lördag 30 november 2013

Segel (2)

Här kommer den andra delen om segel, som handlar mest om segel till Piano. Läs inlägget innan så hänger texten ihop bättre.
Henrik provar segel till Piano utanför Höganäs i september 2011. Stor och fock i Pentex.
Racingsegel ska hålla formen och gärna vara lätta. Små båtar kan ha dacronsegel även för racing, men till Hansson31 duger bara laminat. Ett laminatsegelduk är uppbyggt av två lager mylarfilm med armeringstrådar däremellan.

Mylar är precis samma material som dacron, dvs omättad polyester. Dacron innebär att man drar den omättade polyestern till fina trådar och sen väver duk av det. Trådarna ligger i två riktningar - varp (längs med) och värft (tvärs duken). Diagonalstyrkan blir liten på en vävd duk. Seglet kan vikas hursomhelst och är riktigt behagligt att ha att göra med vilket man uppskattar när man cruisar. Men utan ytterligare förstärkning är det inget bra material för racingsegel, som måste hålla formen. För att få upp diagonalstyrkan så att seglet bibehåller sin form i hårdare väder ytbehandlar man duken med härdplasten melamin. Typiskt materialval för Expressegel. Ska man inte vika (då förstörs ytbehandlingen och trådarna kan brytas) utan man måste rulla sina segel.

Mylar tillverkas genom att smälta termoplasten omättad polyester och sedan drar man ut en tunn film. Mylar används i trumskinn och ritfilm - till modellbåtar kan man med fördel tillverka sina segel av ritfilm. Det var länge sedan ritfilm hade något med papper att göra.

För att tillverka laminatsegel använder man alltså mylarfilm som armerats med trådar - kan vara av polyester, dynema, kevlar eller kol. Första storseglet och focken till Piano gjordes i Pentex duk, armeringstrådarna är av PEN fibrer, en variant av polyester som förlängs betydligt mindre än normal polyestertråd. Pianos första storsegel har varit med tre säsonger och är nu det normala transportseglet. Uppvisar alla tecken på att det åldras, det gnistrar av solprickar genom duken (när solen lyser genom många små hål i mylarfilmen) och är numera svårseglat i lättvind. Nackdelen med laminatsegel är just att dom åldras snabbare än dacronsegel. Ett laminatsegel är helt OK i kanske tre år. Sen har det åldrats så mycket att det inte längre håller sin fina racingform. I första hand märker man det framför lattorna i lättvind. I mellan/hårdvind klarar sig seglet bättre.

Det finns finns en crusingvariant av Pentex med tunna vävda polyesterdukar - tafetta - pålimmade på båda sidor, som ska skydda mot slitage. Väger därför som ett dacronsegel och vinsten med den varianten ur prestandasynpunkt är marginell jämfört med ett dacronsegel. Men garanterat dyrare.
Jan Carlanders Adrieu ritade ½-tonnare Atheor med Pentex fock från Edman Sails.
Inför den här säsongen fick Piano ett nytt storsegel. Dels började seglet bli slitet och dessutom har vi ändrat mastkurvan och seglet var inte helt optimalt mht det. Också ett laminatsegel, nu är mylarfilmen gråtonad och armeringstrådarna är i svartinfärgad kevlar, Dimension (som tillverkar segelduken) har döpt duken till Technora. Det gäller att skydda kevlar mot UV strålning, oskyddade kevlartrådar kan brytas ner på en eftermiddag i starkt solsken. Kevlar töjer sig mindre än PEN fibrer. Varför kevlar istället för kolfibrer, som töjer sig ännu mindre? Kolfibersegel är problematiska pga att fibrerna inte tål brytning lika bra som polyester och kevlar. Dessutom dyrare. Kolfibersegel till en 31-fotare är helt enkelt overkill. Mitt intryck när jag seglar kevlar storen i hårdvind är att materialet rör sig mindre, seglet fladdrar inte utan snarare flaxar långsamt när man luftar seglet i byarna. Vi märkte det under hårdvindskryssen med 15 m/s i byarna från Gilleleje till Helsingborg, då Fredrik hela tiden parerade storen.
Piano med Technora stor och Pentex fock. Lomma North Trim Cup, maj 2013.
Technorastoren är seglad 8 race, varav två i hårt väder - Bohusracet och 2manna Hbg-Gilleleje. Alla tisdagsseglingar använder vi cruisingstoren. Hoppas kevlarstoren räcker länge. Du hittar bilder på seglet (här).

Focken tar mer stryk än storen och redan andra året kom fock nummer två. Båda fockarna i Pentex. Fock nummer två är mer hårdvindsbetonad. Mer urskuren i förliket och det ger oss möjlighet att trimma riggen mycket mer med häckstaget. Fock nummer ett innebar att vi var tvungna att tidigt dra max i häckstaget för att sträcka förstaget och få focken platt fram. Vi rejsar med bara en fock, byter aldrig mellan lätt- och hårdvindsfock. Fock på rulle är enkelt!

