lördag 16 november 2013

Scampi med uppgraderad köl (2)

Detta är del 2 av beskrivningen av den uppgradering av Scampi #649 Fanny, som Tommy Strandberg och Bosse Berqvist gjorde i våras. Det var en ju uppenbart en lyckad uppgradering, dom fick ordentlig fart på båten och kom på fjärde plats i Bohusracet klass 1. 
 
Här kommer beskrivningen av det köljobb dom gjorde:
Bild 1. Detta är typiskt en tidig köl från Peter Norlin, den är för tunn framtill. Mallen är NACA 64 profil anpassad till kölens längd och tjocklek. SB sidan.
Bild 2. BB sidan. Kölen är hyggligt symmetrisk. Tidiga Scampikölar gjöts liggande och blev osymmetriska (ena sidan betydligt planare än den andra).
Bild 3. Renslipad och rostskyddsbehandlad köl. Något urslipad övergång mellan köl och skrov för att anpassa skrovbredden till kölens bredd. Skarven är överplastad med 4 x 450 g matta. Dom tre horisontella linjerna är uppspacklade ryggar mha mallen. Mellan ryggarna spackling med lång spackelskena, som hålls parallellt med fram/bakkant på kölen. När man kommit såhär långt är jobbet riktigt roligt.
Bild 4. Färdigspacklat och färdigslipat. Hårdare och mörkare spackel för mallarna gör jobbet enklare.
 
Bild 5. Mina reflexioner över den här bilden. På IOR tiden la man ofta motorn mitt i båten. Avgasröret hamnade framför masten ibland. IOR båtarna var ganska korta, breda och tunga. Genom att placera motorn centralt så följde skrovet lättare vågorna och det blev mindre stopp i motsjö.

Bild 6. Riktigt vacker (=effektiv) bakkant!
Nu tillbaka till inledningsbilden i inlägg (1) och Bosses fråga.
Bild 7. Upptagning i slutet av spetember.
"Kölens undersida vilar på vagnens ram som är någorlunda parallell med marken och med tanke på det så ser det lite konstigt ut när skrovet pekar upp som det gör.

Det känns som att det borde kunna bildas en del virvlar under kölen. Vi har inga problem med svängningar i någon fart så egentligen är det inte något problem men det skulle vara kul att höra din syn på varför det ser ut som det gör, hur tänkte Norlin? Hoppas du förstår vad jag menar. Tittar man på t ex en Express så är ju kölens undersidan relativt parallell men flytläget men inte på Scampin."
 
Hej Bosse,
Ni har gjort ett riktigt fint köljobb. Jag tror inte Peter N har varit inblandad i att underkanten lutar som den gör. Av någon anledning har kölens bakkant hamnat för högt, tex att dom byggt på kölfickan i framkant eller att material tagits bort i kölfickans bakkant.

På kryssen tror jag inte att det har så stor betydelse, virvlarna kommer på länsen. Du missar prestanda på kryssen eftersom spetsvirveln efter kölen (som bestäms av djupet på kölens bakkant) hamnar lite högt. Spetsvirveln bestämmer kölen "aspect ratio", dvs sidoförhållande som i sin tur påverkar relationen mellan lift och drag  för kölen. Men skillnaden i prestanda för dom små variationer det handlar om här är små och troligen nästan försumbara.

På Expressen rundade jag av kanten mellan kölens sidor och underkanten framför kölens maxbredd. Egentligen ville jag göra den främre underkanten rotationssymmetrisk, dvs radien skulle vara halva bredden framför kölens maxbredd, men Expressregeln tillät inte det. (Jag skrev ju som regelansvarig in i regeln att den krökninsgradien fick vara max 10 mm). Jag diskuterade detta med Svenne Ridder, hans uppfattning var också att det optimala hade varit just den rotationssymmetriska formen. Akter om maxtjockleken ska det vara skarpt för att hindra överströmning.

Det kommer hela tiden fram ny kunskap om kölar, en del av de teser som tex Svenne Ridder hävdade på 70-talet håller inte idag. Men jag tror att ideerna om kölens underkant är OK.
 



Bild 8. En Scampibroshyr jag hittade på nätet. Här är kölens underkant parallell med vattenlinjen.
Bosse har berättat att han drar sig för att fylla ut den uppenbart saknade delen i kölens underkant för att inte starta bryggsnack om otillåten SRS optimering av kölen. Enligt min uppfattning skulle en sån modifiering knappast hamna under rubriken optimering, snarare en korrigering av en miss vid tillverkningen av just det här exemplaret. I samband med en påbyggnad skulle jag sett till att den nedre bakre spetsen (som nu är avrundad, se Bild 5.) blev riktigt skarp så att spetsvirveln hamnar så långt ner som möjligt.
Generellt är det svårt att få till kölens undersida på dom flesta båtar, för att kunna jobba med den måste båten lyftas och pallas upp på ett säker sätt.
 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar