#26 Ta bort Sikaflexlimmad relingslist

Nu har arbetet med att demontera sikaflexlimning börjat. Relingslisten till systerbåten #26 ska bort. Jag har fått flera goda råd om hur man kan göra.

SB Al-list borta, BB återstår

Vi använde värmepistol och två stämjärn. Hade hoppats kunna ta bort Al-listerna utan att skada dom, men det klarade vi inte. Började väldigt försiktigt med mellanlägg som skydd för däck och Al, men kunde inte undvika att skenan böjdes.

Knackade in stämjärn under relingslisten växelvis med att värma med värmepistol

Drog ut relingslisten för att få effektivare fläkningskrafter i limfogen.

Knackade in stämjärnen så att limfogen drogs isär. Värmde ordentligt (typ 100 grader) så att limmet mjuknar och släpper. När man väl bestämt sig för att kassera Al-listen så blir man brutal och då går det fort. Det tog 2½ timme att lossa på SB sidan och en dryg timme på BB sidan. Sikaflexen biter om man låter den kallna. Al listen är borta, nu ska relingen och översta delen av friborden spacklas lite snyggt.

Jimmys föredrag i Viken

Jimmy Hellberg i WBS klubbhus

Den 4de februari kom Jimmy Hellberg till WBS (Vikens Båtsällskap) och höll föredrag över ämnet ”Snabba Segelbåtar”, om vilka faktorer som påverkar en segelbåts prestanda. Planerade 2 timmar blev 3 timmar. Med många frågor och många detaljdiskussioner. Agendan var omfattande:

•  Grundläggande teori
• Skrovfart, vågbildning och Froudes tal
• Rätande moment - förmåga att bära segel
• Kryssfart
• Halvplaning och planing
• Skrovform
• Prismatisk koefficient
• Kölkurvatur
• Akterskepp
• Slag
• Förskepp
• Skrovbihang
• Köl, trimtab och assymetriska centerbord
• Roder
• Rigg och Segelplan

Det inledande avsnittet om grundläggande teori upptog den längsta tiden. Här följer några nedslag från hans föredrag,
Hur snabbt är det möjligt att segla? Svaret är enkelt: den (teoretiska) skrovfarten - också kallad deplacementfarten - som är v = 2,43*roten ut L, där v är farten i knop och L den seglande längden i meter. Längden är den enskilt viktigaste faktorn för båtfarten. Fast egentligen är det inte så enkelt. Med en halv- eller helplanande båt eller med ett långsmalt skrov kan skrovfarten överskridas – man seglar igenom eller över sin egen bogvåg. (Jimmy har seglat mycket bräda och med en Formula Vindsurfingbräda överskrids skrovfarten alltid – man planar på alla bogar över 3,5 m/s - under 3,5 m/s kappseglar man inte).Exempel: Med L = 9 m blir v = 7,3 knop. Det är svårt att nå sin skrovfart (deplacementfart) på kryss, normalt kan man med en kappseglingstrimmad C/R segla ungefär 90% av sin skrovfarten, i vårt fall 6,6 knop.
Stor segelyta i förhållande till den våta ytan ger bra lättvindsprestanda. Vid högre fart på framförallt undanvind är segelyta i förhållande till deplacementet utslagsgivande. En tung båt kan kryssa bra, men får svårt att hävda sig på undanvinden. En lätt båt kan surfa på varje våg och behålla surfen längre, en tung båt kan oftast inte fånga lika många vågor och varje surf blir kortare.
I ökande vind på kryss och halvvind blir det rätande momentet utslagsgivande. Högt rätande moment innebär stor segelkraft. En VO70 båt med ballastkölen vinklad åt lovart kan segla lika fort som sin skrovfart på kryss, något som mycket få kölbåtar är kapabla till.

Förhållandet rätande moment/deplacement är en central relation för extrema båtar. Förhållandet uttrycker drivkraften från seglen i förhållande till deplacementet. 3 – 4% krävs för att nå skrovfart, 10% för planing och 30% för att plana på kryss.
Några exempel:
VO70                         11%
FD, 470, 505               27%
18foot skiff                  60%
Formula vindsurfing   >70%

Bättre köl och roderprofiler innebär att man kan segla högre, men inte direkt fortare.

