tisdag 1 maj 2012

SRS och inverkan av deplacementet

Deplacementet ska förstås inverka på SRS mättalet, en lättare båt seglar snabbare - speciellt på undanvind. De flesta båtar som seglar SRS är inte vägda och SRS talen är beräknade för  "katalogvikten", som ofta är lägre än verklig vikt. Många som har vägt sina båtar och angett den mätta vikten har fått sänkta SRS tal. Men hur mycket sänks SRS talet för en normal C/R om deplacementet ökar 10%? Jag har gått igenom mätbreven för 2012 och hittat en båttyp som kan användas för att få en uppfattning om detta. Hittar 8 st First 36.7 med deplacementet varierarande mellan 5,5 och 6,12 ton, dvs lite mer än 10%. 5 av båtarna har ungefär samma utrustning. Två båtar har 3 försegel (vilket ger SRS tillägg) och en har onormalt liten fock. De övriga fem har lite olika segelareor och något olika deplacement men är i princip likvärdiga. Analysen blir noggrannare om jag tar hänsyn till både segelyta och deplacement.

Deplacementet bromsar, segelytan driver. Segelyta genom deplacement är ett vanligt mått för att bedöma den kombinerade effekten. Mer exakt så beräknar man segelytan genom deplacementet upphöjt i 2/3 för att få ett dimensionslöst tal som typiskt används för att beskriva fartpotentialen. Mycket segel och lågt deplacement ger högt S/D^2/3 förhållande och ska förstås också innebära högre SRS.

Vilken segelyta ska man stoppa in? Jag har inte tillgång till formeln för beräkning av SRS mättal utan måste resonera lite. Det handlar om fartpotential på undanvind och då är det rimligt att använda ytan av storsegel plus spinnaker (gennaker för en del).

Resultaten visas i figuren nedan. Där finns också resultat för X362-sport (blue diamonds). 5 röda fyllda kvadrater visar sambandet mellan segel/deplacement förhållandet och SRS för de "likvärdiga" First 36.7:orna. Linjen anger trendlinjen. Gröna triangelsymboler visar de tre båtarna med udda utrustning. De två trianglarna ovanför linjen är båtarna med 3 försegel. Den gröna trianglen under linjen visar båten med liten fock.


I SRS mätbrev redovisas den beräkna arean av spinnakern, men inte för gennakern. Gennakerarean är här beräknad som S=0,58*(FL+AL)*UL/2.
Observera att diagrammet endast visar sambandet mellan segel/area förhållandet för First 36.7. Om du räknar ut motsvarande tal för nån annan båt (tex din egen), så lovar jag att det inte stämmer. Det finns fler faktorer som påverkar prestanda, framför allt skrovlängden. Iden med det här diagramnmet är att de medtagna båtarna har väldigt lika skrovlängd.
Vad säger diagrammet? Hur mycket ändras SRS talet om deplacementet tex ökar från 5,5 till 6,05 ton (+10%)? Antag storsegelyta 41 m2 och 85 m2 spinnaker (normala värden för First 36.7 enligt mätbreven). Mha ekvationen för den räta linjen beräknas mättalet till SRS 1,271. Öka deplacementet med 10%, dvs till 6,05 ton. Mättalet sjunker till 1,261. Minskning med en hundradel, det motsvarar 28 sekunder per timme! 0,8% fartskillnad.

X362-sport har ungefär samma seglande längd och mättal som First 36.7. Två av dom har 3 försegel, den tredje ett försegel. Båten med SRS 1,274 har konstruktionsår 2001, de övriga två konstruktionsår 1996. Variationerna mellan båtarna är för stor för dom ska kunna vara underlag för någon avancerad analys.

I mätbrevslistan för 2012 finns två Hansson 31. Piano med SRS 1,207 och Arild Heldals Frökna med SRS 1,182. Standardbåten har SRS 1,20 med genua. Rimligtvis 1,19 med fock. Standardbåten har katalogvikt 3,2 ton. Arild har vägt sin båt och fick 3,5 ton. Segelytorna är nästan samma. En jämförelse mellan Arilds båt och standardbåten visar en mättalsändring som motsvarar -0,85% för +10% ändrat deplacement. Piano har kolfibermast och tyngre köl, vilket tillsammans har gett +0,017 högre SRS.

Slutsatser: +10% deplacement minskar SRS-talet 0,8 - 0,85%.
3 försegel istället för 2 ökar SRS-talet för First 36.7 med 0,07 vilket motsvar ca 0,6%.

