Sailing into the Sun

Giovanni Soldini tuffar på med Meserati (ex Ericsson 3) i rekordförsöket New York till San Francisco. Fart 20 knop ungefär, Nytt rekord kräver 10 knops medelfart hela vägen runt hornet. Efter snart 3 dygns segling är dom mitt i Atlanten. Det kommer lite videosnuttar, här är en:

Meserati har 2400 NM till Recife i Brasilien, där möter hon Vendee Globe båtarna på väg hem. Det drar det ihop sig i Vendee Globe, MACIF glider sakta ifrån Banque Populaire, båda kryssar öster om Falklandsöarna. Pierre Dick i Virbac Paprec på tredje plats har just rundat Cap Horn och har en vindprognos a la Telefonica i senaste VOR (Telefonica stannade för att reparera bakom en ö i Cap Horn skärgården, väntade in ett vindskift och kom sedan nästan ikapp Il Mostro på etappen till Itajaí i Brasilien). Virbac Paprec har stora möjligheter att ta in ordentligt på båtarna 300 NM framför!

Another one the wrong way

Vad gör man med en gammal VOR70? Ericsson 3 är ombyggd för att slå rekord, lättare båt och vattenballast i aktern för att kunna gasa mer på undanvind. Nu i full färd med att slå enskrovsrekordet New York - San Francisco.

Rekordet med snabbseglande clipper som seglade NY - SF under guldrushen i mitten 1800-talet sattes 1854 med 189 dygn av Flying Cloud. Flying Cloud var byggd i Boston av "softwood", dvs fur eller gran. I England byggdes båtarna i "hardwood", dvs teak och dom höll därför mycket längre. Flying Cloud blev snabbt ganska sliten - skrovet rörde sig mycket - men höll ändå i drygt 20 år. Många softwoodskepp seglades ner på 5 - 10 år. Nästan lika gamla Flying Clipper som var byggd i hardwood däremot och som dessutom hade en feg kapten som aldrig vågade gasa ordentligt överlevde hela segelfartygsepoken.

Medelfart 6,5 knop, uppskattat mättal SRS 1,0 - kryssar dåligt och seglar inge vidare i lätt/mellanvind. Men hög skrovfart som kan utnyttjas i hård undanvind.  Byggd 1851, gick på grund 1974 och togs ur drift 1875.

Rekordet NY - SF stod sig i 130 år tills Bergström - Ridder ritade Thursday's Child (ser ungefär ut som en 60 fots variant av JIMMYs Pacman) med Lasse Bergström ombord 1984 kapade rekordet till 80 dygn.

Snittade bara lite över 7 knop.

Det vassaste vassa för 30 år sen!

Det senaste enskrovsrekordet är från 1998 med lite drygt 57 dygn. Flerskrovsrekordet på 43 dygn är från 2008. Snittfarter drygt 10 respektive nästan 14 knop.

På nyårsafton - dom fick börja med att skotta däcket - startade gamla Ericsson 3 nu omdöpt till Meserati med en besättning på totalt 9 man från New York på väg att runda Cap Horn från fel håll. Videon är 1 min.

Trackern finns (här) men har ännu inte kommit igång. Teknikerna jobbar med detta.
Sailing Anarchy's inlägg hittar du (här - Cold Day in Hell).

Michele Sighel, media och kock! På väg ut från NY

Halvelva (svensk tid) på tisdagkvällen (1sta jan) dvs kom en rapport via twitter: har seglat 512 NM, blåser 30 - 35 knop, loggar 22 - 33 knop. Kallt och blött!

Enligt Sailing Anarchy: "Vad gör man inte för att få en VOR65 i julklapp"! Giovanni Soldini vill uppenbarligen vara med i VOR 2014.

Född På Nytt

En bild dök upp i min mailbox, på en båt jag såg senast på Mysingen 1983.

