Uppladdning inför RSC

RSC betyder Robline Solo Challenge, en segling jag i tisdags beslöt mig för att avstå ifrån. Men nu är jag här - på plats i Sandhamn. Startar i morgon kl 9:41, vindutsikterna säger 6 m/s ökande till 10 m/s på eftermiddagen. Vinden vrider från SV till SSV och ökar vid ett/två tiden.

Vi seglar banan för 8-10 m/s, start vid Skanskobben ungefär, ut runt Revengegrundet, vidare till Almagrundet. Därifrån ren kryss i - som sagt vridande vind - till Dämban. 12 NM kryss, blir först en dryg timme SB och sen en dryg timme BBs halsar. Rundar Dämban lite efter ett, sen 2 timmar plattläns i vind ökande till 10 m/s. Kan bli hårigt.
Har hängt på racingsegel, tänkte först låta dom vila, men kryss i vindar ca 7 m/s går definitivt bättre med framförallt den nya focken.

Tvättade botten i torsdags hos Brohäll på Bullandö Marina, lyft kostade 1150kr, tvätta fick jag göra själv med scotch-brightsvamp och vatten ur en spann. Det var en del havstulpaner under aktern och runt drevet. Hela jobbet tog mig en timme.
Bytte vindgivaren i masttoppen, den fick sig några törnar och bröts sönder efter närkontakt med mastkranen i samband med att jag flyttade ner infästningarna till toppvanten inför Kolfiberrodret.

Avfuktaren går vid min sida, i båten är varmt och torrt. Ute är det blött, regn alltså. Mentalt har jag redan startat.

ÅFOR 2018 med Linjett 32 Felicia

ÅFOR 2018 blev nästan som en kryss/länsbana, en riktigt lång hårdvindsläns från Korsö till Hoburgen och sen en lika lång - mest kryss - tillbaka. Piano var inte med, jag cyklade i Småland och följde seglingen på paddan mha KSSS tracker. Anders Torrberg kappseglar ombord på Lars Linbäcks Linjett 32 Felicia, vi seglade mot varandra på S2S och Kolfiberrodret. Felicia seglade också ÅFOR, nu med fullbesättning. Jag bad honom skriva om hur seglingen varit. Här är hans bidrag:

"ÅF Offshore race 2018 med Linjett 32 Felicia.

Som träning och uppvärmning inför årets ÅF offshore race valde vi att på lördagen köra ÅF Inshore race. Flera i besättningen var nya eller nästan nya på båten, allt fungerade bra, manövrarna satt som dom skulle och vi slutade på  en 21 plats av 52 startande.

Inför starten på söndagen valde vi  Genua 1 tung och full stor, visserligen sa rapporterna att det skulle blåsa uppåt 10 – 12 m/s, men vår bedömning var att det skulle bli en del öppna bogar på vägen ut genom skärgården.

Bild från ÅFOR 2017

Starten var väl inte perfekt men vi kom iväg vid lovartsbojen några båtlängder efter skottet. Eftersom vi seglar en av dom långsammare båtarna i klassen är det viktigt att hålla lovart och inte direkt bli överseglade av alla snabbare båtar.
Utåt Lidingölandet kom vi i otakt några gånger när vi fick väja för flera styrbordsbåtar, och vi fick även väja för en babordsbåt som inte alls hade några planer på att väja och som helt obekymrat seglade vidare utan att snurra !

Vid passeringen av Oxdjupet låg vi på 14:e plats, naturligtvis var det ren kryss igenom det trånga sundet, men halvvägs igenom gjorde vi ett slag mot Rindösidan och fick ett rejält lyft och kunde segla hela vägen utmed land ca 5 meter från strandkanten. Belönades med applåder och heja-rop från den vältaliga publiken på land. Kul, har jag inte upplevt sedan Tjörn runt för ett antal år sedan.

När vi på eftermiddagen nådde Kanholmsfjärden fick vi äntligen hissa spinnaren, det blev en rätt brant slör i 10 -12 m/s men vi slapp broachar, innan vi tog ner i sundet upp mot Sandhamn
Vid Korsöhalsen hade vi avancerat till 12:e plats och på väg ut mot Alma var det dags för spinnare igen. Några hade rejäla problem och många valde att inte hissa.

Efter Alma fick vi falla några grader, det innebar en bra vindvinkel och båten gick väldigt stabilt. Vinden låg fortfarande på runt 10 m/s med byar på betydligt mera.

