Så han borde veta. Fick ett uttömmande svar (med många goda Stockholmsvibbar):

 - Hej Anders,

 

Utan backstag är OK. Benke P på 356 Cirdan kör utan. Hans framgångar eller icke framgångar på banan har mest med motivation och gastar att göra (som i dom flesta fall....). Han har byggt båten själv, seglar den ännu, vann 1991 (tror jag) och var trea senast 2005. Går bra på diverse SRS seglingar (tvåa på Gran Prix för några år sen).

Cirdan - A22 SWE 356, skärgårdskryssarpokalen i Nynäshamn 2012. Foto Allan Förberg

Det finns ju en fördel på undanvind att kunna tippa fram masten som på en stare. Samtidigt så vinner du enkelhet i boathandling i slag, kryssar, rundningar osv.

Rutin är avgörande för att få fart på en A22. Plus bra team och gastar. Under förutsättning att du har en grundbåt och prylar som kan hävda sig.

Ang SRS för A22. Så tycker jag personligen att alla A22:or byggda efter 1933 borde ha samma SRS tal vilket i så fall bygger på att A22:orna som kör SRS har samma ställ som på SM/Kryssarepokalen.

I dagsläget kan en A22 sätta upp spinnfallet typ två meter (kommer inte ihåg om vi kan topphissa) utan att det straffas i SRS, men det är otillåtet under mästerskap.

Många vill förstås leka och optimera under SRS (inte minst Torkel som jag seglar med (Paloma - min anmärkning) - han utvecklar stötdämpare på Öhlins Racing på jobbet och gillar förstås själva mek- och beräkningsfasen i det hela).

Paloma A22 SWE 288, skärgårdskryssarpokalen i Nynäshamn 2012. Foto Allan Förberg.

A22:an och andra konstruktionsklasser inbjuder till mekande av allt från rigg (med eller utan backstag), segelplan (flytta J-mått), balans (flytta/lätta köl) och hej och hå. Dom båtar som går absolut bäst på SM har gjort hela den resan. Plus bra gubbar och gummor ombord. Ger man dom SRS reglerna så blir det några vakna nätter under vinterhalvåret. Ungefär som Torkel lånade en beggad J80 gennaker som vi skulle ha på senaste Datacom Cup. Det straffade typ 0.08 i SRS samtidigt som det är ett bra vapen i halvvind/slör i lätta vindar. Men vad hjälper det när vi tjuvstartar i typ nollvind och reglerna var att man var tvungen att runda startflaggen vid omstart, inte bara ducka tillbaka under linjen. Ridå!

Här kommer en bild. Alltså J80 gennaker hissad två meter över SK regelns hisspunkt för spinn. Paloma spinn är på ca 85 kvm och den här på 55 kanske 60 tror jag.

Paloma bryggseglar med J80 gennaker. Foto Allan Förberg.

Den var kul att segla med men jag sa till Torkel att han fick bestämma det var ok att trimma i över 5 m/s ganska brant segling eftersom det är hans som får leka med popnittången sen..... Jag ville inte rycka ner riggen utan tillåtelse av skipper.

/allan

Allan skickade också en youtubelänk med bildspel från Skärgårdskryssarpokalen 2003 - 2011. För er som vill frossa i 14 minuter med bilder på A22:or.

Bosses RJS - 76 dagar till start ÅF Ocean Race

Sjösättningarna har så smått kommit igång i Skåne iallafall. Piano står fortfarande inomhus - Thomas på Öresund Marin är nästan klar med däcksrenoveringen (däcksrenovering på en 2 år gammal båt? Vad håller han på med?)

Idag kom ett mail ...

Hej, Anders

Efter att ha brottats med slipmaskiner ett tag så är det rätt gott att få på första lagret lack och kunna konstatera att det turar ut utan synlig skarv. Rollar på en färg som sträcker sig och ger en fantastisk lyster, som om det vore sprutat. Ett lager till innan fyrahundrapapper och ett sista finishlager. Efter det är det bara resten kvar... hls Bosse

Och en bild ...

Haul-Out progress (Open 40 for sale)

Anasazi Girl (här) snart klar för sjösättning i Whitianga harbour, NZ!

Med en dekor som andas Söderhav! Foto: Somira Sao

Och förskepp utan konkava linjer! Foto: Somira Sao

Snart seglar Anasazi Girl vidare. Till atollerna, kokosnötter och ljumma nätter?

En hel massa kölar

Ett favoritämne på den här bloggen är kölar. Vid jultid refererade jag kölundersökningar som gjordes på Chalmers 2010/2011 (här) och (här). Undersökningarna var initierade av Stefan Qviberg (som bl.a. ritat Arconabåtarna) och den typiska Arconakölen var förstås en av de varianter som undersöktes.

