lördag 5 april 2014

IOR Halfton med uppgraderade kölar


Jan Carlander från Lomma seglar halvtonnaren Antheor, Andrieu ritad och vinnare av Half Ton Cup 1985.  Många halvtonnare har uppgraderat sina kölar. Jag bad honom skriva om hur kölarna ser ut idag. Här är hans bidrag. Text Jan Carlander, bilder från hans halvtongalleri.
Efter det att IOR regeln eller TON regeln, försvann i början av 90-talet var det många av tonbåtarna som optimerades för att mäta bra enligt ORC och IRC.
Det blev inte särskilt lyckat under ORC, framgångarna uteblev och det var uppenbart att den regeln krävde nykonstruktion.  Att segla under IRC regeln med en gammal IOR båt gick betydligt bättre.

Nere i Europa och på de Brittiska öarna är IRC förhärskande både vid klubbsegling och på de större regattorna. Det seglas dessutom om mästerskap i IRC.

IOR regeln hade bland mycket annat, favoriserat båtar med lätta kölar och nu när regeln var borta och man seglade efter IRC, kunde man göra om sin båt så att den mera passade ägarnas egna idéer om vad som var snabbast.

I slutet av 90 talet var det L kölar med bulb som gällde. ”Figaro” -  vinnaren från 1978 har bytt till L-köl, den Berret ritade Halvtonnaren ”General Tapioca” ursprungligen ”Kelt La Concorde” gjorde samma sak 1998 och har fortsatt att rensa prisborden på bland annat Spi Ouest och Halfton Classic Cup.
General Tapioca, djup -köl med bulb
Flera båtar följde efter och L-kölar med bulb har fortsatt vara populära men nu börjar tendensen svänga då man tycker att IRC börjat missgynna bulbkölarna.


Superhero, tidigare EJP4/Concorde ritad av Andrieu 1988, uppgraderad med ny L-formad bulbköl 1988.
Håkan Södergren ritade ”Blues”. Sedan länge ombyggd med L formad bulbköl med bäversvans och djupt smalt roder.
De som byter kölar idag förefaller nästan uteslutande att byta till kölar utan bulb med parallella för och akterkanter. Designern Mark Mills har ritat en köl som just nu säljer bra och kan köpas färdig direkt från honom. Denna passar de flesta Halvtonnare.
Standard köl i bly från Mark Mills färdig att monteras på ”Miss Whiplash” Andrieu ritad från 1987.
Mark Mills säljer också kölar över disk till Kvarttonnare. Dessa har heller inte någon bulb utan har samma design som Halvtonnarkölen. Framgångarna har varit stora och på de senaste årens Quarter Ton Cup har de flesta topp båtarna varit utrustade med kölar från Mark Mills.
Kvartonnarna verkar heller aldrig ha hakat på trenden med bulbkölar och det är få som valt det alternativet.
Kvarttonnaren "Blackfun", en av få kvarttonnare som bytt till bulbköl
Vad beträffar Entonnarna så har jag just nu inte hittat några tydliga trender. Möjligen kan man säga mer efter det att One Ton Cup Revisited har avhållits i Auckland 2015. John Corby har på sin hemsida aviserat att han har fått order på uppgradering av en båt inför tävlingen.

Mats Swenssons Andrieu ritade Entonnare med original köl som förlängts ca 30 cm (ökat djupgående) efter anvisning av konstruktören själv.
Hur ändras egenskaperna när man byter köl?
Jag har varit i kontakt med några Halvtonägare som bytt till bulb köl. Dessa menar att bulben inte bidrar så värst mycket till stabiliteten på kryss eller undanvind. Det går således inte att bära mera segel och få mer kraft. Däremot upplevs båtarna stabilare i manövrer som tex. vid gippar.

Bland de bästa båtarna på förra årets Halfton Classic Cup fanns både bulbkölar, parallella kölar och klassiska IOR kölar representerade. Det är viktigt att hålla i åtanke att man seglar efter IRC och båtarna får således individuella mätetal även om man seglar klass.
Vinnarbåten ”Checkmate” uppgraderad av John Corby vann inte bara Classic Cup utan även Brittiska IRC mästerskapen. Båten har förutom köl från Mark Mills även flyttat masten längre bak och riggat om till svepta spridare med vanten ute i skrovsidan. Allt för att kunna köra med stora icke överlappande försegel och slippa krånglet med backstagen. Flera Halvtonnare har gjort samma sak och bland Kvarttonnarna verkar det mera regel än undantag att man utöver kölen från Mark Mills också gör ändringar på riggen.

Emellertid så har det nyligen aviserats att de båtar som har gjort stora ändringar, jämfört med hur dom såg ut när dom mättes första gången, sannolikt kommer att få lite extra straff under IRC utöver de höjningar av mättalet som ändringarna gett.
”Checkmate” med köl från Mark Mills design, Bakåt flyttad mast och långa svepta spridare.
”Checkmate” under segel.
Själv tar jag det lugnt och har inga planer på att bygga om ”Antheor”. Jag förutsätter att SRS kommitten har satt ett tal som är noga genomtänkt och i alla avseenden rimligt. Vad gäller DH talet så kan jag själv gå in på nätet och se hur en ny köl skulle öka mitt mätetal. Ingen av reglerna tar dock hänsyn till kölens profil och där kan det naturligtvis finnas ”obeskattade vinster” att göra.