Vid Fårö hade vi avancerat till 9:e plats, fortfarande med spinnaker. Gick sedan innanför Östergarnsholm, vet inte om det lönade sig, men vi fick lite mindre sjö i alla fall.  Därefter på väg ned mot Briten, fick vi dom hårdaste byarna och vindmätaren visade några gånger 17m/s. Här fick vi också problem då kurs mot märket innebar ren plattläns. Blev en riktig balansgång att gå så platt som möjligt, utan att få en ofrivillig gipp. Som vi bedömde var det för mycket vind och sjö för att gippa just då.

Närmare pricken hade vi tur att vinden tillfälligt dojade lite så vi kunde gippa och gå ut runt pricken.

Ett par distans från Hoburgen var det dags att lova. Tog ner spinnaren efter att har kört med den ända sedan Korsöhalsen, mäktigt!

Hoburgen rundade vi som 7:e båt, fortfarande rejält blåsigt så vi skiftade till 110%:aren.  Uppåt Karlsöarna lättade det igen och vi skiftade till lätta 1:an. 
På väderrapporten hade vi sett att det var vindfattigt efter land in emot Visby så vår strategi var att hålla långt ut och sedan  gå rakt in, men vad hjälpte det?  Ca 4 distans från Visbyrundningen dog vinden helt, vi blev liggande nästan 3 timmar utan styrfart.

Men vi var inte ensamma om att hamna i stiltje, när vi till slut rundade hade vi avancerat till 5:a. Uppåt Alma låg vi och sträckte ganska länge med lite utsläpp och en bit gick vi även väldigt bra med spinnare. I jämnhöjd med Landsort dog dock vinden igen och vi blev ännu en gång liggande helt utan vind. Kunde ändå se på AIS:en  att våra närmaste konkurrenter hade samma problem, bortsett från Boj Boj, som som vanligt hittade vinden snabbare än alla andra…..

Rundade Alma fortfarande som 5:a och som tur var hade vi vind ända in i mål. Vi behöll vår 5:e plats av totalt 49 startande i klassen.

Sammanfattningsvis en fantastisk segling och skönt att konstatera att ingen blev sjösjuk, allt höll på båten och vi konstaterade att Linjetten är en väldigt stabil båt i sådana här förhållanden.

Torbjörn Hjorter, skppare Lasse Linbäck, Anders Torrberg, Rolf Ahlex 

och Jimmy Hjorter.

Team Felicia "

Felicia seglade banan på knappt 69 timmar, avancerade under seglingen från 14de plats vid Oxdjupet till 5te plats i mål. 8 minuter efter X332 XPLORER, 32 minuter före Storm.

Kolfiberrodret 2018

Förra helgen, den 15/16 juni seglade Hans Kimblad och jag Kolfiberrodret. En segling riktigt kors och tvärs i Stockholms skärgård. Banlängden avpassad så att en båt med mättalet 1,000 ska vara ute 20 timmar. De första timmarna blåste det bra, frampå natten lättade vinden för att under tidig förmiddag helt dojja ur. Banan kortades och Piano med mättalet 0,993 gick i mål på lite drygt 19 timmar, tiden stämde ju bra.

Missade att lägga in ett rundningsmärke. Men i stor utsträckning
är kolfiberrodret en följa John segling och vi rundade enligt ban-
beskrivningen iallafall.

Första start från Grinda 13:30 för dom minsta båtarna,  både Shipman 28 Pierina och RJ85 Cinderella III seglade med mättal 0,854. Vi startade 2 timmar och 10 minuter senare tillsammans med X99 Luffa och Carrera Helmsman Saga, båda med SRS 0,994. Det blåste bra ända från första start, en klar fördel för dom minsta båtarna men så är det med SRS segling. 60% jaktstart, dvs om alla seglar på sina mättal klumpar båtarna ihop sig efter 60% av 20 timmar, dvs lite före 4 nästa morgon. Vilket visade sig skulle stämma ganska bra.

Västlig vind ca 7/8 m/s. Kryss 1,2 NM till första märket och sen läns ner till Kanholmen. Kom iväg lite sent men seglade förbi och ledde vår startgrupp vid första märket. Luffa med genua och full stor som luftades nästan hela tiden seglade lägre, vi seglade spikhögt och gick nästan lika fort med betydligt högre VMG.