Om du har en tung båt - väg den och skaffa nytt mätbrev. Bor du i Helsingborg/Höganäs så har jag en våg du kan använda!

28 kommentarer:

  1. Hej.

    Är det segelarea i kvadratmeter och deplacement i ton?

    Är det S/D som ska uphöjas med 2/3?

    Eller är det D som ska höjas upp med 2/3?

    Får inget värde som ligger runt 35 hur jag än petar in värdena..

    SvaraRadera
  2. Segelarea i kvadratmeter. Deplacement i ton. D ska upphöjas med 2/3! First 36.7's data: storsegel 41 m2, spinn 85 m2, depl 5,5 ton ger (41+85)/(5,5^(2/3))= 40,4.
    För Piano: stor 27 m2, spinn 75 m2, depl 3,2 ton ger (27+75)/(3,2^(2/3))=47,0. First 36.7 är en relativt sett tyngre båt än Hansson 31.

    SvaraRadera
  3. Ok.. Nu får jag till det..

    Hur tolkar du min båt?

    Stor 24, gennaker 60, 2 ton, längd 8,5, ej planande.

    Inte ansökt om SRS än..

    SvaraRadera
  4. Knivig fråga. S/D^2/3 blir nästan 53, skrovfarten 7,1 knop. Stor drivkraft på undanvinden, rätande momentet (som jag inte vet ngt om) avgör hur effektivt båten kryssar. Jag tror att kölens "high tech" faktor har betydelse. Med ett smalt djupt kölblad och bulb (hög "high tech" faktor och högt rätande moment) och dessutom raka skrovlinjer akteröver så tror jag du hamnar på 1,18 - 1,19. Dvs ungefär som std Hansson 31 med fock.

    SvaraRadera
  5. Jodå, det kommer att sitta en modern t-bulb som väger 825 kilo, ett svärd med en korda på 625 mm och 1200 mm mellan skrov och bulb.
    Själv gissar jag på att SRS-talet blir under 1,10 då originalbåten har 1,059.

    SvaraRadera
  6. Det utvecklar sig till en gissningstävling. 1,059 - troligen en Granada 27 = Elvström kvartton från 70-talet. Fast med ruff och komfort (kvarttonnaren var väldigt liten inuti). Jag håller med dig - det blir nog inte över 1,10! När du ändå är i mekkartagen, varför inte bygga om aktern så att det blir fina planande linjer? Spännande köl, verkar lagom för ett projekt jag har i bakhuvet....?

    SvaraRadera
  7. Skärgårdskryssare blir inte nödvändigtvis långsammare med högre deplacement, i vissa fall snabbare med samma segelyta.
    Det på grund av längre vattenlinje, tyvärr så förstår inte formeln det och inte heller SRS gubbarna (tror jag).

    mvh
    Svenne

    SvaraRadera
  8. @Bosse, Nej förresten, det är du som modifierar en RJ85. Hugh-tech faktorn ökar, rätande momentet ökar, med fathead stor och topphissad gennaker blir det snabbt! 1,12?

    SvaraRadera
  9. Vatenlinjelängden på en RJ85:a är väl inte mer än 6,5 meter? Skulle även jag gissa på runt 1.10-1.12 i srs.. Blir grovt sett som en förstorad och upphottad H-båt...

    SvaraRadera
  10. @Svenne. Längden är den viktigaste fartgivande faktorn och troligtvis också den viktigaste storheten i formeln. Men med de få data formeln är uppbyggd på så blir svårt få in ett samband mellan depl och effektiv längd. Är en tyngre (och på grund av det längre) A22:a snabbare också på undanvind?

    SvaraRadera
  11. Min spinnaker är för liten... Den ska vara 44,6 kvm, men är 42,6 kvm. Båtensvikt är 2,5 ton och LVL 6,25 meter. Vad kan det göra för skillnad i båtfart i undavind och få efekt på SRS-talet tror du?

    SvaraRadera
  12. Korrigerar: 48 kvm får den vara och jag uppskatta den till 45,9 kvm.

    SvaraRadera
  13. Jag misstänker att du har en Accent, SRS tal 1,037 med spinnaker och 1,006 utan. Minskar du spinnakerarean med 2 m2 minskar SRS talet till 1,035. Om nu mina analyser av SRS regeln stämmer, jag understryker ännu en gång att jag inte har tillgång till den hemliga formeln.

