Om två dagar är det september. Den gångna helgen seglade 34 båtar Saltholm Runt från Limhamn. 164 båtar seglade Hyundai Cup från Nynäshamn. För en dryg vecka sedan seglade 295 båtar Tjörn Runt med start i Stenungssund.
Alla tre seglingarna har fått sina efterdyningar. Satholm Runt pga att bara 10 båtar lyckades ta sig i mål innan tiden gick ut kl 18.00. Hyundai Cup pga oklarheter när det gäller den vinnande båtens mättal. I Tjörn Runts fall har diskussionen mest handlat om banan.
För att ta seglingarna i tur och ordning.
Stiltje i kappseglingssammanhang är ingen ny företeelse. Väldigt frustrerande för dom som seglar och trist för arrangören. En båt hittade ett privat vindstråk vid Saltholm på väg mot Flakfort, gick in på riktigt grunt vatten och rann ifrån alla andra. Startade kvart i 10 och gick i mål kvart över fem efter 7½ timme. 7 enskrovsbåtar kom i mål innan tidfristen gick ut kl 18. Några båtar kom in bara några minuter efter kl 18, bl.a. halvtonnaren Antheor som hade en seglad tid som skulle innebära totalseger om den hade registrerats.
Det faktum att långsammare båtar riskerar att komma efter maxtiden har diskuterats i en rekordlång tråd på facebook: Express SWE 39 (en öppen grupp). Seglingsledningen har redogjort för hur dom har tänkt, som vanligt kommer kommentaren "aldrig mer" från någon som känner sig riktigt frustrerad. Av egen erfarenhet vet jag att det känns bra med ett resultat. Oavsett om seglingen varit strulig eller "orättvis". Det som ligger närmast till hands är att banan skulle ha kortats av. Men i så fall var? I dom två minsta klasserna kom ingen båt i mål i tid. Flertalet kom inte ens förbi Flakfort. För er som inte känner till farvattnen runt Saltholm, så gick banan motsols, Flakfort, som är en konstgjord ö norr om Saltholm är rundningmärket längst bort från starten vid småbåtshamnen i Limhamn. Dom som inte lyckades ta sig dit hade alltså inte ens seglat halva banan. Skulle målet flyttas till Flakfort? Eller till rundningsmärket utanför Dragör? Det ingår i handikapkappseglingens villkor att en liten båt seglar långsammare och därmed oftare inte kommer i mål i tid. Det fanns ingen beredskap att korta banan. Som seglare hade det kännts bra att veta att målgången hade kunnat ske vid Flakfort eller Dragör. En ganska förmäten kommentar i facebooktråden är att "om vi kortar banan är det inget riktigt Salthom Runt". Rätt i sak med vittnar om en nonchalant hållning mot seglarna. För mig handlar det mer om att kappsegla i vattnen runt Salholm än att till varje pris komma runt ön.
Det tredje alternativet när det gäller Saltholm Runt är att ha söndagen som reservdag. Jag har ett svagt minne att detta fanns i seglingsföreskrifterna när jag seglade med träpianot (här) på 70-talet. Oavsett vilket alternativ man väljer, så vet jag att seglarna - speciellt dom som seglar långsamma båtar - uppskattar att man garderar sig mot stiltje och svaga vindar på det här sättet. Kräver mycket resurser och blir dyrt? Det krävs att en målgångsbåt går ut, varför inte gå ut med den säkerhetsbåt som bör finnas standby? Viktigast är att seglarna upplever att seglingsledningen anstränger sig ordentligt för att få till ett bra race.
Strul när det gäller Hyundai Cup kan du följa i kommentarerna (här). Efteranmälan kunde göras tom dagen innan start. Anmälan om att segla utan spinnaker skulle göras senast 48 timmar innan start. Det här gick inte ihop. Det blåste mycket och den på fredagen efteranmälda A22an Humminbird seglade med SRS utan undanvindssegel och vann första priset, en bil Hyundai i10. Här tycker jag det handlar om ett stort mått av nonchalans mot seglarna. Inbjudan innehåller två direkt motstridiga uppgifter, seglingledningen ägnar sig åt paragrafrytteri som seglarna kontrar med att försöka hävda sunt förnuft. Hur skulle det här ha hanterats? Förstås skulle inbjudan inte innehållit motstridig information.
Det kommer alltid att finnas båtar som väljer segelkonfiguration efter vindutsikterna. Ska man bestämma sig 48 timmar innan start blir det mer lotteri än om man kan vänta till dan innan. När en bil hägrar som första pris så är man mycket mer benägen att ge sig in i det lotteriet. Kanske lika bra att lämna öppet att bestämma sig till samma morgon som seglingen går? Då tar man iallafall bort en stor del av lotteriet! Vi seglar handicap med hur många typer av båtar som helst. Som alla har sina egna sweet-spots. Minskar vi inslaget av lotteri så blir trots allt seglingsskickligheten mer avgörande. Med ett enkelt excelark kan man snabbt få fram uppdaterade jaktstarttider.
Tjörn Runt diskussionerna har jag egentligen aldrig förstått. Förrän i år. Mitt bland den vanliga högen av BLUR kommentarer med stegrande nivå på invektiven kommer en kommentar av Folke Ohlsson (här). En hyllning till Tjörn Runt, en sorg över att den gamla Tjörn Runt känslan är på väg bort, en vilsenhet över en utveckling som innebär att dagens båtar seglar betydligt fortare än 70/80 talsbåtarna. Rör inte det Tjörn Runt som jag älskar och som jag aldrig kommer att överge oavsett vad. Publiken utefter banan, trasslet i Kyrkesund. Fest och kalas är inte viktigt, det är känslan på banan som är viktig.
Här står gammalt mot nytt. Planade gennakerbåtar mot långsammare spinnakerbåtar. Moderna segelgarderober med en hel uppsjö olika gennakrar mot bara en eller två spinnakrar. När det traditionella sättet att segla en båt har ersatts av något helt annat. När vi som har kvar våra gamla 70/80 talsbåtar och älskar dom vill fortsätta att segla på samma sätt som förr.