Piano har två spinnakrar, båda i samma duk, 0,75 oz Dimension Polyant. Jag vill inte vara utan någon av dom. En läns/slör spinnaker som går 90% av tiden, vi hamnade lite för långt ut på havet under Bohusracet på väg från Hätteberget mot Fjällbacka och det blev en besvärlig slör med mycket fladder. Det klarade inte seglet och till nästa år blir det en ny. Det är lätt hänt att man bär spinnakern på lite för brant bog när man seglar shorthanded, speciellt om det är natt och man drar sig för att väcka den som lyckats stjäla till sig lite sömn.
Den lilla platta och första storseglet, från Grand Final seglingen i Viken 2011.
Den lilla platta är guld värd när det spetsar till sig. Vi för den lika effektivt som gennakerbåtarna för sina små halvvindsgennakrar. Ett segel som inte kostar i SRS men som definitivt ökar farten i 80 - 120 grader TWA. Nackdelen med seglet är samma som med den stora spinnakern - man byter inte i tid. Behovet av en halvvindsspinnaker är sannolikt större för en fockbåt än för en genuabåt.

7 kommentarer:

  1. Kul med spinnakrarna som känns mer som ett gennaker- än ett spinnakertänk!

    SvaraRadera
  2. Är det samma dukvikt på spinnakrana?

    SvaraRadera
  3. Yes, samma duk, 0,75 oz Dimension Polyant

    SvaraRadera
  4. Hej Anders mycket intressant läsning om segel du valt till din båt.Kan du utveckla det du skriver nedan.

    Nackdelen med seglet är samma som med den stora spinnakern -man byter inte i tid.

    SvaraRadera
  5. Har man två överlappande segel så hamnar man ibland i situationer, när man inte är riktigt säker på att det lönar sig att byta. Speciellt när man seglar shorthanded eftersom byten då tar längre tid, speciellt som Piano bara har ett spinnakerfall. På Kullaseglingen i juni (då vi tappade två minuter till Antheor på länsen från Gilleleje till Helsingborg) borde vi ha bytt tillbaka från liten till stor, på Bohusracet borde vi antingen ha gippat och gått ur strömmen på havet lite tidigare eller bytt till den lilla. Men det var mörk natt, jag låg och sov och Fredrik bara körde på i tre knops medström. Det blåste 10 -12 m/s, när jag väl vaknade gippade vi direkt men kunde inte riktigt hålla höjd mot Fjällbacka. Där borde vi ha bytt, men envisades med att ha kvar den stora, som fladdrade mycket alltemellanåt. Efter flera timmars rejs tappar jag ibland skärpan och gör felval.

    SvaraRadera
  6. Jag anade att det var så du menade. -tack Anders för utförligt beskrivande svar.

    Att snabbt ta rätt beslut i rätt tid vid rätt tillfälle -Det som är så svårt. Det som man sedan kan gå och fundera på i flera år.

    Läste något liknande från någon känd seglare för många år sedan, om att (om man har ombord) ha flera undanvindsegel ombord för olika vinklar så lönar det sig i nio fall av tio att byta direkt till det som är designat för aktuell vindvinkel/styrka.

    Har man bara en AP så är det enkelt och inte mkt att fundera på.

    Har du någon aning/känsla om hur mycket det skiljer i fart på brant bog (din båt dina spinnakers) "på gränsen" för all-round spinnaker i mellanvind eller är det bara att man kan gå högre upp?

    Så här års tänker man att det är så enkelt om man bara tar (om båten låg i vattnet) en tur ut med bästa gasten i 5m/s och kör repor med givna vindvinklar.

    -Har du/ni gjort det?

    En annan sak jag ser på foton av din fina Piano är att masten står mera upprätt på nyare foton, om jag har sett rätt?

    På äldre "racebåtar 1980 då kölbåtar inte planade" lutade man fram master på undanvind för att? (för att man kunde kanske)
    Har du märkt någon skillnad på undanvind med mera upprätt mast?





    SvaraRadera
  7. På en halvvind/brant slörbog lönar det sig mycket att föra den lilla platta jämfört med att segla fock, lönar sig mest när det blåser lite. På Manzanitatiden drog vi Expresserna direkt när det blev spetsigt (Expressen får bara ha en spinnaker). Det lönar sig inte att byta till den platta för att hålla lite högre på en lång bog, då ska vi falla och segla optimalt med den stora, på långa bogar hinner vinden ändras mycket. Jag skrev om det i inlägget Kullaseglingen 2013. På 2manna i sept hade vi en riktigt brant slör över från Sverige till Gilleleje, vi var dom enda som kunde föra spinnaker och vi seglade ifrån Solus Alta som förde sin lilla gennaker. Vi byter till den lilla platta när vi tycker att den stora drar dåligt, typiskt vid 130 - 140 grader TWA. Ju mer det blåser, desto tidigare byter vi.
    Vi har inte provat med olika mastlutningar. Däremot med olika mastkrökningar. Jag bestämde mig för drygt 3 graders bakåtlut för att jag tyckte att det såg fräckt ut. Trimbar mastlutning under gång blir komplicerat, Cheetah 30 kan reglera sina vant och därigenom trimma bak masten, men det kräver en ganska omfattande hävarmsmekanism under däck. Jag ville inte ha det på en båt som också ska användas för cruising. Det hade också krävt ett reglerbart förstag. Svårt att kombinera med rulle som går hela vägen ner genom hålet i fördäck.
    Den enda gången vi seglar på instrument är när vi ska kolla strömmen, annars kör vi på känsla. Inte heller har vi några vindinstrument. Då har vi koncentrationen på rätt ställe. Faktiskt en av dom stora fördelarna med att segla en enkel inte för stor båt.

    SvaraRadera