Bilden visar en pånyttfödd S/Y Piano, som seglar i Visby hamn den 11te september 2012 efter en genomgripande renovering utförd av Roffe Plåt Erixon i Katthammarsvik på Gotland. Ursprungligen ritad för att mäta mellan kvart och halvton i IOR, byggd på Karlsro båtvarv utanför Norrtälje 1973. Låg till salu i Norrtälje hösten 2010, med alla basade spant spräckta och gisten sittbrunn. Köptes till Gotland och har nu nya spant och inre förstärkningar. Johan Larsvall och jag tog fram båten 1974, hela historien finns här. Tack Allan för bilden!

Maluka of Kermandie in time for Hobart's New Year's Eve party

Maluka of Kermandie är sista båt i Sydney - Hobart fältet. Har seglat 628 NM med en medelfart av 4,9 knop, seglad tid 5 dygn, 8 timmar, 40 min och 12 sek. Wild Oats XI vann allt. Maluka of Kermandie kom sist i allt: IRC totalt, IRC grupp 4 och sist i mål (det blev väldigt lätt på slutet - Maluka kom i mål 12 minuter efter näst sista båt: CIC Technology Incra). IRC är ju lite som SRS, man skickar in diverse information om båten, lite bilder, lite mått och ber om ett mättal. Maluka of Kermandie har IRC 0,901, Wild Oats, som var först i mål och tog både klasseger och totalseger i IRC har IRC 1,945. Om mättalen hade varit korrekta skulle Maluka segla på 4 dygn för att komma jämt med Wild Oats i totalen. Men jag är ganska övertygad om att det var inte den utmaningen Maluka hade antagit. Snarare att ta sig i mål i tid för att kunna vara med på nyårskalaset i Hobart.

Några inlägg härnedanför finns en diskussion om avdrift och sidkrafter på skrovet (för att motverka segelkrafterna). Här är Malukas sätt att skapa sidkraft:

Åka kana i sidled alltså. Påminner mycket om mina första seglingsår i roddbåten på Vårgärdssjön.

Jag tror att det blev ett rejält nyårskalas!

Maluka of Kermandie i Sydney - Hobart Race

Maluka of Kermandie. Taket till operahuset i Sydney är täckt med 1 056 000 kakelplattor från Höganäs! Fast kakelplatttor ingår inte längre i Höganäs AB's sortiment.

Maluka of Kermandie ligger sist i fältet, fortfarande 4 båtar kvar ute på banan. Seglar på söndagskväll svensk tid 7 knop slör för BB halsar och har 80 NM (av 628) kvar till mål. Maluka är 9,1 m lång och minst (kortast) båt i hela fältet. Seglas av far, son och dotter Langman (plus tre till), pappa Sean Langman driver Noakes Group, där ingår tre båtvarv bara i Sydney och där har också Maluka renoverats 2006 - gick åt sådär 15 000 mantimmar. Seglar nu med kolmast! Deplacement 13 ton.  "Den enda gaffelriggare som uppfyller säkerhetskraven för Sydney - Hobart Race".  I år är Seans 18-årige son Peter skeppare och Sean navigatör.

Slutpolering inför starten. Byggd i "Huon Pine", barrträd från Tasmanien.

Sean Langman var skeppare på supermaxin Investec Loyal (se inlägg härnedanför) 2009. "Nu får jag dubbelt så lång tid till sjöss men har kommenterat om maxibåtar:  I still have some unfinished business there"!

Fast han verkar lite kluven. När Maluka seglade S - H efter renoveringen 2006 sa han så här:

"In 2005 I took down a fully automated canting keel 90 footer to Hobart, Nicorette, the world's most awful boat and you can quote me on that. It's the most horrible boat I've sailed in my life. I've got nothing against using canting keels; I've got something against just pushing a button and doing it. Sailing that, for me really lost the spirit of what it's about.

'So Maluka is pure joy by comparison; I cut my teeth on gaff rigged boats. Even bending the mainsail on reminds me of being a kid, so it's just that whole enjoyment thing.

'Sport is supposed to be about enjoyment. When you turn it into a profession it loses a bit of a the purpose of why you do it.  "

Laddar före start

Resultat förra året? Kom sist, seglad tid fem dygn, tre timmar, 48 minuter och 22 sek. Malukas rekord är från 2006, 4 dygn och 14 timmar och medelfart 5,7 knop. Maluka hoppas komma fram för att se nyårsfyrverkeriet i Hobart. Just nu är prognosen målgång nyårsafton.