Jag har aldrig seglat Tjörn Runt, vill det ännu mindre med Piano. Helt enkelt för att jag inte vill riskera kölen. Kappseglingar där det lönar sig att segla riskabelt undviker jag. Bohusracet är OK. Saltholm Runt med motström som man kan undvika om man vågar sig långt in mot Saltholm, den seglingen undviker jag också. Hyundai Cup med Piano nästa år lockar. Seglar alltid med undanvindssegel kopplade. Piano är ingen SRS optimerad båt. Bara en båt som ger väldigt fin seglingskänsla!
tisdag 30 augusti 2016
onsdag 24 augusti 2016
Vad gör man med gamla nödraketer?
Anders N startade en tråd på facebook (här) som handlade om vad man ska göra med gamla nödraketer, när datumstämplingen är passerad och dom inte längre duger för kappsegling i kategori 3. Lite tvärsäkert svarade jag att dom ska lämnas till polisen. För det var det svar jag fick när jag i våras skulle göra mig av med alla raketer jag köpt genom åren, dom äldsta var från Expresstiden i slutet av 80-talet.
Men det blev inte tid att åka till polisens lokalkontor i Höganäs i maj, nödraketerna blev stående i en plastspann i en hörna på tomten. Spannen vattenfylldes sakta pga regn, gör inget tyckte jag. Då är det väl mindre risk för att det händer en olycka.
I morse var det dags, lastade bilen full med allsköns bråte som skulle till soptippen och satte in nödraketsspannen. Körde till polisen, tog spannen i handen och klev in på polisstationen. Jag hade ju ringt 11414 i våras för att få bekräftat att det gick att lämna grejerna där.
Men nej. Här kan du inte lämna dom. Fyrverkeripjäser går bra (det kan jag också lämna på återvinningsstationen i Höganäs). Men nödraketer nej. Dom ska lämnas i Helsingborg, dom har en sprängkista, det har dom inte i Höganäs.
Åker till Helsingborg. Kliver fram med spannen till luckan. Jag ska lämna utgångna nödraketer. Du kan lämna fyrverkeripjäser och nödraketer i gott skick. Men inte dom i spannen, dom ser smutsiga ut (dom har ju stått i vatten några månader). Var kan jag lämna dom då? Det är kommunens ansvar. Kan du ge mig nån referens där reglerna för inlämning av nödraketer finns angivna? Det kan jag göra på måndag när min chef kommer tillbaka!
Nu ska jag berätta hur den här historien började.
För att få segla Seapilot 2Star, som är en kategori 3 segling, krävs nödraketer. Köpte hos Hjertmans, som skickade dom på posten (jag blev förbluffad över att det var tillåtet). I samma veva tog jag dom gamla raketerna till kommunens återvinningsstation, tänkte ställa dom i containern för miljöfarligt avfall. Ordningssam som jag är frågade jag för säkerhets skull om det var OK: Vilket det inte var. Det var där jag lärde mig begreppet sprängkista. Återvinningsstationen har ingen sprängkista.
Åkte till Hjertmans på Råå, eftersom dom säljer nödraketer borde dom väl också ta emot utgångna? Men det gör dom alltså inte. För många år sen var dom skyldiga att göra det, men nu får dom inte. Hjertmans nämnde polisen. Jag ringde 11414 och det är där det här inlägget börjar.
Jag började med att försöka lämna hos kommunen. Det går inte. Och får efter många turer beskedet att det är kommunens ansvar. Hur kunde det bli så här?
Jag googlar "vad slänger jag gamla nödraketer". Först kommer en massa inlägg på olika seglingsforum, SXK, sailguide osv. Men så hittar jag ett dokument från Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap som handlar om att ta hand om explosiva restprodukter (här). Från 2014 så det är åtminstonen nästan färskt. Som exempel anges "Sjösäkerhetsutrustning som har gått ut i datum".
Såhär sammanfattas ansvaret:
• Försäljningsstället ska återta felaktiga fyrverkerier som sålts där
• Polisen har under vissa förutsättningar skyldighet att ta hand om explosiva restprodukter
• Kommunerna har ingen lagstadgad skyldighet att ta hand om sådana
• Ansvarsförhållandena är inte helt tydliga
Dvs en handlare är bara skyldig att återta felaktiga fyrverkeripjäser. Inte nödraketer.
Om handlarnas ansvar står:
Återförsäljare av nödraketer brukar ta emot utgångna varor från kunder som köper nya. Om man vill göra sig av med utgångna nödraketer utan att köpa några nya är det däremot inte självklart att handlaren vill ta emot dem.
Polisen har skyldighet att undersöka och omhänderta misstänkt farliga föremål som upphittas. Och dom måste förstås ha sprängkista att lägga såna grejer i. Dvs polisen har resurser att ta emot, och gör det ofta. Men dom har ingen lagstadgad skyldighet att ta emot utgångna nödraketer.
Om kummunens ansvar:
Kommunerna har ingen utpekad skyldighet i lagstiftningen att ta emot explosiva restprodukter men behovet av och önskemål om att kunna göra det kommer att öka. I och med att kommunerna övertagit tillståndsprövningen för explosiva varor anser sig polisen i vissa lägen inte skyldig att ta emot allt som kommuninvånarna vill bli av med.
Sannolikt har det ingemansland som uppstått att göra med att polisen gjort sig av med tillståndsprövningen och nu också vill trappa ner den samhällsservice det innebär att ta emot explosiva restprodukter som inte är förknippade med brott.
För att kommunen ska kunna ta emot krävs bla:
• lämpligt förråd (dvs sprängkista)
• tillstånd till hanteringen
• utbildat personalen
Dessutom avtal med någon som ombesörjer transport till destruktion.
Vad hände med min spann med lagom smutsiga och blöta nödraketer? Den vänliga polisen förbarmade sig, ringde ett kort telefonsamtal och vi tog gemensamt en promenad till kassunen. Polisen i Helsingborg kallar sin sprängkista för kassun.
Sens moral: Det finns ingen lagstadgad plikt för någon att ta hand om dina gamla nödraketer. Men till slut förbarmar sig ändå en vänlig människa över dig. Sannolikt för att hen inser att regelverket är bra konstigt!
