- Svagt konvexa eller raka linjer i förskeppet för att flytta fram bogvågen,
- slanka linjer midskepps för att inte gräva djupa hål i havet och
- flacka, svagt lutande linjer i aktern.
Men detta räcker inte. Ytterligare två kriterier behövs:
- Lätt eller åtminstone medeltung
- lagom stor kölarea
En tung båt flyter djupare och flyttar väldigt mycket vatten speciellt när båten går snett genom vattnet på kryss. Tung båt har en fördel då den ger högre rätande moment och därför klarar att segla upp till skrovfarten lite lättare än en lätt båt som inte kan ta ut lika mycket kraft ur seglen. Men den tunga båten, som har rundare linjer, har svårt att segla i "forced" mod, dvs lite snabbare än skrovfarten pga att skrovmotståndet stiger så snabbt. För liten kölarea innebär att båten måste seglas med stor avdrift för att kunna skapa ordentlig motkraft mot segelkrafterna. Kombinationen tung båt/liten köl kan därför bli ganska förödande. Onödigt stor avdrift som bromsar. Utan att kunna dra fördel av den mindre kölarean med sin mindre våta yta på undanvinden eftersom båten definitivt inte kan plana och och knappast heller kan segla i "forced" mode.
Förstås har jag letat efter bilder på båtar som jag tycker är bra. Min favorit hittills är JPK 10.10 (min mentala storleksgräns är egentligen 10 m, den här lite för stora båten har kvaliteer som gör att jag överser med längden), ett 2½ år gammalt inlägg på den här bloggen beskriver JPK10.10 (här). Där hittar du länkar och alla huvuddata. Bogvågen genereras långt fram, åtminstone nästan platt vatten på lovartsidan även om besättningarna sitter högt upp i luften. Ingen av båtarna på bilderna har installerat bogspröt, så uppenbart föredrar dom spinnakersegling. En massa bilder som jag tycker talar för sig själva. Spana efter var bogvågen skapas, hur djup våg som skapas rakt under fötterna på besättningen, hur mycket vatten som dras med och hur släppet ser ut i aktern.
Nu förstår vi bättre varför det är så viktigt att segla upprätt. Utöver krängningen jobbar vi också med att flytta besättningen framåt och bakåt. Nästan alla båtar känns som om dom går lite bättre om dom får luta lite framåt och lyfta aktern i lätt väder. När det sedan börjar bralla i så måste besättningen bakåt. Likaså måste besättningen bak på undanvinden. Har det här att göra med båtens position i vågen vid de olika förhållandena?
SvaraRaderaIntressant ämnen som tas upp här. Hoppas Anders tillåter ett litet sidospår. Men jag kan inte hålla mig när franska båtar dyker upp. JPK utvecklar sina modeller och har nu kommit med JPK 1080 och JPK 38FC. Här kommer det intressanta, i det norska Seilas kan man läsa en intervju med konstruktören JP Kelbert: Vi har snakket med Jean-Pierre Kelbert, mannen bak JPK om JPK 38 FC styrker og svakheter.
SvaraRadera–JPK 38 FC eren lett båt med mye seil, men JPK 1080 vil være raskere enn JPK 38 FC i 80 prosent av forholdene. 38 FC har mye våt flate, og trenger derfor mye seil. Den er ekstremt rask på slør med vindvinkel fra 50 til 140 grader. Den er også rask på kryss, men kan ikke sammenlignes med smalere båter med tung kjøl, forklarer Kelbert.
JPK 38 har høyere måletall enn en båt som seiler raskere i 80 prosent av tiden. Kelbert har alltså ritat och producerat en båt som i 80 % av fallen är långsammare än lilla systern.
Det var en tysk JPK 38 som gick bra på silverrudder i år. Han mäter lika med J111 I ORC. GPH cirka 580 men har en helt annan form. Rimligen borde han hamna på samma SRS som Peter Blur cirka 1.39.
Intressant ämne bred kontra small. Kryss och undanvinds egenskaper helt olika förutsättningar. Har Kelbert lyckats
med en kompromiss?
Det här med båtar är intressant. Funderat mycket varför det ser ut som det gör och då utan att ha någon formell kompetens inom området. Verkar som att det hela tiden ändras, vad som är bra och inte bra. Är nog få segment där mode styr utvecklingen så mycket. Trots Vpp analyser, CFD körningar och en massa digitala hjälpmedel.
RaderaFör en månad sedan var jag i Auckland och seglade ACC båt. 24 meter lång, smal, 20 ton blybulb. Jäklar vad den gick högt på kryssen. 20 grader TWA eller 13 AWA enligt skepparen, 40-45 grader mellan slagen! Trimtab på kölen hjälper ju till. Jag är rätt säker på att när båten kränger 20 grader så har undervattenskroppen lika fin form, skrovet var helt cirkulärt. Kändes nästan som att fören lyfte på kryssen vilket i sin tur ger rätt anfallsvinkel på kölsvärdet.