Sydney - Hobart 2006. Påbyggd i fören (se pulpit) för att uppfylla kravet på minlängd.

Inför starten 2006.

Supermaxibåtar och sidkrafter på skrovet

Årets Sydney - Hobart Race går riktigt fort, med 100 NM kvar att segla ligger Wild Oats XI 50 NM före sin rekordsegling från 2005. 50 NM före Ragamuffin Loyal och 100 NM före den tredje maxibåten Lahana. Wild Oats seglar just nu 20 knop, blir säkert ny rekordtid, ca 4 - 5 timmar snabbare än 2005. Trackerlänken (här).

Vill du först läsa lite detaljer om Supermaxibåtarna i Sydney - Hobart Race ska du hoppa över det här inlägget och bläddra ner till nästa!

Tre av de fyra Super Maxi båtar som var anmälda till Sydney - Hobart Race är radikalt ombyggda. Dom är alla mindre än 10 år gamla, orsaken till modifieringarna är dels en regeländring där tillåten maxlängd ökades 2 fot och dels för att komma tillrätta med barnsjukdomar på kölar och riggar.
Verkar konstigt att ändra regeln 2 fot och därmed skapa stora ombyggnadskostnader i onödan (vad gör 2 fot för skillnad egentligen, men kappseglare är ju som dom är - drar sig inte för nåt som kan innebära en fördel på banan). Supermaxiägarna verkar också ha rätt obegränsade resurser.

Svängkölen introducerades i mini 6.50 1991, i Vendee Globe 1996 och i Volvo Ocean Race 2006/2007. Supermaxiregeln med svängköl kom 2005. Maximus, senare omdöpt till Investec Loyal, i den pågående Sydney - Hobart seglingen leasad av Syd Fisher och seglar under namnet Ragamuffin Loyal är den första Supermaxi som byggts med svängköl.

Svängkölen innebär att sidkraften inte längre huvudsakligen kan bäras av kölen. IOR maxibåtarna som fanns före supermaxi hade alla fast köl och seglade därför med nödvändig avdrift på kryss. På en båt med flacka skrovlinjer innebär avdriften inte så stort motstånd, men på långsmala supermaxi bromsar det. Supermaxibåtarna har två principiellt olika system för att skapa sidkraften samtidigt som skrovet går rakt genom vattnet: daggerboards och/eller roterbart centrumsvärd (roder) framför masten.

Yuuzoo - Ludde Ingvalls 92 fotsbåt - har seglat Sydney - Hobart många gånger. Och uppgraderat sitt centrumroder senast 2011. Yuuzoo deltar inte i årets S - H segling.

Montering av Yuuzoo's centrumsvärd, placerat ca 3 m framför kölen. Kan dras upp och rotera.

Fullt nedskjutet på kryss, roteras mha en hydraulram. Svängkölen kan vinklas upp 55 grader och även på undanvinden behövs lite nedskjutet svärd. Det modifierade centrumsvärdet är ritat av Simonis-Voogd. Eftersom sidkraften på svärdet verkar framför kölen, blir sidkraften på rodret stor (rejält lovgirig). Båten måste därför seglas med konstant vinklat aktre roder, roderaxeln måste då vara placerad i nästan rodrets tryckcentrum.

Den andra ytterligheten är VOR 70 och Vendee Globe varianterna, dvs daggerboards på varsin sida masten. Tex som på den splitternya Farrritade Supermaxin Leopard 3.

Supermaxiskrovet är slankare än VOR 70 och formen på undervattensskrovet är ganska parallellt med långskeppsriktningen även under krängning. En fast daggerboard vinkel stämmer därför ganska bra oavsett krängningsvinkel. På en VOR 70 däremot är undervattenskroppen vinklad ca 5 grader mot långskeppsriktningen när båten kränger. Lä svärdet behövs oavsett krängningsvinkel och det får därför riktas enligt nåt kompromisstänk. JIMMY (Tack!) avslöjade i en kommentar att Juan K vinklar svärden så att skrovet går ca 1 grad åt lovart (min tolkning är att det gäller vid segling med liten krängning), dvs svärdet är riktat ca 6 grader från långskeppsriktningen. När båten kränger blir anströmningen mot det då vinklade undervattensskrovet några grader från lä. En sann kompromiss alltså.