Men det blev inte tid att åka till polisens lokalkontor i Höganäs i maj, nödraketerna blev stående i en plastspann i en hörna på tomten. Spannen vattenfylldes sakta pga regn, gör inget tyckte jag. Då är det väl mindre risk för att det händer en olycka.
I morse var det dags, lastade bilen full med allsköns bråte som skulle till soptippen och satte in nödraketsspannen. Körde till polisen, tog spannen i handen och klev in på polisstationen. Jag hade ju ringt 11414 i våras för att få bekräftat att det gick att lämna grejerna där.
Men nej. Här kan du inte lämna dom. Fyrverkeripjäser går bra (det kan jag också lämna på återvinningsstationen i Höganäs). Men nödraketer nej. Dom ska lämnas i Helsingborg, dom har en sprängkista, det har dom inte i Höganäs.
Åker till Helsingborg. Kliver fram med spannen till luckan. Jag ska lämna utgångna nödraketer. Du kan lämna fyrverkeripjäser och nödraketer i gott skick. Men inte dom i spannen, dom ser smutsiga ut (dom har ju stått i vatten några månader). Var kan jag lämna dom då? Det är kommunens ansvar. Kan du ge mig nån referens där reglerna för inlämning av nödraketer finns angivna? Det kan jag göra på måndag när min chef kommer tillbaka!
Nu ska jag berätta hur den här historien började.
För att få segla Seapilot 2Star, som är en kategori 3 segling, krävs nödraketer. Köpte hos Hjertmans, som skickade dom på posten (jag blev förbluffad över att det var tillåtet). I samma veva tog jag dom gamla raketerna till kommunens återvinningsstation, tänkte ställa dom i containern för miljöfarligt avfall. Ordningssam som jag är frågade jag för säkerhets skull om det var OK: Vilket det inte var. Det var där jag lärde mig begreppet sprängkista. Återvinningsstationen har ingen sprängkista.
Åkte till Hjertmans på Råå, eftersom dom säljer nödraketer borde dom väl också ta emot utgångna? Men det gör dom alltså inte. För många år sen var dom skyldiga att göra det, men nu får dom inte. Hjertmans nämnde polisen. Jag ringde 11414 och det är där det här inlägget börjar.
Jag började med att försöka lämna hos kommunen. Det går inte. Och får efter många turer beskedet att det är kommunens ansvar. Hur kunde det bli så här?
Jag googlar "vad slänger jag gamla nödraketer". Först kommer en massa inlägg på olika seglingsforum, SXK, sailguide osv. Men så hittar jag ett dokument från Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap som handlar om att ta hand om explosiva restprodukter (här). Från 2014 så det är åtminstonen nästan färskt. Som exempel anges "Sjösäkerhetsutrustning som har gått ut i datum".
Såhär sammanfattas ansvaret:
• Försäljningsstället ska återta felaktiga fyrverkerier som sålts där
• Polisen har under vissa förutsättningar skyldighet att ta hand om explosiva restprodukter
• Kommunerna har ingen lagstadgad skyldighet att ta hand om sådana
• Ansvarsförhållandena är inte helt tydliga
Dvs en handlare är bara skyldig att återta felaktiga fyrverkeripjäser. Inte nödraketer.
Om handlarnas ansvar står:
Återförsäljare av nödraketer brukar ta emot utgångna varor från kunder som köper nya. Om man vill göra sig av med utgångna nödraketer utan att köpa några nya är det däremot inte självklart att handlaren vill ta emot dem.
Polisen har skyldighet att undersöka och omhänderta misstänkt farliga föremål som upphittas. Och dom måste förstås ha sprängkista att lägga såna grejer i. Dvs polisen har resurser att ta emot, och gör det ofta. Men dom har ingen lagstadgad skyldighet att ta emot utgångna nödraketer.
Om kummunens ansvar:
Kommunerna har ingen utpekad skyldighet i lagstiftningen att ta emot explosiva restprodukter men behovet av och önskemål om att kunna göra det kommer att öka. I och med att kommunerna övertagit tillståndsprövningen för explosiva varor anser sig polisen i vissa lägen inte skyldig att ta emot allt som kommuninvånarna vill bli av med.
Sannolikt har det ingemansland som uppstått att göra med att polisen gjort sig av med tillståndsprövningen och nu också vill trappa ner den samhällsservice det innebär att ta emot explosiva restprodukter som inte är förknippade med brott.
För att kommunen ska kunna ta emot krävs bla:
• lämpligt förråd (dvs sprängkista)
• tillstånd till hanteringen
• utbildat personalen
Dessutom avtal med någon som ombesörjer transport till destruktion.
Vad hände med min spann med lagom smutsiga och blöta nödraketer? Den vänliga polisen förbarmade sig, ringde ett kort telefonsamtal och vi tog gemensamt en promenad till kassunen. Polisen i Helsingborg kallar sin sprängkista för kassun.
Sens moral: Det finns ingen lagstadgad plikt för någon att ta hand om dina gamla nödraketer. Men till slut förbarmar sig ändå en vänlig människa över dig. Sannolikt för att hen inser att regelverket är bra konstigt!
onsdag 17 augusti 2016
Uppblåsbara flytvästar
Öppnade en ny etikett: Säkerhet. Det här handlar om uppblåsbara flytvästar.
Flytvästarna ombord på Piano är något som bara hängt med genom åren. En av dom tom med från Manzanita. In i förrådet på vintern, tillbaka till båten när det blir dags för segling. Till slut tappade jag räkningen på hur länge sen jag skaffade eller vann dom. Jag har alltid varit noga med att kölarna på mina båtar ska sitta kvar. Men - uppriktigt sagt - inte alls haft samma säkerhetstänk när det gäller om flytvästarna blåser upp eller ej.
Kerstin och jag tog med oss tre av Pianos fyra flytvästar ner till badstranden för några veckor sedan, vi ville veta hur det kändes när västen blåstes upp, hur flytläget var, hur länge skulle det dröja innan den den vattenkänsliga expandern skulle reagera och utlösa kolsyrepatronen?