Häromdagen hittade jag en översikt över moderna båtars kölar på ett Sailnet.com forum (här). I det följande finns en något redigerad version av hela översikten. Den innehåller också hightechkölar, såna man knappast hittar på en standardbåt. Mot bakgrund av resultatet från Chalmersundersökningarna, så är det väl egentligen bara Dufour 335 och kanske Jeanneau 379 av standardkölarna som får riktigt godkänt (=max bulbtjocklek i bakkant på fenan). Alla värderande omdömen i det här inlägget är tillägg av mig. Dom finns inte i orginaltexten på Sailnet.com.

Dufour 335



Jeanneau 379



Benetau Oceanis 41




Malo 37

Hanse 385

Dehler 41

Sly 42


Saare 38


Solaris 37


Halberg Rassy 41


Tartan 4000



Salona 38

Salona 40


Salona 34

Hightech

Nu till några extrema kölvarianter. Först en titanköl till en Open 60. Det finns (fanns) väl bara en Open 60 med titanköl, dvs Safran som först seglade ett varv runt jorden och sen tappade kölen 4 timmar efter starten i Vendee Globe 2012/2013. I orginaltexten på sailnet.com forumet anges att kölen är bearbetad ur ett massivt stycke titan, men med utgångspunkt från de videor jag sett från tillverkningen är den tillverkad av svetsad titantunnplåt. Nån som läser detta kanske vet? De solida varianten kan göras tunnast men blir lite tyngre.

Safrans köl? Iallafall en canting köl.

Kostnaden för titankölen är förstås astronomisk, utan företaget Safran (som händelsevis hade ett lämpligt stycke titan liggande på bakgården) som hvdsponsor hade det inte heller blivit en titanköl.

Det näst bästa alternativet är att tillverka kölen av smitt höghållfast stål, fortfarande dyrt men det alternativ som förespråkades av flera inblandade i Vendee Globe efter de 4 kölhaverierna i senaste seglingen. Höghållfast stål har högre säkerhet än titan att hålla ihop även om det finns sprickor.

Flänsplattan är troligen svetsad till den bearbetade (frästa) kölfenan.

Flänsplattan

  

Cylindrisk bulb med maxtjockleken i fenans bakkant. Bulben ger ett väl trubbigt intryck.

Bäversvansen förhåller jag mig lite avvaktande till!

Ihåliga tunnplåtsfenor med blybulb innebär förstås att kölens tyngdpunkt hamnar riktigt långt ner. Fenan blir lite tjockare än en massiv köl, men förstås mycket lättare.

Det är väl bara att köpa ett Mekano och börja skruva ihoip?

Med tillplattad bulb

Det handlar fortfarande om dyra kölar, men prismässigt börjar dom börjar bli överkomliga. Kölen härnedanför är en exklusiv köl till Salona 41: Anmärkningsvärt lång bulb, blir mycket våt yta i förhållande till tyngd/volym. En optimerad köl (se tex Open 40 Anasazi's köl (här) - bläddra ner till slutet av det inlägget) har betydligt större relativ tjocklek.

Strömningsbilder runt undervattenskroppar och kölar är suggestivt. De två bilderna visar simulering av strömningen runt Salona 38 med en Jason Ker ritad fenköl, en kölvariant som finns som tillval. Ingen bulb, en kompositköl med nedre delen i bly, fenan är lite vidgad i underkanten. Den övre halvan har laminerat skal och är fylld med plast.

Exempel på stål/bly kompositkölar med bly i botten och järn/stål upptill:

Fin tjockleksfördelning på bulben, men varför bygga ut till plan undersida?

Den här kölen får omdömet tveksam eftersom bulbens och fenans maxtjocklek hamnar på ungefär samma ställe.

Järn/Stål - bly komposit är ett vanligt alternativ för exklusiva båtar eller som tillval för standardbåtar. Det är en effektiv köl med tunn fena även om den blir tyngre än en tunnplåtsvariant.

Kölinfästningens hållfasthet är en svag länk hos båtar med moderna kölar. Själv har jag valt att aldrig gå på grund, men det är ju inte alla som tycker att det är ett acceptabelt alternativ. Bilden här visar en blyköl med utkragad anliggningsyta mellan köl och skrov för att få ner påkänningen om/när det smäller.

Utkragningen påverkar prestanda (negativt).

Lowtech men bra

Den vanligaste kölvarianten hos moderna standardbåtar är bulbköl helt i gjutjärn. Är billigt och fungerar utmärkt för C/R.

Avslutningsvis, en påminnelse om alla faror som hotar i sommar:

Finska skärgården är full av grund!

 Fair Sailing - oavsett vad du har för köl!