Wild Oats XI, som leder Sydney Hobart Race när detta skrivs, har båda systemen. Både roterbart centrumsvärd, som kan dras in i skrovet och sidosvärd med fasta vinklar. Dvs ett riktigt flexibelt system. Centrumsvärd som kan fintrimmas i lättvind och sidosvärd som innebär mindre lovgirighet i hårdvind. Lite grand nedskjutet centrumsvärd behövs på undanvind. Ingen kompromiss nångång!

Från 2005 när Wild Oats XI seglade Sydney - Hobart på hittils snabbaste tiden 42 timmar. Främre rodret kunde då inte dras in i skrovet men detta ändrades till årets segling. Dessutom har sidosvärd (daggerboards) tillkommit 2008.

Efter knappt 18 timmars segling leder Wild Oats XI, 15 NM före Ragamuffin Loyal och 40 NM före Lahana. Dvs Wild Oats XI seglar ca 1 respektive 2 knop fortare. Wild Oats medelfart hittills är 14,3 knop. När rekordet slogs 2005 var medelfarten 14,7 knop! Just nu slör och 18,1 knop.

Bara 3 maxibåtar i Sydney - Hobart Race

Syd Fisher och Tony Ellis

Sydney - Hobart Race startar på annandagen, natten mellan juldagen/annandagen svensk tid. 628 NM lång, med en medelfart på 26,2 knop seglar man sträckan på ett dygn. Men det klarar nog ingen. Dom största båtar som får vara med är Super Maxi båtarna! 100 fot långa, 30,48 m alltså, väger ca 25 ton  och med 45 meter höga master. Snabbast hittills är Wild Oats XI, som 2005 seglade på 1 dygn, 18 timmar, 40 min och 10 sec, medelfart 14,7 knop.

Till årets segling är 4 maxibåtar anmälda: Lahana, Ragamuffin Loyal, Wild Oats XI och Wild Thing.

3 timmar innan start kommer meddelande om att Wild Thing inte tillåts starta eftersom det saknas domument om att modifieringarna inför seglingen är gjorde i enlighet med reglerna (American Bureu of Shipping).

"The Race Committee has worked with the owner of the boat, Grant Wharington, to allow him up to three hours prior to the start of the race to provide the documentation required however that has not been forthcoming, and the Race Committee has no option but to not accept the entry of Wild Thing."

"Wild Thing has undergone extensive modifications in recent months, including a new a section of her hull that added two feet to her overall length. The race rules require that a boat designer and builder provide declarations that the yacht has been built to ABS standards."

Nu till dom fyra super maxi båtarna (Wild Thing får vara med här iallafall).

Lahana med fast köl och bulb med plan undersida! Tunt förskepp med konkava linjer, typiskt för 10 år gamla snabbseglare!

Lahana köptes 2009 av Peter Millard och är den enda av de fyra utan svängköl. Båten ritad av Blakewell White och sjösatt 2003. Var up to date då men är det knappast nu. Lahana är 98 fot lång, vilket var största tillåtna längd fram till 2009 då längden ökades till 100 fot. Lahana har vattenballasttankar. Bästa resultat hittils i Sydney - Hobart Race är tredjeplats förra året.

Ragamuffin Loyal. Ganska bottenrevat!