Kerstin doppade sig och dränkte västen, det tog ca 10 sekunder och sen flöt hon tryggt.
Jag provade flytväst nummer 2. Inget hände. Provade flytväst nummer 3. Inget hände.
Väl hemma öppnade jag västarna och inspekterade utlösningsmekanismen. Vattenpatronen hade expanderat i båda västarna men kolsyrepatronerna var nästan helt utskruvade och intakta. Skruvade i patronerna och då utlöstes kolsyrepatronerna när dom punkterades av den spetsiga rörnålen.
Köpte nya kolsyrepatroner och vattenexpandrar hos Hjertmans i Limhamn. Dom berättade att det är vanligt att kolsyrepatronerna skruvas ur när man hanterar sin flytväst och jag fick med två skydd att spänna fast patronerna med så att det inte skulle ske något mer.
När flytvästarna blåser upp öppnas blixtlåset, det sitter "lagom" hårt och dras helt enkelt isär. Lätt att återställa. Markeringar på dom gula flytelementen visar hur man ska packa.
Pillade också ut den röda knoppen för manuell utlösning genom det lilla hålet längst ner på högersidan.
Bosse kom ner till Viken för att segla Ven Runt. Vi kollade hans flytväst, också en 7OC 150N. Kolsyrepatronen var helt urskruvad! Köpte ny vattenexpander - den är datummärkt och ska bytas efter tre år även om den är OK - på Hjertmans i Råå. Tyvärr hade dom inte urskruvningsskydden.
Sens moral av detta? Jag undrar hur många av de säkerhetsgrejer jag har ombord som är OK? Raketer köpta i våras, PLB köpt för två år sen? Dom koniska träpluggarna som måste kunna visas upp, men som jag inte förstår hur jag ska använda. En skrovgenomföring kan väl inte bara försvinna? Till nästa år ska jag iallafall inspektera min Spinlockflytväst, inköpt förra året. Det finns en färgkodning med rött/gult/grönt som talar om hur vattenexpandern mår, får leta reda på nån som inte är färgblind.
Flytvästarna ombord på Piano är något som bara hängt med genom åren. En av dom tom med från Manzanita. In i förrådet på vintern, tillbaka till båten när det blir dags för segling. Till slut tappade jag räkningen på hur länge sen jag skaffade eller vann dom. Jag har alltid varit noga med att kölarna på mina båtar ska sitta kvar. Men - uppriktigt sagt - inte alls haft samma säkerhetstänk när det gäller om flytvästarna blåser upp eller ej.
Kerstin och jag tog med oss tre av Pianos fyra flytvästar ner till badstranden för några veckor sedan, vi ville veta hur det kändes när västen blåstes upp, hur flytläget var, hur länge skulle det dröja innan den den vattenkänsliga expandern skulle reagera och utlösa kolsyrepatronen?
Kerstin doppade sig och dränkte västen, det tog ca 10 sekunder och sen flöt hon tryggt.
Jag provade flytväst nummer 2. Inget hände. Provade flytväst nummer 3. Inget hände.
Väl hemma öppnade jag västarna och inspekterade utlösningsmekanismen. Vattenpatronen hade expanderat i båda västarna men kolsyrepatronerna var nästan helt utskruvade och intakta. Skruvade i patronerna och då utlöstes kolsyrepatronerna när dom punkterades av den spetsiga rörnålen.
 |
| 7OC 150N t.v. och Baltic Winner 150N t.h. |
 |
| INSPECTION HISTORY visar en sifferserie där de fyra första siffrorna är 1102. Kanske betyder att flytvästen är tillverkad i februari 2011? |
 |
| 7OV med grenband och ordentlig kopplingsring |
 |
| Inget grenband, ingen kopplingsbygel. Dessutom hade reflexbanden på västen börjat bli kladdiga. Numera skrotad. |
 |
| Kolsyrepatronen kan också lösas ut manuellt genom att dra i snöret. Ett litet clips på hävarmen avslöjar om detta är gjort. Här är skyddet för att hindra urskruvning av kolsyrepatronen inte med. |
 |
| Tar några minuter att packa flytvästen. |
 |
| Dra neråt i den röda knoppen så löser flytvästen ut. |
Bosse kom ner till Viken för att segla Ven Runt. Vi kollade hans flytväst, också en 7OC 150N. Kolsyrepatronen var helt urskruvad! Köpte ny vattenexpander - den är datummärkt och ska bytas efter tre år även om den är OK - på Hjertmans i Råå. Tyvärr hade dom inte urskruvningsskydden.
Sens moral av detta? Jag undrar hur många av de säkerhetsgrejer jag har ombord som är OK? Raketer köpta i våras, PLB köpt för två år sen? Dom koniska träpluggarna som måste kunna visas upp, men som jag inte förstår hur jag ska använda. En skrovgenomföring kan väl inte bara försvinna? Till nästa år ska jag iallafall inspektera min Spinlockflytväst, inköpt förra året. Det finns en färgkodning med rött/gult/grönt som talar om hur vattenexpandern mår, får leta reda på nån som inte är färgblind.
måndag 15 augusti 2016
Piano seglar Ven Runt 2016
I lördags seglade vi Ven Runt, för femte gången med Piano. Vindprognosens VSV 7 m/s var ganske precis vad det blev. Lite mer ibland, lite vrid när vi kryssade från Ålabodarna till VenNV, lite svagare vid rundningen av Ven förstås. Strömmen var lite högre än prognosen, satte ungefär 1½ - 2 knop sydligt vid Ven NV. Förenklade snarare än försvårade rundningen av det märket.
Fram och tillbaka från Råå raka vägen till Ven skulle innebära nästan ingen kryss alls. 13 M och det var den bana familjeklassen seglade. Distanskappseglingsklassen seglade den längsta bana som seglats genom åren, 24 M.
Första start med bl.a. Expresser och H-båt startade 10.10, andra start med Banner30 Fru Olsen kl 10.20, vi startade i tredje gruppen kl 10.30 tillsammans med bl.a. halvtonnaren Antheor, J92, J92/S och Bongo960 Marie Cacau. I fjärde gruppen kl 10.40 startade First35 Maria, T-780 och FarEast28 Röde Orm.
