Piano har utpräglat konkava linjer i förskeppet. Skrovet är utvecklat ur Dominant 95, som Gösta Edwardsson ritade i slutet av 70-talet. Som dom flesta andra båtar på den tiden har Dominant 95 en fallande förstäv, dvs den lutade. Lätt att lägga till i skärgården, stäven lutade ungefär lika mycket som ilandstigningsklipporna. Det var dessutom inte alls lika mycket snack om vattenlinjelängd på den tiden.
 |
| Dominant 95 Skuggfaxe. Bilden hittade jag på http://www.schildt.nu/dominant95/ |
När Erik Hansson tog fram Hansson 31 för 15 år sen, så rätade han upp förstäven. Han har berättat att han av estetiska skäl egentligen ville ha den lite mer lutande, det var vackrare, men jag misstänker att Gösta E övertygade honom om att istället öka vattenlinjelängden så mycket som möjligt.
Då för 15 år sen var det konkava linjer i förskeppet som gällde. Och det lyckades Erik få till. Skrovet ser fint ut i profil, men vid närmare betraktande så ser man hur utpräglat konkavt det är.
 |
| Jag skulle vilja säga att det ser "vackert konkavt på gränsen till tunt" ut. |
 |
| En brädlinjal avslöjar konkaviteten. Max avstånd från den svagt konvexa linjalen till skrovet är ca 43 mm |
Jag har sneglat på konkaviteten i många år, undrat hur skrovfarten skulle påverkas om förskeppet fylls ut till att bli svagt konvext. Skrovfart handlar ju om effektiv vattenlinjelängd. Jag uppskattar
Pianos effektiva vattenlinjelängd till 8,8 m, det ger en teoretisk skrovfart 7,2 knop vid Froudes tal 0,4. 6,3 knop vid Fr=0,35. Det stämmer ganska bra med våra normala kryssfarter i mellanvind som varierar mellan 6,2 och 6,6 knop. Om den effektiva vattenlinjelängden ökar med 0,25 m ökar skrovfarten med 0,1 knop.
 |
| Från Kullaseglingen i Helsingborg juni 2012. Numera är racingstället grå/svart, Kevlarlaminat Technora från Dimension. Bilden visar det första racingstället som var helt i Pentexlaminat, fockens skothornsförstärkning är också Pentex men med grå mylarfilm.. |
 |
| Detalj av vågbildningen i förskeppet. Det skummande vågsvallet bildas ca 2 m från fören. |
Iden är alltså att flytta fram vågbildningen i förskeppet.
Pianos skrov är relativt smalt, maxbredden är bara 2,8 m. Det gäller att inte bygga in för trubbig för. Det skulle straffa sig i låga farter och vid gång i vågor. Men nu är det ju nästan ingen volym alls i förskeppet, så lite grand extra ska väl gå bra.
 |
| Skrovet är sprutlackerat med polyuretanlack, här är utfyllnadsområdet nerslipat till gelcoatskiktet. Lite svårt att precis se gränsen i fribordet. Drygt 2,4 m långt och ca en meter brett. Klicka på bilden så ser du bättre! |
Dags att skära till divinycell skivor. Ska limmas/vakuumbaggas med NM 206 epoxyspackel.
Jag skulle gissa att man kan hitta en kurva för varje båt hur fylligt förskeppet ska vara där ingående faktorer främst är deplacement och fartområde. Extremfylliga förskepp kan du hitta på holländska flodpråmar samt Mini 650. Det är två extrema motpoler men det fungerar i bägge fallen även om Minin får ett extremt obekvämt rörelsemönster på kryssen. I ditt fall kan du säkert få lite bättre lyft på t ex en hård halvvind så du klarar dig lite längre från rodersläpp.
SvaraRaderaAnders,
SvaraRaderaJeg holder meget af din indstillling til hele tiden at ifrågasætte, modificere og optimere !
Jeg er ikke sikker på at udbyttet altid står mål med indsatsen, men det er forfriskende at se nogen som tænker sådan og ikke er bange for at bryde ned for at bygge op. Just do it !
/SilverSurfer
Det är fortfarande många erkänt snabba nyare båtar som har konkavt förskepp.
SvaraRaderaX-41, First35, Pogo mfl.
X-41 och First 35 är snabba båtar. Konkaviteterna i deras förskepp är betydligt måttligare än Hansson 31 och jag hade inte kommit på tanken att modifiera dom knappt 10 mm det då hade handlat om. Men ju mer jag har funderat över Pianos linjer, desto mer framstår dom som rejäla gropar. Dom senaste undanvindsbåtarna från både Finot-Conq och VPLP är utbyggda över vattenlinjen. Med en (lång) linjal kan man hitta konkava sektioner. Men inte i undervattenkroppen.
SvaraRaderaLagom är bäst ;-) Blev bekymrad att du skulle ta bort all konkavitet.
RaderaSkall du inte såga ur och plasta nytt så hoppas jag du har lätt spackel annars blir det fort kilon på helt fel ställe.
Det går åt 3 kvm 15 mm divinycell till vardera sidan, 45 liter limmat i trappsteg så ca en tredjedel kommer att fräsas bort för att få det jämnt. Utanpå det 3 kvm 1,5 mm glas/epoxi, 4,5 liter som kommer att väga ca 8 kg. Spackel för att limma och utanpå alltihop spackel o färg. Slipar bort lika mycket spackel o färg som finns där nu, totala vikten persida blir 2,4 kg divinycell + 8 kg glas/epoxy, dvs uppskattningsvis ca 12 kg/sida. Det blir faktiskt ganska mycket. Om det funkar bra får jag väl gjuta av den nya fören, tillverka ett nytt förskepp och skära bort det gamla. Så kanske jag tom får en lättare båt!
Radera