Det här blir en liten analys av SRS regeln. Inspirerad av ett inlägg på Mikael Vesalas blogg om Cheetah 30. SRS talet var förra året 1,29 och har i år höjts till drygt 1,31. Svårt att segla upp till enligt Mikael.
Jag har korrigerat det här inlägget efter att Mikael skrev sin kommentar nedan. Längden på Mikaels båt är ändrad från 9,22 m till 8,6 m. Alla beräkningar för Cheetah 30 härnedanför gäller för den korrigerade längden.
Jag har aldrig seglat Cheetah 30, min bekantskap med båten kommer via Mikaels blogg. Det är en spännande båt: 8,6 m lång, väger 1,26 ton och är 2,44 m bred. Ultralätt och smal alltså. En båt som säkert planar. Men kryssar desto sämre när det blåser. Hur räknar SRS ut ett mättal på en sån båt?
I ett tidigare inlägg har jag gjort en enkel analys av SRS baserat enbart på skrovlängd. Nu bygger jag på analysen och tittar på faktorer som separat bedömer kryss- resp undanvindsfart. Den här analysen har jag gjort utan någon som helst tillgång till formeln för SRS regeln. Den är grundad på innehållet i Jimmy Hellbergs föredrag i Viken om faktorer som påverkar hur fort man kan segla.
Den grundläggande storheten när man bedömer hur fort en båt kan segla är båtens skrovfart v = 2,43* roten ur den seglande längden. Express är en bra referensbåt, Efter 7 år i Express vet jag att 5,7 knop var en optimal kryssfart. Expressens skrovfart är 6,7 knop, dvs kryssfarten är 86% av skrovfarten. Cheetahs skrovfart är 7,1 knop. Baserat på enbart skrovfarten skulle Cheetahs mättal jämfört med Expressen vara 1,20 men är alltså drygt 1,31 - pga att båten kan halvplana eller tom plana under gynnsamma förhållanden.
Högt rätande moment innebär att man kan ta ut större kraft från seglen när man seglar med vinden in från sidan vilket är gynnsamt på kryss och halvvind. På undanvind är segelarea/deplacementförhållandet (egentligen area/depl^2/3) en viktig fartgivande faktor. Cheetah har väldigt lågt rätande moment, dvs förväntas ha betydligt lägre kryssfart än 86% av skrovfarten. Det mycket låga deplacementet innebär förstås en mycket hög fartdrivande faktor på undanvind. Antag att man seglar 50% av tiden när man utnyttjar det rätande momentet och 50% av tiden på undanvind (kräver förstås att sträckan man kryssar är kortare än länsen). Då skulle mättalet vara uppbyggt så här: SRS = konstant*skrovfart*(kryssfaktor+länsfaktor)/2. Där kryssfaktorn är 0,86 i Expressens fall. På halv eller undanvind kan man nå sin skrovfart, dvs länsfaktorn = 1,0. Mättalet för en modern C/R som kan seglas lika effektivt som Expressen skulle då vara SRS=konstant*skrovfart*(0,86+1,0)/2=0,93*konstant*skrovfart. I Expressens fall blir konstant=1,12/0,93/6,7=0,18. Pianos mättal uträknat på samma sätt ska då vara 0,18*7,2*0,93=1,205. I mitt mätbrev står 1,207! Hur kunde det bli så lika? För att Piano bedöms kunna seglas lika effektivt på kryss+läns som Express i det vindintervall som SRS gäller för.
Men Cheetah då? Hur fort måste hon segla på undanvinden för att kunna segla upp till mättalet 1,31? Vi sätter in data i uttrycket ovan; SRS = 0,18*skrovfart*(0,80+länsfaktor)/2. Här har jag antagit att det låga rätande momentet gör att Cheeta bara klarar att segla med 80% av sin skrovfart (det kanske borde vara ännu lägre). Med SRS=1,31 ska länsfaktorn vara 1.25! 25% snabbare än skrovfarten alltså. Cheetahs fart på undanvinden ska vara 8,9 knop (i vindstyrkeintervallet för SRS). För att kunna segla fortare än sin skrovfart måste man segla igenom sin egen bogvåg och halvplana. Under rätt förhållanden bör detta inte vara så svårt.