En bred båt är snabbare än en smal på kryss. På undanvinden (när det inte krävs så stort rätande moment) seglar den smala båten snabbare.

Halvplaning  sker vid knappt dubbla teoretiska skrovfarten. Vid skrovlängd 6 m motsvarar detta ca 10 – 11 knop. 12 m ger 14 – 16 knop. Den hydrodynamiska lyftkraften är då ca 30% av deplacementet.

Definitionen för planing är ”mer än 50% hydrodynamiskt lyft” vilket sker vid drygt 2 gånger skrovfarten. En VO70 båt har teoretisk skrovfart 11,3 knop, den halvplanar vid 20 knop och planar vid 25 knop.

Flerskrovbåtar med långa och slanka skrov har ingen planingströskel.

Föredraget innehöll mycket mer än detta (se agendan ovan). Det blev en intensiv tre timmar lång föreläsning med mycket utrymme för detaljfrågor om bl.a. VO70 båtarna. Varför seglar Sanya 0,3 knop långsammare än de andra båtarna? Varför rår ingen på Telefonica?

Det var ett tydligt och översiktligt föredrag. Ta chansen om du får möjlighet att lyssna på Jimmy. Börja gärna med att läsa hans inlägg på BLUR om seglingsprestanda (det var så vi hittade honom). I tex tråden om "Bästa kryssbåten". Du hittar hans inlägg tex här, här och här.

Tack Jimmy!

Segling på sweeta nivåer - Inbjudan från WBS

Jimmy Hellberg kommer till Viken den lördagen den 4 febr kl. 13.00. WBS's presentation av Jimmy och inbjudan till föredraget hittar du här.

Jimmy jobbade med Ericssonteamet på Lanzarote och har vunnit SM för radiostyrda IOM båtar de två senaste åren. Bilden visar några av de modeller som följde VOR turnen 2008/2009.

Quizsvar: Ivo Waldhör

När jag på 70-talet umgicks i arkitektkretsar träffade jag Ivo, stadsplanearkitekt i Malmö och lärare på Arkitektskolan vid Lunds Tekniska Högskola. Han kom med många goda ideer när dom estetiskt-funktionella delarna av båten skulle formges. Iden till detta quiz dök upp när SVT under julhelgen visade filmerna om Wasa och jag i samma veva blev uppringd av Roffe "Plåt" Erixon, som bor i Klintehamn på Gotland. Silja Lime har hamnat där efter utflykten till Norrtälje sommaren 2010. Meningen är att hon under överinseende av "Plåtis" ska renoveras (till kappseglingsskick tom?). Det ska bli spännande att följa det projektet. Avslutningsvis kommer kopia av en sida från boken Arkitekttermer (Ahlstrand, Studentlitteratur 1976), illustrerad av Ivo. För den som vill ha ideer när det gäller att formge en överbyggnad. Varför inte en "Tudorbåge" (upp t.v.) eller "Trepassbåge" (2ndra uppifrån i högra kolumnen)?

Karnisbågen finns mitt i vänstra kolumnen.

För den som någon gång besökt Helsingborg och sett Dunkers Kulturhus (ritat av Kim Utzon) är det uppenbart att överbyggnaden på det huset är en "Karnisbåge". Vid guidningen av huset karaktäriserades taket som ett "uppochnervänt kölsvin". Kanske lättare att komma ihåg än Karnisbåge!

Dunkers Kulturhus i Helsingborg

Quiz

Jag söker en person. Den första ledtråden gäller Wasamuseet. På väg från platsen för förlisningen på Stockholms ström 1628 placerades WASA 1961 tillfälligt på en betongflytponton. Se klippet från svtplay: Wasas provisoriska museum. Kupolen formgavs efter en ide av den person jag söker. Det är inte den arkitekt som står som officiell arkitekt för det provisoriska museet (Rune Synnelius).
Den andra ledtråden är båten jag ritade tillsammans med Johan Larsvall i början på 70-talet.
Vi döpte båten till Silja Lime. Överbyggnaden och däckslayouten till Silja Lime ("Kinaslottet") och senare också till plastversionen 8½ (som såg helt annorlunda ut) formgavs efter ideer av samma person.

