Jimmys föredrag i Viken

Jimmy Hellberg i WBS klubbhus

Den 4de februari kom Jimmy Hellberg till WBS (Vikens Båtsällskap) och höll föredrag över ämnet ”Snabba Segelbåtar”, om vilka faktorer som påverkar en segelbåts prestanda. Planerade 2 timmar blev 3 timmar. Med många frågor och många detaljdiskussioner. Agendan var omfattande:

•  Grundläggande teori
• Skrovfart, vågbildning och Froudes tal
• Rätande moment - förmåga att bära segel
• Kryssfart
• Halvplaning och planing
• Skrovform
• Prismatisk koefficient
• Kölkurvatur
• Akterskepp
• Slag
• Förskepp
• Skrovbihang
• Köl, trimtab och assymetriska centerbord
• Roder
• Rigg och Segelplan

Det inledande avsnittet om grundläggande teori upptog den längsta tiden. Här följer några nedslag från hans föredrag,
Hur snabbt är det möjligt att segla? Svaret är enkelt: den (teoretiska) skrovfarten - också kallad deplacementfarten - som är v = 2,43*roten ut L, där v är farten i knop och L den seglande längden i meter. Längden är den enskilt viktigaste faktorn för båtfarten. Fast egentligen är det inte så enkelt. Med en halv- eller helplanande båt eller med ett långsmalt skrov kan skrovfarten överskridas – man seglar igenom eller över sin egen bogvåg. (Jimmy har seglat mycket bräda och med en Formula Vindsurfingbräda överskrids skrovfarten alltid – man planar på alla bogar över 3,5 m/s - under 3,5 m/s kappseglar man inte).Exempel: Med L = 9 m blir v = 7,3 knop. Det är svårt att nå sin skrovfart (deplacementfart) på kryss, normalt kan man med en kappseglingstrimmad C/R segla ungefär 90% av sin skrovfarten, i vårt fall 6,6 knop.
Stor segelyta i förhållande till den våta ytan ger bra lättvindsprestanda. Vid högre fart på framförallt undanvind är segelyta i förhållande till deplacementet utslagsgivande. En tung båt kan kryssa bra, men får svårt att hävda sig på undanvinden. En lätt båt kan surfa på varje våg och behålla surfen längre, en tung båt kan oftast inte fånga lika många vågor och varje surf blir kortare.
I ökande vind på kryss och halvvind blir det rätande momentet utslagsgivande. Högt rätande moment innebär stor segelkraft. En VO70 båt med ballastkölen vinklad åt lovart kan segla lika fort som sin skrovfart på kryss, något som mycket få kölbåtar är kapabla till.

Förhållandet rätande moment/deplacement är en central relation för extrema båtar. Förhållandet uttrycker drivkraften från seglen i förhållande till deplacementet. 3 – 4% krävs för att nå skrovfart, 10% för planing och 30% för att plana på kryss.
Några exempel:
VO70                         11%
FD, 470, 505               27%
18foot skiff                  60%
Formula vindsurfing   >70%

Bättre köl och roderprofiler innebär att man kan segla högre, men inte direkt fortare.

En bred båt är snabbare än en smal på kryss. På undanvinden (när det inte krävs så stort rätande moment) seglar den smala båten snabbare.

Halvplaning  sker vid knappt dubbla teoretiska skrovfarten. Vid skrovlängd 6 m motsvarar detta ca 10 – 11 knop. 12 m ger 14 – 16 knop. Den hydrodynamiska lyftkraften är då ca 30% av deplacementet.

Definitionen för planing är ”mer än 50% hydrodynamiskt lyft” vilket sker vid drygt 2 gånger skrovfarten. En VO70 båt har teoretisk skrovfart 11,3 knop, den halvplanar vid 20 knop och planar vid 25 knop.

Flerskrovbåtar med långa och slanka skrov har ingen planingströskel.

Föredraget innehöll mycket mer än detta (se agendan ovan). Det blev en intensiv tre timmar lång föreläsning med mycket utrymme för detaljfrågor om bl.a. VO70 båtarna. Varför seglar Sanya 0,3 knop långsammare än de andra båtarna? Varför rår ingen på Telefonica?

Det var ett tydligt och översiktligt föredrag. Ta chansen om du får möjlighet att lyssna på Jimmy. Börja gärna med att läsa hans inlägg på BLUR om seglingsprestanda (det var så vi hittade honom). I tex tråden om "Bästa kryssbåten". Du hittar hans inlägg tex här, här och här.

Tack Jimmy!