Men det finns en hake i det här resonemanget. När man seglar riktigt fort, så kommer relativa vinden in mer framifrån och då blir man beroende av högt rätande moment även på slören. Det betyder att dom fina länsegenskaperna gäller i ett mindre vindriktningsintervall än för en mer reguljär och framförallt tyngre C/R. Eftersom Cheeta inte kan utnyttja sin stora fartpotential i så stort vindriktningsintervall, så borde väl SRS talet viktas om så att mer än hälften bestäms av kryssfaktorn (rätande momentet)? Ytterligare ett skäl att vikta om faktorerna är att en båt som planar eller halvplanar tillbringar betydligt kortare relativ tid på undanvind. Men det här är nog frågor som försvinner ut i etern!
Tjenare!
SvaraRaderaKul att du tog upp problematiken runt SRS och lätta båtar med planingspotential!
Till att börja med vill jag korrigera lite fakta.
Skrovlängd är 8,6m. Benämningen Cheetah30 kommer sig av att peket inte kan dras tillbaka helt i båten utan sticker ut en bit och då blir båten 30 fot...
Sedan har du rätt i att man inte kan räkna med att kryss och undanvind tar 50/50 i tid, Det är snarare 60% av tiden på kryss och 40 undanvind på en kryss/länsbana i mellanvind (ca 6 m/s) och i hårdvind ( över 10m/s) så blir förhållandet 70/30 tidsmässigt. Något som bekräftar detta är att vi bara har vunnit krysslänsbana i vindstyrkor över 12 M/s !!
Vi vann även stora klassen i Pater Noster Race, som hade 70% undanvind, och styrka på 8-14 m/s. Det var dessvärre inte med stor marginal som man skulle kunna tro, så jag vill alltjämnt hävda att det finns en övertro på sportbåtars prestanda.
DEt borde således finnas en parameter som justerar för att man med en planande båt har mycket kortare tid på sig att tillgodogöra sig fartresurserna man har fått SRS-tal för.
Jag har korrigerat beräkningarna i inlägget/Anders
SvaraRaderaHej Anders.
SvaraRaderaMycket intressant läsning! Tack för beräkningarna. Vad skulle, enligt dig, vara ett "rätt" SRS tal för Cheetahn?
MVH Tom
Jag tror att du och Mikael, som seglar Cheetah har mycket bättre uppfattning om detta än jag. Det jag ville lyfta fram i mitt inlägg är vad jag tror är det grundläggande tänket i SRS och viktningen mellan kryss och undanvindsegenskaper. Jag understryker tror eftersom jag verkligen inte alls vet. Jag tror det ligger utanför ambitionen med SRS att kunna hantera en båt med lågt rätande moment och formidabla undanvindsegenskaper genom att laborera med viktningen mellan egenskapernas inflytande på mättalet. Men om jag ändå skulle försöka och viktar 70/30 istället för 50/50 så blir SRS=1,20. Med viktningen 60/40 blir SRS=1,26. Nånstans går ju också gränsen för att konkurenterna ska tycka det är kul att tävla mot er. Det blåser enligt min uppfattning sådär 2m/s mer på västkusten än på ostkusten. Cheetah flyger väl fram över fjärdarna!