    SvaraRadera
  14. Ny beräkning: Kanske har du en Rapier 28 MH? Minskar du spinnakern från standardbåtens 48,18 till 45,9 m2 så minskar du mättalet från 1,074 till 1,071. Om vi tror att SRS talet visar precis ändrade prestanda så motsvarar det 10 sekunder per timmes segling. Ca 25 meter alltså.
    Beräkningen för Accenten gav ändringen 0,0024 (som avrundas till 0,002), för Rapier blev det 0,0025 (som avrundas till 0,003). Räkna med ungefär samma inverkan för dig oavsett vilken båt du har med samma deplacement, längd och spinnakerarea.

    SvaraRadera
  15. SRS-beräkningen av spinnakerytan är projicerad yta (om jag förstått rätt). Den verkliga ytan är alltså lite större.

    SvaraRadera
  16. Hej Anders.
    Har du någon uppfattning om hur 0,2m längre vettenlinjelängd påverkar SRS. Min RJ85S funkar som det är tänkt, dock lite för mycket vikt på nosen och aningen för lovgirig.

    Funderar på att lägga några timmar i vinter på att spräcka fören, en halv meter framför kölen och upp till nosen. Sedan bända isär skrovet för att på så sätt få en rakare stäv och ett fylligare och planare förskepp. Blir ju linjemässigt så på en båt med rak stäv. Kunde även vara snyggt, gillar den typen av engelska, klassiska båtar med rak stäv och släpp i aktern.

    SRS med code0 är 1,084. (Provmätbrev med gennaker på 57 kvm gav 1,113, som en Express). Seglade Byxelkroken och resulatet var ok, iallafall på lördagen. Seglade doublehanded med hustrun.

    // Bosse

    SvaraRadera
    Svar
    1. Såg bilden på RJS med nya kölen. (jäkligt ovant att se en rj85 med t-köl förresten..) Spontant ser det ut som kölen hamnat lite för långt fram relativt seglplan och deplacementvolymcentrum, och jag kan tänka mig at det är en av orsakerna till lovgirigheten. Fast då förutsätter jag att seglen är fräscha förståss.. En annan faktor som inverkar är ju att man tenderar segla smala båtar med mer krängning, och det ger ju lovgirighet i sig. Det är även det en faktor att ta hänsyn till när man placerar kölen i längsled.

      Radera
  17. Ditt projekt växer och växer! SRS talet ändras troligen lika mycket som du ändrar skrovfarten. Ökar du den effektiva seglande längden från 6,7 till 6,9 m, dvs + 3%, så ändras skrovfarten +1,5% (roten ur längdändringen). Ditt SRS tal bör därför öka från 1,084 till 1,100. Det förutsätter att SRS Tekniska kommitte bedömer att båtens subjektiva fartfaktor (det där som är hemligt) inte påverkas av påbyggnaden. Som ett alternativ till att skära upp förskeppet och dra isär, tycker jag du ska överväga att bygga bå utanpå det skrov du har. Tex med Divinycell, limma på utvändigt, bygg en mer vertikal förstäv och bygg vackra och snabba lite konkava linjer som turar mot skrovet. Hansson 31:an har ett sånt förskepp, men jag tycker förskeppslinjerna där är lite för konkava. Moderna båtar har helt raka linjer i förskeppet, men jag tror att man utan vidare - ur fartsynpunkt - kan acceptera att dom är lite konkava. Överväg också att flytta kölen lite bakåt. Då minskar du tendensen att båten sätter sig på nosen och du minskar lovgirigheten. Men här finns det en hake: varför är din båt lovgirig? Har du en gammal nästan utseglad stor med buk långt bak? Då kan du lösa lovgirighetsproblemet med planare stor. Hur mycket ska kölen flyttas bak för att man ska få en "lagom" lovgirighet? De riggritningar jag sett på RJ 85 visar en nästan helt vertikal mast, lite mastlut är bra, tex flytta bak masttoppen 80 cm. Det påverkar inte lovgirigheten så mycket som man kan tro, men segelplanet blir lite effektivare.

    SvaraRadera
  18. En mening föll bort, hur mycket ska kölen flyttas för att lovgirigheten ska bli lagom? Jag skulle noga kartlägga vad jag har och sedan jämföra med andra båtar och med vad som står skrivet om båtdesign, i Lars Larssons kompendium, i Steve Killings bok "Yachtdesign" tex. Jag kan skicka lite kopior på relevanta sidor.

