söndag 1 januari 2017

Spridare med ledad infästning

I mitten av november skrev jag ett inlägg om styvhet hos kolfibermaster (här). Mer specifikt tog jag upp frågan om varför kolmaster är så styva. Kolfiberlaminat är både lättare och styvare än Aluminium. Varför satsar man (i mitt tycke) enbart på att öka styvheten istället för att ha kvar i princip samma styvhet och trimbarhet som en Al-mast. I båda fallen blir kolmasten lättare.

Dom få svar jag fått fram går ut på att moderna segelmaterial töjer sig så lite att man kan få ett effektivt segelplan även med en stum mast. Den stora fördelen med en stum mast är att man kan sträcka förstaget ordentligt utan att masten böjs.

Efter vad jag förstår borde det vara möjligt att optimera mastens styvhet så att man får precis den mastböj man vill ha när man drar max i häckstaget. Förstagssträckningen beror ju enbart på kraften i häckstaget, den beror ju inte på om masten böjer sig 6 cm eller 15 cm (under förutsättning att masten hålls på plats lika mycket i längsled). Spridarvinkeln, kaltopp och backstag har här betydelse. Det är skillnad mellan X99:ans 7/8 dels rigg och Pianos 9/10. En lång tunn kaltopp kräver backstag för att det ska vara möjligt att sträcka förstaget. X99:ans tunna mastprofil med raka spridare kräver backstag. Många moderna båtar med svepta spridare klarar sig utan backstag, det är under- mellan och toppvant som håller masten i långskeppsled.

Under långa diskussioner med Thomas Wiberg har han lett in mina tankar på att ha ledade spridarfästen vid masten. Pianos nuvarande spridare är styvt infästa och kan inte röra sig framåt/bakåt. Inte heller uppåt/nedåt men det påverkar inte möjligheten att böja masten. Styva svepta spridare i kombination med en hårt ansatt rigg motverkar effektivt möjligheten att böja masten. Med ledade spridare tar vanten den rakaste vägen från infästning, över spridarspetsarna till röstjärnen. När jag drar i häckstaget och böjer masten ökar spridarvinkeln något. En fast infästning hindrar en ökning av spridarvinkeln och vanten tvingas följa med i böjen. Vanten tar inte längre den kortaste vägen, dom ändrar riktning i längsled och håller emot mastböjen.

Thomas har berättat att de tidiga båtar han seglat med hade/har ledade spridare. Kvarttonnare på 70-talet, IF tex. I klassregeln för IF står att spridarna ska vara ledade. Men IF masten är för mjuk, mastböjen blir för stor när man drar hårt i häcken för  att sträcka förstaget. Därför utvecklades metoden att kila fast spridarna vid masten för att hindra ökad bakåtsvepning. Vilket är tillåtet att göra enligt regeln!

Det verkar som om jag hittat metoden att öka Pianos mastböj! Slipa av spridarbalkarna i framkanten så att spridarvinkeln kan öka dom 4-5 grader som behövs för att mastböjen ska öka från 6 till 12-15 cm när vi drar max i häcken. Bra om spridarna bottnar precis vid den önskade mastböj/spridarvinkeln, då ökar styvheten markant och ökad kraft i häckstaget ger i huvudsak bara mer sträckt förstag. Behåller den styva infästningen framåt. Genom att hindra spridarna från att röra sig framåt, så har jag kvar säkerheten mot att masten inverterar (dvs böja sig bakåt vid segling med bottenrevad stor.

Hör gärna av dig om du har erfarenhet av att segla med ledade spridare och just hur du klarat optimeringen att ha precis rätt styvhet i längsled. Dvs en bra kombination av mastböj och förstagsspänning.

3 kommentarer:

  1. Det finns en annan effekt när du böjer masten. Avståndet från däck till förstags-, och toppvantinfästning minskar. Har du ledade spridare så slackar vanten i det läget. Med fasta spridare så tvingas vanten till en liten omväg som bibehåller vantspänningen bättre. Jag har aldrig räknat på det men har konstaterat att jag aldrig har löst "flaxande" toppvant i lä på Maxi 777 med fasta spridare som det ofta var på t ex IF:en. I sjögång känns det mycket tryggare nu.

    SvaraRadera
    Svar
    1. funderade I samma banor. intresant att det hjälper med fasta vant. på mijn båt blir böjen troligtvis så stor att spänningen I vant ändå minskar och det blir lite slack. storen kan dock planas ut från mycket buk till plant.

      Radera
  2. Avståndet från toppvantets infästning via spridarspetsarna ner till röstjärnen minskar när spridarvineln ökar. Med mitt numeriska exempel från Piano där spridarvinkeln ökar ca 5 grader rör sig den övre spridarspetsen ca 2 cm, den nedre spridarspetsen ca 3 cm in mot båtens centrumlinje. Avståndet via spridarspetsarna minskar då ca 3 mm. Detta ska man jämföra med vantens töjningar då båten kränger, som är 5 - 10 mm. Stor spridarvinkel innebär att avståndet minskar mer. Så visst kommer riggen att hänga mer i lä med ledade spridare som tillåts röra sig bakåt. Men faktum är att riggen hänger en del redan nu, det hänger ihop med hur styvt skrovet är. Förhoppningsvis kommer påbyggnaden av skotten mellan förpik och salong innebära att Pianos skrov blir styvare.

    SvaraRadera