fredag 13 februari 2015

Bosse fräser Expressköl

För många år sen, i januari 1989 stod jag på uppläggningsplatsen i Lagunen i Malmö och slipade Expressköl mha en vinkelslipmaskin. Byggde ett plasttält för att hålla bort den värsta blåsten, fukten och det råkalla vädret, Sen gick det åt 10 kg Watertite epoxispackel och många timmars arbete med spackel, mallar och slippapper. När Bosse Fransson tar sig an samma problem, så går det fortare.

Han har just avslutat uppgradering av en Expressköl, det kom ett mail med bilder:

" Hej Anders.
Jag fick frågan för ett tag sedan om jag ville fräsa om en Expressköl. Ägaren är från Danmark och har länge framgångsrikt seglat X99. Han har nu även skaffat en Express och har tänkt att satsa hårt även i denna klass.


Den köldesign som de flesta använder är en modell som kallas PLX4. Flertalet av båtarna som placerar sig i topp under SM och NM har en sådan köl. Tanken var att jag skulle fräsa fram den.

Efter att ha diskuterat hur en bra köl ska designas med utgångspunkt från ägarens erfarenheter från X99 och mina så var vi överens om att det inte var så PLX4 var designad, skiljer inte mycket men på en del punkter var det skillnad. Jag har därför ritat en helt ny köl och det ska bli mycket intressant att se hur den funkar.


Man kan sammanfatta designen så att jag gjort den så smal som regeln tillåter med maxbredd långt akterut närmast skrovet. Profilen är där en NACA 65010 med en korda som är 1600 mm. Den är sedan avkapad för att akterkantsmåttet ska vara ok. Detta göra att maxbredden hamnar så långt bak som regeln tillåter. Den slanka profilen närmast skrovet ska behålla det läminära flödet så länge som möjligt för minsta turbulens och därmed ge minsta motstånd.


Botten har en NACA 64013 profil som är relativt sett lite bredare och med maxbredd lite längre fram. Detta för att ge bra kryssegenskaper och en mer hanterbar båt vid starter och låga farter. Stallar inte så lätt som profilen vid anslutningen mot skrovet. Har lagt mycket jobb med att få den att mäta in och att sätta mig in i regeln.

 
Ett intressant parti har varit hur övergången mellan sidorna och underkanten ska se ut. PLX4 har skarpa övergångar utefter hela undersidan. Jag har valt att göra vasst akter om maxbredden. Framåt övergår det i en växande radie som i framkant blir som en svepning. Kölens akterkant är naturligtvis vass.

Började med att blästra kölen vilket senare visade sig var lite onödigt då 90% av ytan blev ren då jag fräste. "



Blästring utomhus (det är snö runtomkring - inte blästersand)

Fräsning pågår. Hela ytan täcks med ett lager epoxyspackel, men det vara bara på en liten yta som epoxispacklet fanns kvar efter fräsningen. Resten av epoxyspacklet hittar du under kölen.

Expressregeln anger tillåten vikt mellan 800 - 815 kg, kölen var stämplad 808 kg. Efter bearbetningen vägde den 802 kg.

Kölens undersida med avrundad kant framför maxbredden och skarpa kanter bakåt.
Bosse gillar att fräsa kölar. Det är helt OK att kontakta honom om du vill få din köl fixad!

34 kommentarer:

  1. Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka om det här. Å ena sidan är det ju kul att någon tänker till och gör någonting nytt. Å andra sidan är det svårt att hävda att det är något fel på PLX4-kölen. Den sitter, som sagt, på många av de mest framgångsrika båtarna och är ritad av en person (Pelle Lindell) som jobbar på ett företag som bland annat har utvecklat kölar till Americas Cup-båtar.

    Att jag är kluven är väl det minsta man kan säga. Jag skulle i och för sig kunna tänka mig att testa den nya kölen. Men det beror på att jag har seglat Express i en herrans massa år och har hyfsad koll på alla andra variabler (segel, rigg, trim etc). Det gör att jag skulle ha en rimlig chans att utvärdera om den nya kölen är bättre eller sämre än exempelvis PLX4. Om vi fick en ny köl och plötsligt gick märkbart snabbare (eller långsammare) än Collberg eller Österberg, så hade det kunnat ge en fingervisning om hur kölen fungerar. Problemet för den danske seglaren, som ju är ny i klassen, är att han inte har den typen av referensramar. Om det nu visar sig att han inte riktigt hänger med toppbåtarna (vilket väl är troligt) så kommer han ha väldigt svårt att avgöra om det beror på segel, riggtrim, skotpunkter – eller på kölen. Som ny i klassen tror jag att det hade varit mycket smartare att försöka skaffa sig exakt samma material som de bästa i klassen.

    Men som sagt, det är alltid kul med nya idéer.