Det blev en odramatisk start, fem ombord på Piano är ovanligt. Rundade inte först efter den korta kryssen, skiftade till jibtop på halvvinden mot Ålabodarna.
Vi hade alla TracTrac sändare ombord och såhär i efterhand kan jag enkelt analysera hela seglingen. Vår känsla ombord som bekräftades av TracTrac var att kryssarna inte alls gick bra, men undanvind/halvvind desto bättre.
T-780 var förstås snabbast till Ålabodarna, seglad till 35:12, 38 sek snabbare än FarEast28. Med toppfarter 11,5 och 10,5 knop. First35 och X99 Mille hade tredje bästa tid, 43 sek efter med 8,8 resp 8,5 knops toppfart. Därefter Marie Cacau, 1:05 efter med toppfart 9,7 knop följd av Piano ytterligare 38 sek efter, toppfart 8,7 knop.
Efter kryssen till VenNV hade vi halkat ytterligare efter Marie Cacau, här låg dom 1:17 före. Mille var nu 2:37 snabbare. Utseglade distanser upp till VenNV var drygt 500 m längre för Marie Cacau jämfört med Piano, dom seglade helt enkelt lite lägre
Länsen tillbaka till Ålabodarna gick bättre, Pianos spinnaker mot Marie Cacaus gennaker. Här tog vi igen och var nu 35 sek efter. På andra kryssen tog vi in 2 sek och när vi nu äntligen skulle runda Ven skiljde det 33 sek. Först Pianos jibtop mot Marie Cacaus gennaker, vid rundningen av Vens södra udde hade avståndet ökat till 49 sek. Hissade spinnaker, First35 Maria kommer bakifrån med stor länsspinnaker men får problem att föra den på slören och dom lyckas inte ta sig förbi innan målgång.
Vid Ven S ser vi Banner 30 Fru Olsen från startgrupp 2 och Express Windy från startgrupp 1 mötas i BB/SB situation efter att Fru Olsen gippat till BB. När vi seglar förbi Fru Olsen är hon mitt inne i en 720 sväng. Där rök hennes totalseger.
Vrider emot och vi skiftar till jibtop. Marie Cacau skörar sin stora gennaker, den blå/svarta i lovart och vi går förbi i lä. Snart är en mindre orange uppe och dom sätter fart. Vid Rydebäck är Marie Cacau 1:24 framför oss. I mål skiljer det 1:35, dom gick riktigt fort på slutet. Bongo960 mäter 1,228 mot Pianos 1,222, dom slår oss med 6 sekunder på beräknad tid. Tidskillnaderna mellan tätbåtarna är väldigt små. Uno Gren i H-båten vinner totalt, 30 sek för Marie Cacau. Trea totalt blir Fru Olsen, ytterligare en sek efter. Vi slutar 4:a totalt, 36 sek beräknad tid efter H-båten, 30 sek seglad tid. Vi är 6 sek efter Marie Cacau och fem sekunder efter Fru Olsen.
Hur gick kampen mot X99 Mille då? Vi är 1:54 långsammare på banan, men slår dom på beräknad tid. Ambitionen att segla snabbare klarade vi inte, det var på kryssarna vi blev efter. Vi har seglat fortare på undanvinden/halvvinden.
Vi seglar i år med jibtop och har även spinnakerstagsegel ombord. Fast det senare var inte uppe på Ven Runt. Jibtoppen använde vi desto mer. Bosse F och Hans K skötte alla segelskiften på fördäck. Det enkla hanterande som rullfock innebär är nu betydligt mer komplicerat eftersom vi först hissar nytt segel i ledig färstagsränna och sen river det gamla. Komplicerat men definitivt snabbare. vår jibtop mäts som 135% genua och innebär att mättalet ökat från 1,217 till 1,222. Uppskattningsvis ökar det farten mellan 0,5 och en knop på halvvind och ännu mer på snäva hårdvindsslörar då vi inte klarar att föra den stora spinnakern.
Alla gruppresultat med tider hittar du (här), sammanställningen av totalresultat (här).
Tack RHSS för ett fint arrangemang och den fina banan. Dessutom har ni nog det mest generösa prisbord jag varit med om.
Tack Bosse B, Joakim A, Bosse F och Hans K för en riktigt fin segling.
Vann en vattenkokare, precis vad vi saknade hemma. Min hustru har bett mig ställa upp i segling med mikrovågsugn på prisbordet. Den vi har håller på att lägga av!
Fram och tillbaka från Råå raka vägen till Ven skulle innebära nästan ingen kryss alls. 13 M och det var den bana familjeklassen seglade. Distanskappseglingsklassen seglade den längsta bana som seglats genom åren, 24 M.
 |
| Start utanför Råå i bildens övre del. En kort kryss till utlagt märke och sen halvvind ner till utlagd boj söder om Ålabodarna i bildens högra del. Därifrån kryss/läns/kryss runt bojen VenNV, halvvind utefter Vens SV sida, runda Ven, innanför utlagd boj vid Rydebäck och sen i mål. |
Det blev en odramatisk start, fem ombord på Piano är ovanligt. Rundade inte först efter den korta kryssen, skiftade till jibtop på halvvinden mot Ålabodarna.
Vi hade alla TracTrac sändare ombord och såhär i efterhand kan jag enkelt analysera hela seglingen. Vår känsla ombord som bekräftades av TracTrac var att kryssarna inte alls gick bra, men undanvind/halvvind desto bättre.
T-780 var förstås snabbast till Ålabodarna, seglad till 35:12, 38 sek snabbare än FarEast28. Med toppfarter 11,5 och 10,5 knop. First35 och X99 Mille hade tredje bästa tid, 43 sek efter med 8,8 resp 8,5 knops toppfart. Därefter Marie Cacau, 1:05 efter med toppfart 9,7 knop följd av Piano ytterligare 38 sek efter, toppfart 8,7 knop.