Optimala kryssegenskaper!
Knepet är att ha ett skrov som inte flyttar dpl tyngdpunkten bakåt och att båten ska vara jäkligt styv.
Ofta får man höra att en bra kryssbåt inte kan vara en bra undanvindsbåt, motpoler. Stämmer det?
Jag menar att en smal båt med något tillplattade cirkulära former i aktern och så bärig för att dpl tp är oförändrad vid krängning mycket väl kan plana, tidigt. Den bäriga fören lyfts ur vattnet och den något plattare aktern håller emot. Viktigt är att den är lätt och har ett djupt svärd med en bulb.
Skissat lite på en båt, 13 meter lång, 2,5 m bred och 3 tons dpl. Sänkköl som sticker 1,5-2,5 meter.
Bara skissat!
Bosse F
Bred eller smal båt? Jag letade båt 2007, efter att ha seglat Manzanita några år ville jag ha mer rätande moment, ett sätt är då att ha bulbköl och smalt skrov som har bra linjer när det kränger, precis som Bosse beskriver den IACC båt han seglade i Aukland för en månad sen. Dom flesta båtar var då omkring 3 - 3,4 m breda, hittade Hansson 31 som är 2,8 m i däck, ca 2,7m i VL. Jag tycker fortfarande att det konceptet håller för den allroundbåt jag vill ha. Men jag är inte ute efter att optimera en båt i nån mätregel. Det ska vara en bra båt som är lätt och kul att segla. Jag tror att nyckeln till att vi lyckats hävda oss på kappseglingsbanan (vi vinner långtifrån alltid) är ett lyckat samarbete med segelmakaren och full koll på utrustning och bottenfinish. Ett slankt skrov har mindre motstånd, bl.a. pga mindre våt yta men också för att vågbildningen är snällare. Ett lätt skrov lyfter hela lovartssidan över vattnet - det var det som var den bärande iden hos Peter Ståhles onödigt baktalade kvarttonnare "Sjöhäxan" på 70-talet. En tung bred båt, som vilken fransk cruiser som helst, kan aldrig bli snabb. "Wide-Light" projektet som redovisas på Blur idag visar en skrovform med riktigt slank undervattenskropp när det kränger. Jag tror att det är åt det hållet man ska gå för att hitta båtarna som är roliga att segla!
RaderaJag tankade hem "Wide-Light" modellen och maitade om den till 12 meter. Bredden blev då 3 meter och undervattenskroppen 2,2m i vattenlinjen.
RaderaDet som förvånade mest var det låga deplacementet-2,4 ton!
För mig känns det lite märkligt att lägga så mycket energi på en modell som i normalfallet (40 fot) deplacerar 2,4ton, när båtar som anses vassa är betydligt tyngre. MAT1180 deplacerar 4,4 ton.
Båten jag beskrev ovan är 2,5 meter för att kunna trailas. Lite mer flair så blir den 3 meter bred och då väldigt lik "Wide-Light" :-)
Bosse F
Tycker också att det är intressant och läser det mesta som skrivs här på Piano och på andra ställen.
SvaraRaderaJag tillhör då den kategorin som redan har en båt som jag försöker förbättra på alla tänkbara vis och inte minst hur den kan teoretiskt seglas effektivare.
När andra beskriver hur ett snabbt modernt skrov ska se ut och fungera så inser jag min egna båts stora brister och hur jag kanske kan minimera effekten av taskig konstruktion oeffektiv köl lågt rm mm med sättet att segla och optimera segelyta och besättningsvikter.
Jag kan också försöka förstå och få ett sammband varför höjdtagning, båtfart, avdrift skiljer mot andra båtar vi seglar mot och hur det varierar i olika förhållanden vågor, vind, segelsättningar och besättningsvikter och seglingsskicklighet.
Sammantaget försöka att förändra tankesättet i förhållanden vi går dåligt i och likadant utveckla, förbättra prestandan där det redan går hyfsat.
Varför behöver min båt mindre segelyta och mera besättning än den vi seglar mot. Revar vi försent? Är vi för många ombord? Ska vi öka spinnakerstorlek?
Bara segla med fock eller sänka gränsen för Genuan radikalt med färre ombord?
Ständigt frågor som man kan fundera på och det tar aldrig slut.
Så ni som skriver hit och inte minst blogginnehavaren själv, ska veta att det är till stor hjälp att läsa teorier runt ämnet och få dela det.
Johan