söndag 22 november 2015

Konkav eller konvex (2)

Jämför vågbildningen vid förstäven på Piano i förra inlägget med FarEast 28 på bilden nedan, där den skummande vågen bildas betydligt längre fram. Det är förstås bedrägligt att jämföra vågbildning från enstaka stillbilder. Vågor innebär att båten pitchar, dvs vaggar framåt/bakåt och förstäven rör sig vertikalt, ibland tom lyfter över vattnet.

FarEast 28, bild från facebook
Självfallet har jag inga förväntningar att en utfyllnad av konkaviteten på nåt mirakulöst sätt skulle transformera Paino till en FarEast 28. Men jag letar efter webbilder på seglande båtar som både talar för och emot att modifieringen skulle vara gynnsam.

Jag berättade för Thomas Wiberg om min ide att fylla ut konkaviteten på Piano:

" ...
Det blir spännande att höra om vad Du uppnår med att ta bort de konkava förskeppslinjerna på Piano. Visst var det så att det föreföll modernt med konkava förskepp för 15-20 år sedan. Fast jag som varit verksam med skrovdesign länge tror att förekomsten av dessa negativa linjer har ett helt annat ursprung än att någon började för att det skulle vara snabbt. När man ritade skrov för hand på planka turade man dessa linjer i vattenlinjevy. Då var man noga med att dessa linjer var positivt krökta eller möjligen raka. När sedan teknikskiftet kom mellan ritplankan och datorn och man började modellera skroven i 3-D så turade man inte i vattenlinjevy längre utan genom manipulerande av modellens kontrollpunkter för att sedan kika på resultatet i en 3-D vy. Med dagens raka stävar och utdragna förskepp krävs det medvetet arbetande i skrovmodelleringsprogrammet om inte förskeppets linjer skall bli konkava. Jag är 100% säker på att det Du nu gör då du modifierar Piano har enbart positiva effekter. Sedan måste man vara rejält skarp som seglare om en sådan modifiering skall vara märkbar på resultatet på kappseglingar!
 ... "

Bra ide alltså, men tveksamt om det i praktiken ger nån positiv efekt på kappseglingsbanan. Jag håller ju med honom när det gäller tight båtmotbåt segling på en kryss/länsbana, där det mer handlar om båthantering, slå på skift och att vara på rätt ställe. Och på distanskappseglingar i Öresund, där inverkan av ström är mycket viktigare än en tiondel högre båtfart. Men på en 10-timmars bog på Seapilot 2Star blir skillnaden en distansminut till slut.

Samma neutrala eller försiktigt optimistiska inställning finns också i mail jag fått och i kommentarer till förra inlägget.

Ni som följde den här bloggen för sådär drygt ett år sen kanske kommer ihåg de ideer jag hade kring modifiering av Hansson 31 skrov #26, ett projekt som avstannade efter uppmätning av skrovet och konstaterandet att nollspantet (dvs det största spantet) var skevt. I samma veva dök Z31 upp och jag bestämde mig för att satsa på den. #26 skrotades, Z31 projektet har dragit ut på tiden, det blir Piano fullt ut nästa sommar och nu provar jag ideen med utfyllnad av konkaviteten på Piano istället.

Avslutningsvis två bilder från nätet på 5.5:or. VM för 5.5:or seglas i augusti nästa år i Köpenhamn och nya båtar byggs både i Danmark och Sverige. Säja vad man vill om regeln och om den ger bra båtar, men dom har optimerade förskepp för att flytta fram bogvågen så mycket som möjligt.
Fylligt skrov fram ger en ordentlig bogvåg, Utdragen akter innebär att det krävs en lång våg (=högre fart) för att låsa fast skrovet mellan två vågtoppar.
Skummande bogvåg långt fram. Det djupa ganska tunga skrovet kommer alltid att bli hängande kvar i vågdalen.

5 kommentarer:

  1. Gillar projektet, blir avis, behöver en verkstad att rulla in båten i!! :)

    Jag har hört flera säga att konkaviteten beror delvis på CAD-programmen. Dock vet jag inte vad jag ska tycka om det då jag själv har ritat båtar med CAD som sedan blivit frästa utan att de "blivit" konkava, och kan jag kan definitivt en riktig båtkonstruktör. Men visst kan misstag begås... Nä, konkaviteten kommer av att en driven båtkonstruktör borrade sig ner i IMS-regelns transparens och fann att IMS övervärderade volym i ändskeppen, alltså den prismatiska koefficienten. Man skalade således bort volym i fören och så uppstod det konkava förskeppet. En ren typformning alltså om du frågar mig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, jag har hört den varianten också, Jimmy. Den typ av konkavitet i förskeppslinjerna som var vanlig för 15-20 år sedan var oftast ganska lokal längst fram mot stäven. Det Du nämner i Ditt inlägg har visst använts av några konstruktörer för optimering men brukar då företrädesvis bestå i en betydligt längre, mjuk konkavitet över större delen av förskeppets längd. Naturligtvis är det inget problem vare sig för en båtkonstruktör eller någon annan som är bekant med ett ytmodelleringsprogram för skrovdesign att skapa skrov utan konkava linjer men skiftet från att rita linjerna på ritbräde till att göra desamma, oftast på en 14-tumsskärm i början, i datorn hade naturligtvis vissa följder.

      Thomas

      Radera
  2. Pointen med IMS er sikkert rigtig, men det er vel også så at ytor som i nogle snit give rette eller konvekse linier i andre snit kan give konkave linier. Det gælder jo for mange flader - f.eks. saddelflader. Pointen er vel at hvis man ikke enten modellerer i 3D eller ikke indlægger mange spanter, vandlinier og cent kan man nemt komme til at skabe en konkav yte.
    Produktionsforhold spiller også ind. Da Bob Perry modificerede forskibet på Flying Tiger inden produktion oplevede han at bådebyggerne kun modificerede de forreste spant og ikke så langt tilbage som han havde specificeret. Det skulle bl.a. kunne ses som ikke-planlagt konkavitet i forskibet.

    /SilverSurfer

    SvaraRadera
  3. IMS-för, en modernare variant av ior-häck med andra ord Jimmy:-).
    /Joakim Axelsson

    SvaraRadera
  4. ...och här kommer Antheor på kryss med skummet långt fram:
    https://www.facebook.com/237027702271/videos/vb.237027702271/10153272785862272/?type=2&theater
    Jan

    SvaraRadera