Efter kryssen till VenNV hade vi halkat ytterligare efter Marie Cacau, här låg dom 1:17 före. Mille var nu 2:37 snabbare. Utseglade distanser upp till VenNV var drygt 500 m längre för Marie Cacau jämfört med Piano, dom seglade helt enkelt lite lägre
Länsen tillbaka till Ålabodarna gick bättre, Pianos spinnaker mot Marie Cacaus gennaker. Här tog vi igen och var nu 35 sek efter. På andra kryssen tog vi in 2 sek och när vi nu äntligen skulle runda Ven skiljde det 33 sek. Först Pianos jibtop mot Marie Cacaus gennaker, vid rundningen av Vens södra udde hade avståndet ökat till 49 sek. Hissade spinnaker, First35 Maria kommer bakifrån med stor länsspinnaker men får problem att föra den på slören och dom lyckas inte ta sig förbi innan målgång.
Vid Ven S ser vi Banner 30 Fru Olsen från startgrupp 2 och Express Windy från startgrupp 1 mötas i BB/SB situation efter att Fru Olsen gippat till BB. När vi seglar förbi Fru Olsen är hon mitt inne i en 720 sväng. Där rök hennes totalseger.
 |
| Piano skuggad av First35 Maria rundar Ven. Foto Mattias Allroth, ombord på Windy. |
Hur gick kampen mot X99 Mille då? Vi är 1:54 långsammare på banan, men slår dom på beräknad tid. Ambitionen att segla snabbare klarade vi inte, det var på kryssarna vi blev efter. Vi har seglat fortare på undanvinden/halvvinden.
Vi seglar i år med jibtop och har även spinnakerstagsegel ombord. Fast det senare var inte uppe på Ven Runt. Jibtoppen använde vi desto mer. Bosse F och Hans K skötte alla segelskiften på fördäck. Det enkla hanterande som rullfock innebär är nu betydligt mer komplicerat eftersom vi först hissar nytt segel i ledig färstagsränna och sen river det gamla. Komplicerat men definitivt snabbare. vår jibtop mäts som 135% genua och innebär att mättalet ökat från 1,217 till 1,222. Uppskattningsvis ökar det farten mellan 0,5 och en knop på halvvind och ännu mer på snäva hårdvindsslörar då vi inte klarar att föra den stora spinnakern.
Alla gruppresultat med tider hittar du (här), sammanställningen av totalresultat (här).
Tack RHSS för ett fint arrangemang och den fina banan. Dessutom har ni nog det mest generösa prisbord jag varit med om.
Tack Bosse B, Joakim A, Bosse F och Hans K för en riktigt fin segling.
Vann en vattenkokare, precis vad vi saknade hemma. Min hustru har bett mig ställa upp i segling med mikrovågsugn på prisbordet. Den vi har håller på att lägga av!
torsdag 11 augusti 2016
Ven Runt på lördag
Kranbilen kom tisdag morgon och vi sjösatte Piano i kuling. På lördag blir det Ven Runt för 5te gången. DMI spår WSW ca 7m/s i starten kl 10 och något ökande under dan, seglingen brukar ta drygt 4 timmar.
På Ven Runt är strömmen mer intressant än vinden, prognosen säger sydgående omkring en halv knop vid Ven NW udde. Det är där båtar ofta blir hängande i motström och lättvind.
Vilka taktiska finesser kan vi hitta på med dom här vind- och strömprognoserna. Tror faktiskt att det inte blir så många om ens några? Sannolikt kommer banan att läggas så att vi får kryss från Ålabodarna (ungefär rakt öster om Ven) motsols eller medsols runt ön. Därutöver blir det mycket halvvind, både förbi Vens SWsida och nära svenska sidan upp mot Råå. Vi får nog anledning att hissa vår jibtop ännu en gång. Det seglet har varit en god investering och var ju det vapen vi hade att sätta emot gennakerbåtarna på Seapilot 2Star. Vi seglade inte ifrån dom på halvvvind/slör men kom inte mer efter än att vi kunde ta igen det vi hade förlorat på kryssen.
På lördag finns Göran Wikings nya FarEast28 Röde Orm och Jonas Lovens Thompson T-780 med på startlistan. Plus 2st J80 och en Melges 20. Allihop planande gennakerbåtar! Går det att klara dom på en halvvindsbana? X99 Mille kommer också. Vi har slagit dom 3 Ven Runt av 4 på beräknad tid men aldrig på seglad tid. En av Pianos utmaningar i år är ju att segla ifrån X99. Vi har klarat det hittills (på Seapilot 2Star och Bohusracet) men Mille blir svår.
Idag spände jag riggen på Piano, hoppas att epoxyreparationen har härdat tillräckligt. Det var iallafall inga obehagliga ljudeffekter som nådde mina öron allteftersom vanten drogs åt. Imorgon seglar Bosse och jag ner båten till Råå, då är det dags att spänna igen, brukar behöva göra det några gånger efter att riggen varit avlastad.
Tog en bild på den nedflyttade tie-rodden också.
 |
| Seapilot GRIB-fil, vindprognos för lördag kl 13:56. Start uppe t.h. bland klumpen AISbåtar, runda Ven ner t.v. |
 |
| Udden upp t.v. är Helsingör. Det blir första gången Piano seglar Ven Runt i sydgående ström. |
På lördag finns Göran Wikings nya FarEast28 Röde Orm och Jonas Lovens Thompson T-780 med på startlistan. Plus 2st J80 och en Melges 20. Allihop planande gennakerbåtar! Går det att klara dom på en halvvindsbana? X99 Mille kommer också. Vi har slagit dom 3 Ven Runt av 4 på beräknad tid men aldrig på seglad tid. En av Pianos utmaningar i år är ju att segla ifrån X99. Vi har klarat det hittills (på Seapilot 2Star och Bohusracet) men Mille blir svår.
