måndag 5 mars 2012

Torrsegling SRS

Verkstan är totalsanerad, alla båtar har varit ute, golv och väggar är tvättade med Dragans ånghögtryckstvätt. Det kommer in två V8:or som ska öppnas och då måste allt vara dammfritt. Tältet var ingen bra ide, får slipa utomhus i fortsättningen. När Dragan har fixat motorerna.
Vårvädret gör att man drömmer sig ut på havet under segel. Hur fort måste Piano segla för att kunna hävda sig på kappseglingsbanan? Vi har fått (eller börjar få) våra SRS mättal. Jag har gjort en sammanställning över några olika båtars SRS-tal för att se vad som väntar.
Ett centralt begrepp för att uppskatta hur fort en båt kan segla är skrovfarten. Detta lärde vi oss  under Jimmys föredrag i Viken. Runt båten bildas ett vågsystem med en vågtopp vid fören. Avståndet till nästa vågtopp ökar med ökande hastighet och skrovfarten är farten då nästa vågtopp når aktern, dvs båten ryms precis mellan två vågtoppar. För att överskrida den farten måste man halv- eller helplana och då måste man ha en riktigt lätt båt i förhållande till storleken.
Vi som håller oss med mer normalviktiga C/R båtar får nöja oss med skrovfart och under extra gynnsamma omständigheter några hissnande surfar på undanvinden när vind och vågor vill oss väl.
Det finns en enkel formel för att beräkna skrovfart: v = 2,43*roten ur L, där L är just den seglande längden. För att förstå SRS systemet lite mer, har jag i sammanställningen också beräknat olika båtars skrovfart baserat på en uppskattad effektiv skrovlängd. En lite godtyckligt vald storhet, men utöver skrovlängd har jag tittat på bilder för att skapa mig en uppfattning om hur de olika båtarnas effektiva undervattenskroppar ser ut när dom seglar med sin skrovfart. Pianos uppskattade effektiva skrovlängd har jag satt till 8,8 meter, motsvarar skrovfart 7,2 knop. Verkar stämma ganska bra. Det är fart för motor på platt vatten när man drar på motorn lite, det motsvarar ganska väl farten på halvvind/slör med gennaker (cruising only) eller den lilla platta spinnakern när det blåser sådär 7+ m/s. På kryss klarar man kanske att segla ca 85 -90% av skrovfarten, i Pianos fall 6,2 - 6,6 knop. Inte riktigt säker på att jag har klarat den högre farten några långa stunder iallafall.
Jämför man skrovfart med SRS mättalet så får man en bra uppfattning om hur SRS tekniska kommitte värderar olika båtars fartpotential.
Tabellen nedan visar den av mig uppskattade skrovlängden, beräknad skrovfart och SRS mättalen. Mha SRS mättalen har jag beräknat hur mycket snabbare eller långsammare Piano ska seglas på kryss för vi ska hålla jämna steg och hur mycket detta motsvarar i tidsskillnad per seglad timme. Gula fält är båtar med lägre och blå fält båtar med högre SRS än Piano. Urvalet är helt enkelt båtar som Piano troligen kommer att segla mot i sommar. Sen tog jag också med J109, Arilds Hanssons 31 Frökna och en standard Hansson 31 (utan genua).

L Vskrov SRS min sek Fart diff Vkryss Vkr/Vskrov Rel
Express 7,5 6,7 1,12 4 40 0,51 5,8 0,87 1,00
Nova 8,8 7,2 1,156 2 39 0,29 6,0 0,83 0,95
Scankap99 9 7,3 1,157 2 36 0,28 6,0 0,82 0,94
Afrod101 9 7,3 1,179 1 25 0,16 6,1 0,84 0,96
Frökna 8,8 7,2 1,182 1 16 0,14 6,1 0,85 0,98
Smaragd 8,5 7,1 1,187 1 1 0,11 6,2 0,87 1,00
H31 std 8,8 7,2 1,19 0 51 0,09 6,2 0,86 0,99
Piano 8,8 7,2 1,207 0 0 0 6,3 0,87 1,00
X332 9,5 7,5 1,236 1 24 0,15 6,4 0,86 0,99
X99 9,4 7,5 1,257 2 23 0,26 6,5 0,88 1,01
J109 10,5 7,9 1,288 3 46 0,41 6,7 0,85 0,98
First 35 10,2 7,8 1,298 4 12 0,46 6,7 0,87 1,00
HP1030 10,2 7,8 1,319 5 6 0,56 6,8 0,88 1,01
First 40.7 11 8,1 1,339 5 55 0,65 6,9 0,86 0,99

L är den av mig uppskattade seglande skrovlängden, skrovfarten Vskrov är definierad i början av det här inlägget, därefter SRS talet och tidsdifferensen i förhållande till Piano per seglad timme. Fart diff är fartdifferensen i förhållande till Piano när Piano seglar med sin uppskattade kryssfart 87% av skrovfarten = 6,3 knop. Vkryss är kryssfart enligt SRS för att segla jämt med Piano. Den näst sista kolumnen är kryssfart i förhållande till skrovfart. Ett högt relativt värde innebär att SRS's tekniska kommitte anser att båten är relativt lättare att driva fort. Den sista kolumnen är en jämförelse mellan alla båtar i tabellen där Piano har värdet 1,00 (tänk om det alltid var så här lätt att stå i centrum). Detta är ett slags "overallvärde" för båtens möjlighet att nå sin skrovfart. Ett högt värde innebär att det finns många fartgivande faktorer.
Några båtar sticker ut: Scankap 99 med 0,94. Det är svårt att driva den båten så fort som skrovlängden indikerar. De andra ytterligheterna är X99 och HP1030, uppenbart lättdrivna båtar med stor fartpotential. Piano klassas uppenbart också som lättdriven och hamnar i ett hett gäng med etablerade kappseglingsklasser som Express, Smaragd och First 35.
Var det i den divisionen jag ville hamna? Det blir en riktig utmaning!

1 kommentar:

  1. Kul jämförelse som visar på hur viktig längden är. Satt själv för ett antal år sedan och försökte skapa en formel som gav samma resultat som LYS men gav upp till slut även om jag kom ganska nära. Men helt klart var att en lätt slankt skrov (Airbender) med mycket segel var snabbt. Men bredd (styvhet) och djupgående ger ju också fördelar att kunna bära mer segel.
    Men kanske kan de minsta klubbseglingarna nöja sig med längd/(depl/SA)? I alla fall så länge man seglar i vanliga svenska semestervindar (3-6 m/s).

    SvaraRadera