    SvaraRadera
  19. http://enklare.nu/byx/bilder/

    Bild nr 42.

    ibf@swipnet.se

    // Bosse

    SvaraRadera
  20. Du har knappast en urseglad gammal stor alltså. Flytta kölen kanske är ett bra alternativ? (Du får gärna skicka fler bilder). 13 minuter efter på beräknad tid efter 10 timmars segling. Imponerar på mig med tanke på att ni seglade shorthanded och att båten är "ny". Har funderat på höjningen av SRS mättalet lite till. Om du kommer upp i maxfart så ska höjningen vara 1,5%. Men man seglar inte alltid max, vid svaga vindar blir fartvinsten mindre, så mättalet kanske höjs ca 1%, dvs till 1,094 eller nåt sånt

    SvaraRadera
  21. Hur mycket gör det med en Gubbe på 80 kg på relingen i fart?

    SvaraRadera
  22. Fartmässigt beror det förstås på vilken båt du har. På Expressen handlade det om 0,1 knop/normalgubbe på kryssen (>6 m/s). På Manzanitan tom lite mer. Dvs ca 1,5%. Inte lika mycket på Piano, den lättare kolmasten motsvarar ökat rätande moment motsvarande en normalgubbe. Kolmasten kostar ca 0,7% i DH (högsta vindstyrkeområdet), lite mer i SRS. I medelfart motsvarar det ca 0,04 - 0,06 knop. En del av vinsten med kolmasten kommer från att båten inte doppar fören så djupt (bromsar mindre) när man kryssar i vågor. En lite osäker gissning är att en gubbe utflyttad på Pianos reling gör 0,4% på kryssen, ca 15 sekunder per krysstimme alltså.

    SvaraRadera
  23. intressant läsning. Formeln för föhållande mellan segelytan och deplacementet blir inte dimensionslöst. Den ska vara SA^(1/2)/depl^(1/3). tyskarna kallar det segeltragzahl som ett accelerationstal. Enheterna är då kvm för segelytan och kubikmeter (vatten) = ton.
    Det borde inte heller finnas någon skillnad mellan 2 eller 3 försegel. Sen tillkommer endast 0,003 om man har fler än 3 segel. Iår får man ett litet avdrag om man har försegel på rulle och endast ett försegel och en spi eller gen. Naturligtvis kan man byta mellan tävlingarna till ett mindre försegel även med denna konfiguration.
    Det diskuterades en del vattenlinje. Man anger ju inte den på varken mätbrev eller båtdatabladet. Den bedöms schablonmässigt utifrån bilderna. Man klasssar helt enkelt fören och aktern och sen finns en formel som räknar fram hur mycket som dras av från totallängden. Det blir ju inte så noggrann men samtidigt finns ju inte måttet för alla tabellbåtar tillgängligt. Då blir det en kompromiss.

    Peter

    SvaraRadera
  24. Både din och min formel är dimensionslösa, kvadrera "Segeltragzahl" så får du mitt uttryck. Båda uttrycken används. Jag föredrar S/D^(2/3) eftersom det uttrycker segelkraft/bromskraft. Segelkraften är proportionell som segelarean och skrovets bromskraft mot D^(2/3) - det förutsätter att man jämför nästan lika långa skrov med bara små variationer i skrovform och det är ju det som jag här har avgränsat mina analyser till.

    SvaraRadera
  25. med lite eftertanke är det visst som du, Anders, säger. Jag är fortfarande förvånad över skillnad mellan 2 och 3 försegel. den borde inte finnas. jag undrar om det finns en annan faktor som spelar in här.

    Peter

    SvaraRadera
  26. Anders, jag har en Accent och funderar på att skaffa Gennacker istället för spinnakern. Detta för att underlätta shorthanded segling. Hur mycket kan man anta att det skulle påverka båtens SRS tal?
    Mvh
    Tomas SWE441

    SvaraRadera
  27. Tiden går fort, det var ett tag sedan jag gjorde detaljanalyser av SRS regeln. Men då kom jag fram till att du kunde ha lite fler kvadratmeter i gemnnakern jämfört med spinnakern för samma mättal. Om du mäter in både spinnaker o gennaker ökar mättalet. Om du funderar över SRSmättal så tänker du kappsegla. Jag tror att en masthead/genuabåt har bara begränsad nytta av gennaker. Accenten ska förstås kappseglas med sin stora spinnaker. Mitt intryck är att en rätt skuren spinnaker är överlägsen gennakern på en depplacementsbåt. Med strumpa för att sättning och nedtagning ska kännas tryggt.

    SvaraRadera