Ragamuffin Loyal, ritad av Greg Elliot. Byggd av Cooksons i NZ och sjösatt 2005, den första båten som byggdes efter den nya "Supermaxiregeln" som tillät svängköl, seglade flera år under namnet Maximus, från början silverfärgad (Alex Thomson i Hugo Boss var inte först), med vingmast och teleskopsvängköl. Kölen kunde lyftas för att minska våta ytan. Kölen sprack vid transportseglingen inför S - H från NZ till Sydney 2007. Byggdes om 2009 med ny djupare svängköl och den roterande masten ersattes av en tradionell högre rigg. Seglade sen under namnet Investec Loyal. Tog line honors förra året 3 min och 11 sekunder före Wild Oats XI. Har till årets segling leasats av Syd Fisher som nu seglar S - H för 44de gången. Med ombord finns också vapendragaren Tony Ellis som seglar för 46te gången (rekordet är 47 gånger). Syd Fisher, 86 år gammal, har tagit line honor 2 gånger tidigare i S - H, 1988 och 1990. Han har seglat Ragamuffin i Admirals Cup och har drivit 5 Americas Cup kampanjer.

En gammal bild på Wild Oats XI innan främre centerbordet modifierades (så att det kan dras in helt i skrovet när det inte behövs).

Wild Oats XI ritad av Reichel Pugh, samma båt har har deltagit i alla S - H sedan 2005 och vunnit seglingen 5 gånger, fyra gånger i rad mellan 2005 - 2008 och 2010. Ägs av Bob Oatley, 76 år och som gjort sin förmögenhet på vinodling. Sålde det mesta för 10 år sen, nu god för nån miljard australiska dollar. Wild Oats XI seglas av Mark Richards, Bob Oatley finns inte med i besättningslistan. Också byggd med svängköl . Är utrustad med roterbart centerbord framför masten (kalla det gärna främre roder) för att kunna motverka sidlasterna från riggen när kölen är svängd åt sidan. Båten är uppgraderad flera gånger. Längden är ökad från 98 till 100 fot, båten kapades bakom masten och skrovet förlängdes, aktern är breddad.

12 ton bly med bäversvans och fenor! Den här bilden har du nog sett tidigare på BLUR.

2008 kompletterades båten med daggerboards. Inför årets segling har den 12 ton tunga bulben fått två vertikala fenor i bakkanten för att motverka virveln runt bulben. Förväntad vinst ca 1 sek per NM, motsvarande 10 minuter på hela seglingen.

Alldeles färsk bild på Wild Oats XI

Fick inte vara med!

Till sist supermaxin som alltså inte får vara med: Wild Thing. Ritad av Don Jones, sjösatt 2003 och har hela tiden seglats av ägaren Grant Wharington, första året under namnet Skandia, sen blev det Wild Thing. Line honors 2003, tappade kölen 2004 kappsejsade och övergavs. Tillbaka 2005 och 2006 med 3dje plats båda åren. Tappade övre delen av masten efter en broach 2007. Kom 2008 tvåa efter Wild Oats XI.  Bröt tidigt 2009. Diverse konkurser och konflikter har kantat Wild Things bana. Lyckades reda ut trubbel med ett försäkringsbolag alldeles innan start 2010, i rejset då  Wild Thing krockade med en mediabåt i Sydney harbor och slutligen kom i mål på 5te plats. Båten är i år helt uppgraderad. Förlängd till 100 fot, med längre kölblad och 4 ton lättare än konkurrenterna.

Devastated (betyder förkrossad - på presskonferensen verkade han dock betydligt mer rent ut sagt förbaskad) Grant Wharington efter beskedet att inte få starta (erbjöds segla utom tävlan - ett märkligt erbjudande eftersom de dokument som saknades rörde att båten uppfyllde ABS reglerna vilket är en säkerhetsfråga).

Länken till tracker och nyheter från rejset har du (här).

Till slut en bilden på minsta båten, en helroverad 80 är gammal gaffelriggad båt, 9,10 m lång från Tasmanien.

Maluka of Kermandie

En annan bild hittar du (här). Ser ut som en Petterson(motor)båt.

Efter 10½ seglade timmar leder Wild Oats XI med nästan 5 NM över Ragamuffin Loyal, som i sin tur är 8 NM före Lahana. På fjärde plats Ichi Ban, en Don Jones ritad 70-fotare, 8 NM efter Lahana, 20 NM efter ledande Wild Oats XI. Hur kul är det? Segla en 70-fotare och bli frånåkt med 2 knop!