Luffa t.h. och Saga t.v. Vi blev efter i starten men tog igen och
gick förbi under första kryssen. Hans har tagit alla bilder.

Spinnaker tillbaka förbi Grinda. Smalt mellan öarna, det gällde att hitta rätt spår. 50 år sedan jag seglade på det sättet i skärgården men det funkade bra. Drog ifrån vår egen startgrupp och seglade ikapp båtar som startat tidigare.

Framåt

Bakåt, Luffas blå spinnaker.

På Kanholmsfjärden seglade vi halvvind fram och tillbaka tre gånger. Jag tror att tanken var att det skulle bli kryss/läns. Nästa tanke var att gennakerbåtarna, både sportbåtar och flerskrovsbåtar skulle få ha extra kul. Det blev iallafall sträckbog en lite bit till Trollharan innan vi lämnade Kanan.

Halvvind på Kanholmsfjärden

Fortfarande varmt och skönt, ännu inte dags att ladda med underställ och varma sjökläder.

Vi började känna oss jagade av båtar bakifrån. Främst av Mithril som startade 10 minuter efter oss. Dom låg ca en distansminut bakom och hade seglat in 4 minuter. Banan fortsatte ut i en stor krok runt Sandhamn och sen ut till Björkskär.

Lätt undanvind och Mithril gick riktigt bra och förbi med sin topphissade lättvindsspinnaker. Precis lika bra som när hon passerade oss under andra etappen på Seapilot 2Star. Lätt halvvind in från Lilla Nassa mot Skälbådan, nu hade det blivit så mörkt det skulle bli, vi satte jibtop och gick om Mithril. Sen slör in mot Storö/Kålö. Mithril gick förbi igen och sen gick det sakta.

Mitt i natten

Fareast 31R Jukai gled också förbi med sin största gennaker, sen blev det en svår lättvindskryss/sträckbog på nordvästsidan om Möja. Här drog vi en nitlott när det gäller vägval. Klockan var lite före fyra på morgonen och nu klumpade riktigt många båtar ihop sig. Vid rundningen av Storholmen fastnade vi i nästan ingen vind nära ön, båtar överallt runtomkring som tog den lilla vind som fanns och några lyckliga drog ifrån.

Skärgårdstrettian Pani

Jibtop utefter Möjas ostsida

Pani innan hon drog förbi och ifrån. Möjas ostsida.

Vi hade seglat förbi skärgårdstrettian Pani lite tidigare, men resten av seglingen växeldrog vi. En vacker träbåt med låga fribord och inga mantåg. Rundade Möja och sen blev det halvvind SB halsar ner utefter Möjas ostsida. Vi tog och gav, olika fart i olika spår men i stort sett kom vi ut ganska lika. Utom Pani som verkligen drog ifrån i ett lovartsspår. Nu började vinden dojja ordentligt. Det är inte ofta jag seglar i farter mellan 0,5 och 1,5 knop. Man liksom bara drar på motorn i det läget. Egentligen är det fantastiskt att bara glida bland en massa andra båtar. Rundade den gröna pricken på Möja Söderfjärd (som jag inte fick med när jag la in banan i Seapilot).

Tappade en hel den alldeles innan den rundningen. Tappade också båtar in mot Bottenlösa grundet. Men tog tillbaka och mer därtill under kryssen till Fjärdholmen. Nästan alla andra båtar valde ett spår för SB halsar utefter Storö, vi slog ut direkt och gled förbi säkert 20 båtar innan vi alla nästan parkerade vid passagen av Fjärdholmen. Loggen visade en halv knop, många båtar som gått förbi vid Storholmen låg parkerade. Luffa hade också gått förbi, vi gled sakta norröver allihop. Förbi Stavsudda, nu åter förbi Luffa men hon kom bakifrån i ett eget spår helt nära Tistronskäret, vi hängde på och vi gled båda förbi en hel hög båtar. Vi hörde röster om avkortning av banan. Kollade på facebook och mycket riktigt. Målgång skedde vid Trulsör, alldeles söder om Finnhamn. Vi slapp runda Svartsö och Ingmarsö. I mål 11:06, startade motorn och gled in i Paradisviken vid Finnhamn.

Paradisviken

Vi fick en hel eftermiddag på oss att vila innan festen tog vid kl sex.