Idag spände jag riggen på Piano, hoppas att epoxyreparationen har härdat tillräckligt. Det var iallafall inga obehagliga ljudeffekter som nådde mina öron allteftersom vanten drogs åt. Imorgon seglar Bosse och jag ner båten till Råå, då är det dags att spänna igen, brukar behöva göra det några gånger efter att riggen varit avlastad.
 |
| Har kvar min riggmätare från Express-tiden. Brukar ha 38 på toppvanten (den högra wiren). |
 |
| Brukar ha 35 på undervanten, visar här 36, dvs lite hårdare än tidigare. Vi ska prova lite rakare mast nedtill i morgon. Mastens förkrum är ca 2 cm, med häckstaget kan krum ökas ca 5 cm. Blir ännu mer när vi seglar eftersom hakplåtarna till toppvanten är monterade ovanför förstagsfästet. |
 |
| Gamla hålet (som drogs sönder när däcket lyfte) syns (knappast) bakom T-terminalen (kopplingsbiten mellan vantskruv och hakplåt). Jibtop och spinnakerstagsegel ligger inklämda i förpiken. |
Ven Runt på lördag
Kranbilen kom tisdag morgon och vi sjösatte Piano i kuling. På lördag blir det Ven Runt för 5te gången. DMI spår WSW ca 7m/s i starten kl 10 och något ökande under dan, seglingen brukar ta drygt 4 timmar.
På Ven Runt är strömmen mer intressant än vinden, prognosen säger sydgående omkring en halv knop vid Ven NW udde. Det är där båtar ofta blir hängande i motström och lättvind har svårt att runda.
Vilka taktiska finesser kan vi hitta på med dom här vind- och strömprognoserna. Tror faktiskt att det inte blir så många om ens några? Sannolikt kommer banan att läggas så att vi får kryss från Ålabodarna (ungefär rakt öster om Ven) motsols eller medsols runt ön. Därutöver blir det mycket halvvind, både förbi Vens SWsida och nära svenska sidan upp mot Råå. Vi får nog anledning att hissa vår jibtop ännu en gång. Det seglet har varit en god investering och var ju det vapen vi hade att sätta emot gennakerbåtarna på Seapilot 2Star. Vi seglade inte ifrån dom på halvvvind/slör men kom inte mer efter än att vi kunde ta igen det vi hade förlorat på kryssen.
På lördag finns Göran Wikings nya FarEast28 Röde Orm och Jonas Lovens Thompson T-780 med på startlistan. Plus 2st J80 och en Melges 20. Allihop planande gennakerbåtar! Går det att klara dom på en halvvindsbana? X99 Mille kommer också. Vi har slagit dom 3 Ven Runt av 4 på beräknad tid men aldrig på seglad tid. En av Pianos utmaningar i år är ju att segla ifrån X99. Vi har klarat det hittills (på Seapilot 2Star och Bohusracet) men Mille blir svår.
Idag spände jag riggen på Piano, hoppas att epoxyreparationen har härdat tillräckligt. Det var iallafall inga obehagliga ljudeffekter som nådde mina öron allteftersom vanten drogs åt. Imorgon seglar Bosse och jag ner båten till Råå, då är det dags att spänna igen, brukar behöva göra det några gånger efter att riggen varit avlastad.
Tog en bild på den nedflyttade tie-rodden också.
|
| Seapilot GRIB-fil, vindprognos för lördag kl 13:56. Start uppe t.h. bland klumpen AISbåtar, runda Ven ner t.v. |
|
| Udden upp t.v. är Helsingör. Det blir första gången Piano seglar Ven Runt i sydgående ström. |
På lördag finns Göran Wikings nya FarEast28 Röde Orm och Jonas Lovens Thompson T-780 med på startlistan. Plus 2st J80 och en Melges 20. Allihop planande gennakerbåtar! Går det att klara dom på en halvvindsbana? X99 Mille kommer också. Vi har slagit dom 3 Ven Runt av 4 på beräknad tid men aldrig på seglad tid. En av Pianos utmaningar i år är ju att segla ifrån X99. Vi har klarat det hittills (på Seapilot 2Star och Bohusracet) men Mille blir svår.
Idag spände jag riggen på Piano, hoppas att epoxyreparationen har härdat tillräckligt. Det var iallafall inga obehagliga ljudeffekter som nådde mina öron allteftersom vanten drogs åt. Imorgon seglar Bosse och jag ner båten till Råå, då är det dags att spänna igen, brukar behöva göra det några gånger efter att riggen varit avlastad.
|
| Har kvar min riggmätare från Express-tiden. Brukar ha 38 på toppvanten (den högra wiren). |
|
| Brukar ha 35 på undervanten, visar här 36, dvs lite hårdare än tidigare. Vi ska prova lite rakare mast nedtill i morgon. Mastens förkrum är ca 2 cm, med häckstaget kan krum ökas ca 5 cm. Blir ännu mer när vi seglar eftersom hakplåtarna till toppvanten är monterade ovanför förstagsfästet. |
|
| Gamla hålet (som drogs sönder när däcket lyfte) syns (knappast) bakom T-terminalen (kopplingsbiten mellan vantskruv och hakplåt). Jibtop och spinnakerstagsegel ligger inklämda i förpiken. |
måndag 8 augusti 2016
Reparationer
Juli är förbi, vemodets månad har kommit. Julis vita ljus har blivit Augustis gula. Piano står på land för reparationer. Bohusracet krävde sin tribut, efter rundningen av Strömstad kom det riktigt hårda vädret, någon båt mätte 24 m/s som mest. Vi uppskattade att medelvinden var ca 15 m/s och väldigt byigt. På länsen till Trestenarna satte vi spinnaker, men broachade nästan direkt. Vi har seglat spinnaker i 17 m/s under Ven Runt för två år sen, då gick det hur stabilt som helst. På plattvatten söder om Ven och väldigt stabil vindriktning. Vinden som kom efter Strömstad var extremt byig och vågorna växte snabbt till sig.
Vi plockade ner spinnakern och länsade med stor och fock, tog ett rev i storen, sträckte fockfallet, rundade Trestenarna, lovade upp, gick ett kort slag för BB, slog sen och seglade sydlig kurs, pekade utanför Kosteröarna. Som båtarna framför oss. Sjön hade vuxit riktigt ordentligt, det blev några dunsar. Plötsligt spricker focken rakt av, vi får ner den ganska problemfritt. Faller av söder om Tisler och söker sjölä innanför Nordkoster där vi sätter vår HWJ, heavy weather jib. Sen är det sträckbog med några slag utanför Gluppö in i mål.