    Thomas Ottosson

    SvaraRadera
    Svar
    1. Seglade Kajsa V med Arne Sjöberg som rorsman på SM i Lidköping 1990. Med en köl som var ganska lik den Bosses fräst fram. Fixade kölen inför säsongen 1989, hängde på Rebellsegel, det gick väldigt bra i Öresund den sommaren. Arne ringde och frågade om han fick styra båten på SM.Collberg vann, vi var en hårsmån bakom. Jag fick möjlighet att i lugn och ro utveckla båten och ett drygt år senare få bekräftat att det var OK. Jag tror inte att det är nödvändigt att proffsen ska behöva godkänna det man gör, har man goda ideer och en noggrann ingenjörssjäl så räcker det långt.

      Radera
    2. Jag tror absolut att kölen kan funka jättebra. Kölen ser fantastisk ut och det är uppenbart att det finns en klar tanke bakom konceptet. När jag skrev att jag skulle kunna tänka mig att testa den, så menade jag det verkligen. Hade kölen beställts av, säg, Collberg, Österberg eller Edman hade jag inte haft några som helst invändningar.

      Nu tror jag inte att skillnaderna är så stora att de får någon märkbar betydelse. Men den principiella frågan är väl om man som nykomling i en klass ska satsa på beprövade lösningar eller på någonting nytt och oprövat.

      Thomas Ottosson

      Radera
    3. Utgångsläget var att kölen skulle fräsas med PLX4 form. På goda grunder kom Bosse tillsammans med beställaren fram till att det fanns bättre alternativ. Jag skulle inte tveka ett ögonblick att välja det. Oavsett om jag är hel, halv eller kvartsbra kappseglare.

      Radera
    4. Tja, om kölen som Bosse gjort är bättre än PLX4 eller inte får vi väl se ;-) men det är så att at beställaren inte gillade en detalj i designen. Rent konkret ansåg beställaren. baserat på sin egen erfarenhet, att det var viktigt att minimera maxbredden vid kölens anslutning till skrovet vilket också är "conventional wisdom". När jag gjorde PLX4-profilen kom jag fram till att det sannolikt gick att sänka kölens totalmotstånd genom att använda en form med lite större maxbredd så det är en helt medveten "design feature". Det verkar kanske inte helt logiskt men det handklar om hur man designar en sektion anpassad för den fart expressen seglar i runt begränsningarna i klassreglerna. Nu skall man också vara medveten im att det är otroligt små skillnader vi talar om...den teoretiska fartskillnaden är kanske 10 m på helt race men det kan ju räcka..:-)

      Radera
    5. Är ägare till en Express som enligt uppgift frästes i början på 90-talet och därefter inplastad. Har inte undersökt vilken profil men troligt en 63:a och det vore intressant att veta på vilken bog en PLX4 är 10 m teoretiskt snabbare. Tänker kappsegla med båten vad det lider och vill ju ha rätt kölprofil då. Min känsla är att Expressen inte är lika snabb längre i förhållande till andra båtar på SRS-seglingar (seglad tid).

      Radera
    6. Teoretiskt borde skillnaden synas mest på undanvind och vad jag sett på banan så verkar det vara så men skillnaden är så liten att är oerhört svårt att vara säker......

      Radera
    7. Tack för ditt svar. Har du även tagit fram en snabb roderprofil eller duger det gott med hur ett iordninggjort standardroder såg ut på 90-talet?

      Radera
    8. Ett NACA0012 roder är väl det bästa man kan ha för Expressgling. Din fråga om SRS borde egentligen SRS TK svara på, men jag tror inte Expressen har blivit långsammare, snarare når fler båtar upp till sin potential och går därmed snabbare. Och då har mättalstillägget för Expressen pga att dom generellt är bättre trimmade än andra båtar spelat ut sin roll. Konkurensen hårdnar också i SRS.

      Radera
    9. Hittar inget om minsta bred på bakkant. Kortaste korda översta profilen är 400 och min bredd 54mm ger NACA0013,5. Botten är min korda 250 och min bredd 41 ger NACA0016,4. Frågan är om det inte skulle vara 0013,5 i toppen och 200 mm ner övergå till en 63profil. Bra bett i toppen som klarar stor anfallsvinkel utan att stalla och suga ner luft. Längre ner är det lugnare och då klara 63 profilen att hålla kursen samtidigt som motståndet minskar. 1 mm bred akterkant och vass.
      Bosse F.

      Radera
    10. E.2 Allmänt
      E.3.4 UPPBYGGNAD
      (a) Roderbladet ska tillverkas enligt ritningsspecifikation Nr 45.8.1.
      (b) Rodret får tillverkas i en av SXS godkänd form.