SvaraRaderaIntressant Anders. Ett av Cheetahns problem är vind känsligheten. Med den låga vikten så har det ofta hänt att båten stannar upp TOTALT när man glider in i ett litet stiltje bälte. Större tyngre båtar glider gärna genom utan att båtarna stannar upp. Gissar att många tror att båten glider snabbt iväg när vinden först kommer. Tyvärr, för oss, så stämmer inte detta alltid. Årets Tjörn runt visade detta med tydlighet! Vi startade på en brant gennaker bog mot Tjörn bron. Under bron fick vi snabbt plocka ned och där låg vi nog trea i fältet. Efter 5 minuter låg vi absolut sist! Vinden dog ut och alla andra båtar gled förbi oss medan vi låg kvar och såg nästa startgrupp komma i kapp. Att båtar i denna SRS normalt är mycket större gör att vi i ett tight fält får svårt att få fri vind är en annan sak. 1.26 kan man leva med. 1,30 kommer göra det här till ett svårt år på kappseglingsbanorna.
SvaraRaderaMVH Tom
Vindkänsligheten är väl som Davids kamp med Goliat, ni får göra nåt helt oväntat. Det ramlar fram fler och fler oväntade saker när jag finräknar på skillnader i seglad tid på kryss/läns. Om man dessutom tar hänsyn till att ni måste skära på länsen så seglar ni längre sträcka undanvind än spinnakerbåtarna. Vi jämför med Express. På en kryss/läns bana kryssar Expressen 1,4*L och länsar 1,0*L, där L är avståndet mellan märkena. Cheetah skär på undanvind (antag 45 grader) och seglar därmed längre sträcka, totalt 2,8*L. Dvs 17% längre. Jag antar att Expressen har 86% kryssfart och 100% undanvindsfart (i förhållande till skrovfarten). Cheetah antar jag har 80% kryssfart. För att segla jämt med Expressen måste Cheeta (SRS 1,30) ha undanvindsfart 200%, dvs dubbla skrovfarten som innebär full planing. Då har jag tagit hänsyn till att Cheetah har relativt sett kortare undanvindstid. Slutsatsen blir att det bara är seglingar då ni har full planing på undanvinden som ni kan segla upp till ert SRS tal. Om det är distansbana med mest undanvind blir det förstås lättare.
SvaraRaderaStämmer bra med min uppfattning, och vi får dras med att srs-segling aldrig blir rättvist i alla förhållande, men det är tråkigt om SRS-formeln i och med årets utgåva har justerats så att sportbåtar och stora segelytor, mm får progresivt ökat handikaptal. Det bästa för SRS-seglingen som företeélse är om varje båt har ett, över en hel säsong sett så rättvisande srs-tal som möjligt för en rundbana.
SvaraRaderaDet står ju i svenska seglarförbundets förklaring om srs till och med. i gamla Lys så gavs ju sportbåtar ett handikapptal som skulle spegla "bästa bogen" och jag hoppas innerligt att vi inte är på väg ditåt igen.
Att plocka hem 200% är inte alltid så lätt. Tar man med i beräkningarna av att tiden för alla gippar man måste genomföra. Man kanske skall rekomendera Vesala att segla med tre undanvind segel. Med SRS på 1.35 kommer kommiten tvingas se att något inte står rätt till.
SvaraRaderaVesala går i spinn om jag visar fram gamla långkölade båtar. Man får säkert en IF för priset av en ny North gennaker?
Tom G
Intressant inlägg-:)
SvaraRaderaJag länkade till den från Blur under Seascape 27. Vilket liv det blev-:) Dock framgick inte rigtigt det jag ville lyfta fram.
Jag ville starta en diskusion runt det grundläggande tänket i SRS regeln och framför allt viktningen mellan kryss och undanvindsegenskaper.
Skriver man på SSF´s hemsida att det är mellanvind på rundbana som skall spegla båtens SRStal så skall det ta mig F.. vara det som är grunden och inte att båten kan plana på undanvind om det blåser mer än 10m/s. Annars får man börja med flera SRStal för olika vindstyrkor och dit är det nog länge innan vi är. Att båtar har olika starka sidor är faktum men står det mellanvind (3-7m/s) så skall det vara så också.
SvaraRaderaJag har fortsatt tråden med nytt inlägg "SRS mättal för hel/halvplanande båtar"
SvaraRadera