Fin segling, härligt att känna att skärgårdsseglingen fortfarande fungerar, fantastisk naturupplevelse rakt igenom. Båthanteringeringen fungerade nästan hela tiden väldigt bra. Jag sov inte en blund och vilade inte under hela tiden. Även om det är lätt så innebär koncentrationen att det inte finns utrymme att vila. Vi har lite kvar när det gäller att utnyttja max hos dom nya seglen, vädret var dock för lätt för att jag skulle kunna bedöma inverkan av att riggen är lite styvare som följd av att toppvanten är nerflyttade.

119 startande båtar, 110 kom i mål. Far och son Nils och Niklas Virving vann totalt med NF Borta med vinden, tidigt startande båtar la beslag på dom 4 första platserna totalt. Mithril kom 6:a 12 minuter på beräknad tid före oss på 11:te plats. X99 Luffa blev 8:a och Per Svanberg/Jimmy Hellberg i Fareast 31R Jukai blev10:a.

Gick tillbaka till Bullandö och tog ombord alla onödiga grejer vi förvarat i Hans bil, gick in genom Strömma kanal och förtöjde hos Anders Torrberg i Ålstäket. Piano ligger på vänt för nästa äventyr, semestersegling i mitten av jul.

Som tåget

Som tåget i nån slags gammaldags bemärkelse, dvs inga problem alls. Ligger på Bullandö Marina. Ringde hit för en dryg vecka sen och frågade om möjligheten att låna klättringsbar mastkran. Varsågod, den är 18m hög, Pianos mast är knappt 15m. Körde in till kranen i morse, hissade upp verktyg och monterade nya hakplåtar i dom ursprungliga hålen. Först SB, vända båten och sen BB. Gick som tåget. Tillbaka i gästhamnen, ännu återstod att flytta ner toppvanten till ny position. Frågade mig för om hjälp att vinscha upp mig i båtmansstol, vanten skulle lossas från spridarändar, lirka ur T-ändstycken från övre läget, pilla in i nedre. Hitta ingen vinschhjälp. La ut en fråga på facebook. Fick ett snabbt svar från Johan Granath som var på väg ut till sin Omega 10 Amalia. Johan vinscha och snart var allt på plats. Vantförlängningarna (som monterades när jag flyttade upp vantinfästningarna en gång i tiden pga att masten var för styv - hänger du med?) bortplockade. Tack Johan!

Spände upp riggen, kokade pasta, tog en öl, en kopp kaffe. Allt ät helt OK. Kolfiberrodret start om 20 timmar!

På tåget

Sitter på tåget mot Stockholm. Kolfiberroderstart om lite drygt 2 dygn. Ännu inget banalternativ angivet, startlistorna har kommit, vi startar 15:40, 2 timmar och 10 min efter första båt, RJ85 Cinderella III. 60% jaktstart, jag tror det innebär att alla båtar klumpas ihop efter 60% av banan. Nånstans vid Möja borde det vara.

Blåsigt (nåja) i början, lättar ur på efternatten. Då vi inte längre seglar på öppna fjärdar, blir nog riktigt buskigt på slutet. Inte längre hårdväderprognos, det talar för många segelskiften, mellan spinnaker och jibtop. Knappast skiften vi är vana vid.

Piano ligger på Ingarö vid Ålstäket. Går till Bullandö i kväll (hoppas det finns tillräckligt med vatten i Strömma Kanal, omvägen runt Fågelbrolandet är lång), viger morgondagen åt att flytta ner toppvanten till fästen under förstagsfästet istället för som nu ovanför. Allt med ambitionen att få mera fjong i förstaget när vi drar i häcken.

Den relativt sena starten på fredag innebär att vi hinner med lunch på Grinda. Kommer nog återse många fina ställen den här sommaren.

Kolfiberrodret nästa

Lätt att bli mörkrädd när jag ser banbeskrivningarna för Kolfiberrodret. Start på fredag em, lite drygt 100 NM kors och tvärs i Stockholms skärgård. Seglingens motto är "inte rakt men krokigt".

Start från Grinda utanför Waxholm, raka spåret ut till Kanholmsfjärden, som vi seglar upp och ner några gånger, sen ut för att runda Sandhamn, vidare norrut genom Björkskär, in mot Möja och till slut in där det är riktigt trångt. Allt är välkända farvatten, det var där jag seglade kors och tvärs för drygt 50 år sen. Med undantag av den där inre kroken, så långt in gick vi aldrig, skärgårdens yttre delar lockade mig mer.