      Ritningen finns här: http://www.expresseglare.se/wp-content/uploads/2014/01/Albin_16.pdf

      Det finns alltså egentligen inget utrymme för att optimera rodret utöver originalet

      Radera
    11. Det originalroder som sitter på denna Express är 56 mm brett i underkant. Ser original ut inget spackel, hur gör man då? Det mäter ju inte in.
      Bosse F

      Radera
    12. Roderritningen som Pelle L refererar motsvarar NACA0013, dvs maxtjockleken är 13% av kordalängden. 52 mm tjockt roder med kordan 400 mm på bredaste stället. Lite trixigt att läsa ritningen men med ett bra förstoringsglas går det.

      Radera
    13. E.4.4 UPPBYGGNAD
      (a) Roderbladet ska tillverkas enligt ritning 45.8.1.eller med form som är godkänd av SXS

      Min tolkning av detta är rodret tillverkat i orginalformen så är det godkänt även om det inte stämmer exakt med ritningen. Vill man ha ett slutligt svar bör man begära en tolkning av klassförbundet.

      A.8 Tolkningar av klassregler
      A.8.1 Tolkningar av klassregler ska göras av SXS. En tolkning ska snarast meddelas SSF för ratificering.

      Radera
    14. Tolkar detta som att rodret SKA tillverkas enligt ritning 45.8.1 ELLER med form godkänd av SXS.
      Skulle någon få för sig att modifiera så gäller ritning och övrigt underlag enligt klassregel. Hittar inget som hindrar att man modifierar så ritningsunderlaget innehålles. Skulle man ha ett roder som inte är enligt regeln så känns det märkligt om man ej får ändra så det blir ok.
      Bosse F

      Radera
    15. Så är det inte. Expressens klassregler är förbjudande klassregler och står ingenstans att det är tillåtet att modifiera rodret. Det får bara tillverkas av en licensierad tillverkare som får tillverka det i den godkända formen eller enligt ritningen och båtägaren får bara utföra normalt underhåll vilket kan vara att måla, spackla smärre ojämnheter etc. Jag håller med om att Expressregeln i detta (och mycket annat) inte är speciellt bra eller tydlig men det är i första hand en fråga för klassförbundet...

      Radera
    16. Många Expressroder är hemtillverkade och att då hävda att bara licenstillverkade roder är OK innebär att hela regeln börjar tappa legitimitet. Jag mätte båtar inför SM 1991 - 1995, vi vägde, mätte kölar, vägde roder. Kollade segel, mantåg och allt möjligt. Vi mätte planformen, tyngdpunktsläge och vikt på rodren. Då var val av NACA profil okontroversiell och inget vi kollade. Idag finns det superroder, vill man inte ha det i klassen, så ska mått skrivas in i regeln. Mått som exkluderar roder man inte vill ha och som släpper igenom önskade varianter. Regeln måste skriven så att en mätningsman kan göra ett bra jobb och då kan bara mätbara storheter gälla. Rodret till den cruisingExpress jag köpte 1988 var säkert 10 mm tjockt i bakkant. Andra orginalroder var bättre. Precis som för kölarna så var det fullständigt osportsligt och ohållbart att man bara får segla med orginalversionerna. Jag slipade ner bakkanten till 2 mm tjocklek, slipade bort området runt nedre roderbeslaget och plastade om för att vara säker på att det skulle hålla. Det första handlade om en ren prestandaökning, det andra var en preventiv åtgärd. Inget skulle vara tillåtet i en förbjudande regel.

      Radera
    17. Det är nycket möjligt att det är så men det är inte i enlighet med gällande klassregel. Det är förvisso ett problem men ett som klassförbundet och dess medlemmar har att hantera.

      Radera
    18. Efter att ha surfat runt på några bloggar så inser man att väldigt många bryter mot klassreglerna vad gäller roder. Jag nämner inga men de insatta vet var man ska leta. Finns bilder som visar spacklingar och plastarbete.
      Jag tycker klassförbundet ska ta en titt på detta och legitimera arbete med roder på samma sätt som kölar, Finns ju klara ritningar och beskrivningar på hur ett roder får utformas men till vilken nytta då ingen kan följa dom?
      Ansvariga inom Expresseglarna hänvisar till Pelle Lindell när det gäller klassregeln och jag har även förstått att Pelle ska skriva nya.
      Jag har själv ingen Express och har ingen anledning att lägga mig i hur ett klassförbund agerar. Anledningen är att jag har fått ett uppdrag från en ägare att optimera hans båt på det sätt som jag anser var bäst, inom ramarna för klassregeln. När man då ser att rodret är galet och dessutom inte mäter in och man inte får röra det så blir man ju frustrerad.
      Någon undrade varför de nya båtarna är snabbare. De nya båtarna har en annan roderform, inom regeln men antagligen klart mindre motstånd och bättre roderverkan. Bättre roderverkan gör att rodret bromsar mindre på kryss, mindre motstånd gynnar på undanvind.
      Bosse F

      Radera
    19. Jag har ingen officiell funktion i Expressförbundet (jag är nog inte ens medlem längre) och jag förstår inte varför dom hänvisar till mig när det gäller tolkning av regeln. Jag kan inte tolka reglerna mer än att jag kan läsa innantill. Problemet med regler är att dom betyder exakt det som står, varken mer eller mindre, inte det som folk tror eller något odefinerat som regelns anda. Hade jag varit dig hade jag skickat in en skriftlig begäran om tolkning till klassförbundet.