Johan med dopbubbel. Vem kom med iden till Kinaslottet?

För att inte göra quizet alltför svårt kommer några ledtrådar till: stadsplanechef i Malmö på 70/80/90 talen. Ritade dom gröna kottarna som står framför stadshuset i Malmö. Har förutom en massa hus tex också formgivit gatubelysningar. Bl.a. den som finns på Gruvtorget i Höganäs.

Gruvtorget i Höganäs

Vem är han som står på SBsidan?

Den sista bilden i detta quiz visar personen i egen hög person efter påmastningen av Silja Lime i augusti 1974. Själv seglade han en självbyggd L32, självklart designade han om hela överbyggnaden. Vem är han?

Hur bryter man upp en Sikaflexlimning?

Hur noga jag än mätte, så hamnade kölen snett. Den lutar! Några grader åt BB, båten har haft slagsida hela den gångna säsongen. Jag har försökt maskera det med att flytta så mycket som möjligt nere i ruffen till SB sidan.
Varför blev det så här? En enkel förklaring. Båtens referensplan skulle vara horisontellt. Men var det inte. Hur kunde jag missa att kontrollera detta? Jag tog helt enkelt för givet att den information jag fått var korrekt.
Nu fixar vi detta på min båt och är extra noga med alla kontroller på #26.
Kölbladet är vakumsugen glasfiber/polyesterkomposit. De två halvorna är upptill 10 mm tjocka vinklade utåt så att det bildas en fläns upptill. Kontaktytan mellan uttaget i skrovet och kölflänsen är 1,5 m lång med totala flänsbredden 20 cm. Efter limningen epoxispacklades spalten mellan fläns och skrov. Efter en seglingssäsong kan man se var skarven finns men det finns inga synliga sprickor. Biltemas epoxispackel har fungerat mycket bra! Det är lätt att hitta och slipa upp epoxifogen. Men hur ska vi bryta upp sikaflexlimningen på flänsens ovansida mot skrovet?

Matts sprutar Sikaflex 291 på kölflänsens ovansida.

Lyfta skrovet så att kölen hänger och hoppas det släpper? Kanske kombinerat med skruvmekanismer som trycker isär limningen lokalt så att fogen börjar fläka?
Lösningsmedel? Sikaflex (egentligen ett polyuretanlim om jag fattat det rätt) är inte helt beständigt mot organiska lösningsmedel (tex aceton, T-sprit, bensin). Ringde min kemistbror (Pontus B), effektivast är nog klorerade produkter, tex trikloreten. Som sedan 80-talet i stor utsträckning är utfasat från industrin av miljöskäl. Oavsett vilket lösningsmedel man använder så kvarstår problemet att få in det i en troligen knappt 1 mm tjock fog. Kan kanske funka om man väl lyckas starta separationen nånstans och där droppar in lösningsmedel.
Värma? Med värmepistol tex.
Alla tips emottages tacksamt!

Båten lutar! Men här mest pga en storm från NV

Nytt År!

2011 tog slut i går kväll. Inte med vemod, snarare med stor förväntan. Kappseglingssäsongen för Piano slutade med WBS Grand Final den 24de september. Den var lyckosam, vann ett helrör Chapel Hill. Överväldig av känslan att ta emot priset hade jag inte sinnesnärvaro att bete mig som alla andra segrare på alla andra podier, dvs spruta hej vilt omkring mig så att det blir fina bilder. Istället tömde vi flaskan de första minuterna på det nya året i goda vänners lag.

Sverker häller upp för dom som inte ska köra hem!

Listan på allt som ska fixas innan seglingssäsongen startar är lång. En utmaning är att iordningsställa systerbåten #26. Skrov och köl står i Höganäs, när Dragan kommer tillbaka från julsemester börjar vi. En Al-mast väntar på #26, kölen är lite lättare, olika segelmakare. Det blir stora möjligheter att utvärdera och optimera båtarna mot varandra. Och testa SRS mättalen. Rimligtvis kommer #26 få SRS 1,19. Piano har SRS 1,21. Kommer Piano att vara 1,7% snabbare?

Flaskan är tom, ett år är slut. Väl mött på det nya året!