Bilden visar den långa banan, i mellanväder seglar vi nog den på kanske 18 timmar. Speciellt med vindprognos som anger vind från SV. Den enda rena kryssen är ner på Möjas utsida. Där är trångt, blir många slag. På Kanholmsfjärden och på Sandhamns västsida och när vi går in i innerskärgården blir det mest sträckbogar. Kan bli många spinnakergippar på väg upp mot Prästkobben vid Lilla Nassa.

Om det nu blir den här banan. Troligare är kanske hårdvindsbanan, prognosen säger 9 m/s SV med förstås mer i byarna.

Hårdvindsbanan är inte lika komplicerad.

Lika lång men på mer lättnavigerade fjärdar. Samma inledning. Efter några krokar på Kanholmsfjärden bär det söderut, seglar ner hela Nämndöfjärden. Där jag seglat minst tusen gånger. In på Ingaröfjärden, rundar Grisselholmen (som var mina föräldrars favoritställe när vi var barn), tillbaka ut på Nämndöfjärden, en sväng runt Sandhamn (tror att en sann seglare från Stockholms skärgård inte kan tänka sig en seglats utan att kunna klappa Sandhamn), in igen till Kanholmsfjärden och vidare norrut, runt Möja och sen in i innerskärgården. Kan bli två hissnande spinnakerrepor, först upp för Nämndöfjärden och sen Kanholmsfjärden förbi Möja.

Prognosen idag måndag säger hårdvind från SV fram till midnatt ungefär och sen lättar vinden och vrider mot V. Blir många kryssbogar, förutom Kanholmsfjärden och Nämndöfjärden efter vindvrid hela vägen in från Möja.

Det här ska bli ett kul race. Som augustimånen på 90-talet med Johans PUH men med fler rundningar. Nästan bara välkända vatten, vi kör med tre segel, fock, stor och spinnaker. Kan bli fyra om vi tycker att den stora spinnakern blir för mycket, lägger med hårdvindsspinnakern. Men vindprognoser har ändrats förr, isåfall blir det helt andra både segel och banalternativ.

Vem vinner? I hårdvinden och dominerande inslag av halvvindsbogar är det upplagt för en skärgårdskryssare, i något lättare vind en trimaran. Vi seglar ju alla SRS och det kommer bara finnas en vinnare. I sånt fint sällskap får Piano spela andrafiolen.

Seapilot 2Star 2018

Skriver detta söndag kväll efter kappseglingen, publiceras en vecka senare. Vi gick i mål på Seapilot2Star torsdagen 04:27 (om jag minns minuterna rätt) efter ett snabbt race. 10 dagar sen. Medelfart nästan precis 6 knop, en oväntad upplösning när väderprognoserna för både tisdag och onsdag angav lätt väder. Av dom tre S2S race jag seglat (första med Bosse Franssons modifierade Dynamic 35 Existens och nu två med egen båt) har vi haft lätt väder en enda deletapp, från Visby till Oskarshamn 2015. För all del var det väl lätt från Visby också den här gången, men etappen gick ändå hyggligt fort. Båtarna mitt i fältet fick fin vind och kunde smita förbi oss i lä nära Ölands norra, men nu går jag händelserna i förväg.

Första etappen från Oxelösund till Visby, den minns jag helst. Lätt/mellan kryss ut från Grässkären till Gustav Dahlen. Vi hade svårt att få gång på båten efter en bra start. Prostart är en himmelskt bra uppfinning. Vi blev överseglade av två båtar och båtar i lä gled ifrån. I princip sträckbog hela vägen till Grässkärens fyr. Sedan ren kryss till Gustav. Seglade egna vägar, Doris gjorde ett långt BB slag mot Hävringe, X332 Inga G slog ibland, vi försökte tajma vindvrid. Vid Kränkan NO och Gustav låg vi tillsammans alla tre. Lyckades komma loss vid Gustav och gled ifrån, hissade jibtop och ångade på. På leaderbord såg vi att vi låg tvåa efter Pogo 850 Pogong (fyndigaste båtnamnet jag sett på länge). Vi hade dom ganska nära bakom oss hela vägen ner till Visby. Leaderboard angav oss först som etta och tvåa, ungegär halvvägs skiftade vi plats. Väl i mål hade Figaro 2 Tutalör smitit in emellan oss. Trea totalt efter första dan gjorde oss nästan förstummade.