      Däremot är det är riktigt att jag lovat expressförbundet att på konsultbasis hjälpa dom att röja upp och skriva om reglerna på engelska i den senaste mallen men vad som skall stå i reglerna och eventuella ändringar är en sak för förbundet och dess medlemmar och inte något jag har någon synpunkt på.

      Radera
    20. det går ju bra med en inofficiell funktion också... ;-)
      Jag tror nog att din roll i TK spökar till och på så sätt är du ju delaktigt på ett hörn.

      Radera
  2. Oj oj..,det ser otroligt bra ut!

    Och vem vill inte en sådan under Peters "pärla" eller för den delen liknande båtar/kölar också?

    Imponerande.


    SvaraRadera
  3. imponerande, heja bosse! verkar konstigt om man skulle nått vägs ände med kölform på expressen..

    SvaraRadera
  4. Kul med några som försöker på ett seriöst sätt. Det innebär ju inte att PLX4 behöver vara dålig men ibland är det psykologiska lika viktigt som faktisk prestandaökning och om de skulle lyckas med kölen så ligger de bra till.

    SvaraRadera
  5. Jag är medveten om att jag kan uppfattas som värsta besserwissern som klampar in i en trevlig diskussion och kastar Jantelagen i ansiktet på alla som försöker hitta på någonting nytt, men det är absolut inte det jag är ute efter. För egentligen gillar jag att Bosse Fransson har tagit fram en ny köldesign. Jag tycker det är skitbra att det kommer fram nya alternativ. Det behövs, inte minst i Expressklassen där det rent tekniskt har stått relativt still i åtminstone tio år.

    Men ska man kunna utvärdera kölen behöver man ju ett ”före” och ett ”efter” som man kan jämföra med varandra. Tänk om man kunde sätta kölen på exempelvis Edmans båt. Det skulle vara jätteintressant att se vad som händer.

    Thomas Ottosson

    SvaraRadera
  6. Den här kölen är mycket lik den som vi seglade med när vi vann våra SM i Express på 90-talet. Vi använde oss av en 63-profil som var lite modifierad akterut för att passa klassregeln, rejält vassa hörn i akterkan samt runda fina radier ner mot botten. I mina ögon är detta en mycket väl beprövad köldesign på Expressen och kan knappast ses som någon chansning på något sätt. Jag är dessutom övertygad om att en äldre Express som är optimerad är väl så snabb som de nyare fina båtarna som finns idag.

    Mvh Sten Bergqvist

    SvaraRadera
  7. Får man enligt klasseregel fräsa kölen? Jag minns att det var inte tillåtet?

    SvaraRadera
  8. Expressen lanserades 1979, 1000 båtar byggdes inom tre år. Kölarna gjöts på olika sätt och flera modeller användes. Tex gjöts många kölar liggande i sandform, tyngdlagen gjorde sitt och ena sidan blev nästan plan, andra sidan alldeles för konvex. Andra kölar som gjöts stående var riktigt bra. Det blev helt enkelt ohållbart att förbjuda bearbetning. Per Isacsson skrev i slutet av 80-talet den första regeln som försökte komma tillrätta med detta och efter det var det mått som gällde och bearbetning blev tillåten.

    SvaraRadera
  9. Intressant,
    Hur kontaktar man Bosse Fransson?
    /Claes Källqvist

    SvaraRadera
  10. Skicka din mailadress som kommentar, jag skickar dig Bosses mailadress men publicerar inte din kommentarl.

    SvaraRadera
  11. På senare år, med något undantag, har segelnummer i 2000-serien vunnit. Collberg bytte från sin tidigare favoritbåt (536) till en i 2000-serien och vann igen. Var lfinns skillnaden mellan t ex båt 780 och de nyare? Jobbar förbundet med att godkänna förstärkningar el dyl så att båtarna blir jämbördiga. Hårdvind verkar vara där de nya båtarna har fördel vilket inte verkar så konstigt eftersom en 35 år gammal Express givetvis är trött i bl a skrivsidorna, botten mm.

    SvaraRadera
  12. Det där ser ju riktigt fint ut. Tror du Bosse kan fixa en köl till Maxi 77 också? fredrik@arnryd.se

    SvaraRadera
  13. Kan man få Bosses mailadress?
    Tack på förhand!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bosse Franssons mailadress: ibfbofransson@gmail.com

      Radera