”Antheor” med klassisk IOR köl, som den har sett ut sedan Andrieu ritade den 1985.
Jag skickade en kompletterande fråga om hur mycket "Antheors" och Mark Millskölarna väger
 
...vet inte, min egen köl väger 940kg. Dessutom är båten beräknad för ytterligare 250 kg inre barlast. Så har jag förstått att alla Halvtonnare såg ut på på den tiden. Eftersom det bara är jag som har kvar den inre barlasten, alla andra har tagit ut den och seglar istället för de ursprungliga fem i besättning med upp till 7-8 man, så kan man nog inte bara lägga ihop 940 med 250.

Min gissning är att MM kölen väger lite mer än min och att vikten av den bortplockade inre barlasten kompenseras av den lite tyngre kölen och fler i besättningen.

Tidigare idag kom ytterligare ett mail:

" ...
Idag har varit en dag av vattenslipning. Tre man x nästan 4 timar. Själv har jag nog aldrig vattenslipat någon av mina båtar men efter det att en av gastarna hade sänt runt en artikel om hur oerhört viktigt detta är för att få ut det där sista ur båtens potential så föll jag till föga och visst blev det fint men om det blir snabbare på riktigt är jag nog inte så säker på. Artikelns författare kunde dessutom med siffror visa hur värdet på ytfinheten var relaterat till båten motstånd i vattnet.

I min båt sitter ett litet fönster för att man ska kunna kolla att propellern ställer om sig på rätt sätt. När man tittar där så svischar det hela tiden förbi en massa luftbubblor. Tydligen seglar vi hela tiden in en massa luft under skrovet som förmodligen ställer alla beräkningar om bottenfinish på huvudet.
Nå, vi får väl se på North Trim Cup om den här dagen verkligen var till nytta. ... "
På webben:
http://www.belgi.net/halfton/
http://www.quartertonclass.org/
http://www.corby-yachts.com/
http://mills-design.com/
http://www.alphaplusuk.com/
http://rbsailing.blogspot.se/

På Facebook:
One ton class
Halfton class Europe
Half Ton Classics Cup 2013
Miss whiplash rebuild
Checkmate Sailing Team
Antheor – Halfton Sailing

5 kommentarer:

  1. Brukar de som flyttar bak och ut röstjärnsinfästningarna plasta in ett nytt "skott"/knä eller hur tar de upp lasterna. Är själv i färd med att montera fiolpaketet på min minitonnare och har köpt tre nya genuor så jag kör på ett tag med den klassiska riggningen med dubbla raka och backstag checkstag.
    Har i övrigt haft av allt från däck och plastat igen onödiga hål, lackat om allt och monterat tillbaks beslagen.
    Bottenpartiet har renoverats av proffsen på karlstads småbåtsvarv så nu har hon starka botenstockar och en köl som är monterad rakt, efter drygt 30 år:-).
    Mvh Joakim Axelsson

    SvaraRadera
  2. @Joakim, jag flyttade ut röstjärnen till relingen på min Manzanita (samma båt båt som Carl Stark kom 5:a med på Bohusracet). Plastade 10 lager mattor på insidan några dm ner på friborden och ca 15 cm in på däcket. Använde sen en röstjärnsbygel typ Express, förstås med ordentligt stor bricka under. På Piano har jag använt samma metod (plastade ner 50 cm på insidan av Divinycellsandwich i på friborden och ca 2 dm in på däcket) men där har jag använt Wichards 12 mm öglebultar. En för toppvantet och en för mellanvantet. Undervantet är inflyttat till ruffsidan så att man enkelt kan passera. Placera röstjärnen nära relingen så slipper du böjmomentet som lyfter däcket och drar in friborden.

    SvaraRadera
  3. Ja det är ju en relativt lätt operation på en båt som min som ej har någon inredning att vara rädd om. Jag skulle tom kunna tänka mig att montera ett par plåtar utanpå skrovet som på vissa nya båtar, och gamla. Hade så på en 707a. En snygg balk i alu mellan fästena och ett stag från fästet ner till en längsgående förstärkning borde ge möjligheter till en bra riggspänning.
    Svepta spridare underlättar ju vid av och påmastning också. Min mast står på däck men med raka spridare måste man ju släppa lite på riggspänning vid varje av o påmastning. Har man svepta spridare behövs ju bara en stark/tung person i spinnfallet.
    Det kan bli något att göra när de nya seglen är i utbytesstadiet och vi tröttnat på backstag.
    Vad tror du att en kolrigg till min båt skulle gå på? 1000kg båt p=820 e=310. Mycket mer än båten misstänker jag:-)

    SvaraRadera
  4. Ett tvärstag tvärs över mellan röstjärnen och snedstag neråt-inåt ger ju ett urstyvt fundament när man spänner riggen. Jag hade det på träbåten 1974, men bytte ut det mot ordentliga plywoodtvärskott, tog inte så mycket plats. En kolmast kostar ca 1,5 - 2 ggr Almast, beroende på hur mycket du återanvänder från den gamla riggen (bom, spridare, hakplåtar, bombeslag, kickbeslag). Skicka en kommentar med e-postadress så kan skicka dig noggrannare information. Jag publicerar inte e-postadresser.

    SvaraRadera
  5. @Joakim, en utanpåliggande plåt blir svårare att hålla fast i skrovsidan eftersom krafterna från vanten ska överföras till plasten via hålkanttryck. Om du har sandwich bör du ta bort distansmaterialet och bygga på på insidan. Faktiskt mycket enklare att få till en hållfast infästning med öglebultar. Fast plåtar är snyggast!

    SvaraRadera