Jiptop mot Visby

Pogo 850 Pogong

Andra dan innebar en lätt undanvindsstart. Under eller överbåge? Weatherrouting med gribfiler från SMHI angav överbåge, dvs hålla ut från Ölands norra. Gribfiler för ström hittade vi inga  utan det fick vi korrigera för på egen hand. Motström utanför Byxelkrok och medström närmare fastlandet, strömskillnaden nästan en halv knop. Klart vi seglade överbåge. Det gjorde också Dehler 34 Falken och slutsegraren Mitril. Falken hade en assymetrisk spinnaker som drog iväg dom ordentligt. Vi startade samtidigt, i höjd med Ölands norra var dom 1 NM framför. Mitril gled förbi i lovart med sin halvvindsspinnaker. Båtarna mitt i fältet fick alltså egen vind som bar dom förbi Ölands norra och trots den relativa motströmmen passerade oss i lä. I den gruppen fanns Aspect 40:orna Styv och Perfect och Doris och Z31 Zorro från vår startgrupp. Styv tog över totalledningen och Zorro gick om oss i startgrupp 2. Första delen av benet förde vi spinnakerstagsegel tillsammans med spinnakern, men rev stagseglet när vinden lättade efter Ölands norra. Vid Blå Jungfrun skiftade vi till jibtop. Efter andra dan låg vi 12:a totalt och 5 minuter efter Zorro.

Med spinnakerstagsegel, Ölands norra i lä. Dehler 34 Falken längst fram.

Största båt i fältet, Nirvana Ice. 50 fots båt, svårt att hänga med.
Gick förbi vid Ölands norra.

Tredje dan var ingen bra dag. Startade fint vid lovartsmärket men farten saknades. Rundade den gula bojen ca 500 m efter start och sen kryss mot Blå Jungfrun. Vi gick nästan jämt med Inga G. Gjorde en jätteblunder då vi inte rundade nordpricken vid Norrflatan, vände tillbaka och tappade en halv distansminut, 5 minuter. Som visade sig bli förödande. Ca 80 grader TWA mot Blå Jungfrun, satte jibtop och tog in ca en minut på Inga G. Eloge 38 Nirvana seglade lågt, tog ut svängen runt Blå Jungfrun, Inga G och Doris gick närmare. Vi nånstans däremellen. Dikt bidevind efter rundningen och vi fick inte upp farten. Sånt sätter sig snabbt i huvet på mig. Vi blev blockerade, när ledarbåtarna höjdade över Öland hamnade vi för lågt. Vinden avtog vid Ölandslandet och vi fastnade. Slog ut och låg då 2 NM bakom. Bara att köra på och slå när ostvridet kom. För vår del ungefär utanför Byxelkrok, ledarbåtarna gled över Öland och slog sent. Sen var det dragrace mot Gustav Dahlen, dom tre tätbåtarna seglade med vinden 15 grader mer akterifrån och nästan en knop snabbare. Vid ettiden vred vinden tillbaka till NO, motvrid alltså och vi tappade ytterligare. Mithril seglade också lovartsspår och slapp slå vid NO vridet. Men helt tokigt var kanske inte vårt spår, Joan, som blev 4:a totalt kom bakifrån i samma spår som vi.  Oavsett vad så fungerade sträckbogen/kryssen inte bra. Sanningen är väl helt enkelt att i princip två års bortavaro från kappsegling har gjort mig ringrostig.

Arcona 340 seglar om i lä

Stämningsbild helt enkelt

Vi var inte ensamma om att välja spår i lä. Det var också det
weatherroutingen angav. Vi hade motström men inverkan av
ström fick vi inte in i Seapilots weatherrouting.

Trea i startgrupp 2, 10 minuter bakom Eloge 38 Nirvana, 5 minuter bakom Dehler 34 Doris. 11 minuter för X332 Inga G. Svårt med dragrace mot 38 och 34 fotare. Vi ledde stort över dom efter två etapper och borde inte tappat så mycket, nu krävs analys. Har jag meckat båten för mycket eller är mecket inte färdigt? Eller handlar det bara om ringrostighet.

På fredag startar kolfiberrodret. Det fina vädret ska bli vresigt. Vinden ska öka. Som vanligt alltså. Seglar med Hans Kimblad.