När vi seglar söderut från Kosteröarna ser vi att riggen är lös, vanten hänger och slänger i lä. Vi håller tummarna. På söndagsmorgonen kommenterar en båtgranne som klättrar över Piano att vår rigg är väldigt lös.
Efter Bohusracet slöseglar jag med barn och familj i olika omgångar 2½ vecka i Bohuslän. Vi seglade väldigt lugnt men båten knarrar oroväckande. Knarr betyder glidning mellan tryckbelastade ytor. Allteftersom börjar skadebilden klarna.
Däcket är lyft ca 9 mm, tierod har inte klarat att motverka detta. Hakplåtens popnitar har skjuvats av och T-terminalen skurit upp en ca 10 mm lång skåra i mastens bakkant. Dessutom har mastfoten kollapsat ca 4 mm, hade använt sandwichlaminat, noga genomräknat, men uppenbart underskattat dom verkliga belastningarna. Mastfoten var enkel att byta på plats vid bryggan, lyfte masten i däcksnivå mha kofot, slog ur den gamla mastfoten och skruvade fast den nya, 15 mm högre. Men det fanns mera att reparera.
Toalettmodulen har lossat från skrovet. Det är den viktigaste uppstyvningen av båten för att hålla ihop skrov och däck i centrumlinjen. Med mast på däck har istället stöttan den funktionen. Piano har som enda Hansson 31 genomgående mast. Toalettmodulens framkant är placerad alldeles bakom röstjärnen och när den lossade lyfte däcket och båten trycktes ihop. Riggspänningen försvann.
I bilden ovan syns en av skruvarna som håller kölflänsen. Toa-modulen sitter på SB sidan och när vi seglar SB halsar dras kölflänsens lovartsida neråt (mot havets botten). Piano har 28 mm tjockt vacuuminjicerat enkellaminat i botten utan bottenstockar. Det är starkt men mer elastiskt än ett skrov med bottenstockar. Det krävs ett rejält förband för att klara de dragkrafter som håller ihop toa-modulen och skrovet när vi seglar hårt för SB halsar.
Upptäckte sprickan när jag lyfte durken för att städa ur båten. En 2 mm bred spricka när riggen var lös. Beställde lyft, ville att båten skulle stå på kölen för att sluta sprickan. Väl på land gick den också ihop.
Slipa bort gelcoat är ett ganska tungt jobb. Åkte till Hornbach och köpte en Bosch rull-slipmaskin. En ny typ av maskin (iallafall har jag inte sett den tidigare) som såg bra ur. Mha maskinen och handslipning fick jag bort det mesta, fram med epoxy och glasfiber, la på 4 lager 450g biaxial matta, blandade lika mycket epoxy som mattan vägde och la på för hand.
Gjorde ett nytt hål för hakplåten till tierod ca 40 mm nedanför det gamla. Skar ur lite ur durken för att få passning mot plastningen. Piano är nu fit for fight. Ven Runt på lördag, med besättning från Åmål (Joakim Axelsson), Vetlanda (Bosse Fransson), Stora Höga (Bosse Bergqvist), Rekekroken (Hans Kimblad) och Viken (jag får också vara med).
I torsdag var jag nere i Limhamn, Henrik reparerade focken. En ny bit Technora där seglet delvis trasats sönder och ett helt nytt förlik.
Vi plockade ner spinnakern och länsade med stor och fock, tog ett rev i storen, sträckte fockfallet, rundade Trestenarna, lovade upp, gick ett kort slag för BB, slog sen och seglade sydlig kurs, pekade utanför Kosteröarna. Som båtarna framför oss. Sjön hade vuxit riktigt ordentligt, det blev några dunsar. Plötsligt spricker focken rakt av, vi får ner den ganska problemfritt. Faller av söder om Tisler och söker sjölä innanför Nordkoster där vi sätter vår HWJ, heavy weather jib. Sen är det sträckbog med några slag utanför Gluppö in i mål.
Efter Bohusracet slöseglar jag med barn och familj i olika omgångar 2½ vecka i Bohuslän. Vi seglade väldigt lugnt men båten knarrar oroväckande. Knarr betyder glidning mellan tryckbelastade ytor. Allteftersom börjar skadebilden klarna.
 |
| Tierodfäste i mastens bakkant. |
 |
| Det inritade lite darriga strecket visar sprickan när Piano står på land. Skarven är överplastad tidigare, sprickan har gått mellan den plastningens överkant och toa-modulen. Mer gelcoat än så här var det svårt att få bort. |
I bilden ovan syns en av skruvarna som håller kölflänsen. Toa-modulen sitter på SB sidan och när vi seglar SB halsar dras kölflänsens lovartsida neråt (mot havets botten). Piano har 28 mm tjockt vacuuminjicerat enkellaminat i botten utan bottenstockar. Det är starkt men mer elastiskt än ett skrov med bottenstockar. Det krävs ett rejält förband för att klara de dragkrafter som håller ihop toa-modulen och skrovet när vi seglar hårt för SB halsar.
Upptäckte sprickan när jag lyfte durken för att städa ur båten. En 2 mm bred spricka när riggen var lös. Beställde lyft, ville att båten skulle stå på kölen för att sluta sprickan. Väl på land gick den också ihop.
Slipa bort gelcoat är ett ganska tungt jobb. Åkte till Hornbach och köpte en Bosch rull-slipmaskin. En ny typ av maskin (iallafall har jag inte sett den tidigare) som såg bra ur. Mha maskinen och handslipning fick jag bort det mesta, fram med epoxy och glasfiber, la på 4 lager 450g biaxial matta, blandade lika mycket epoxy som mattan vägde och la på för hand.
 |
| Färdigt (får göra det snyggare till hösten). Med durkstödet också på plats. |
I torsdag var jag nere i Limhamn, Henrik reparerade focken. En ny bit Technora där seglet delvis trasats sönder och ett helt nytt förlik.
 |
| Reparerar snörpen, den nya Technorabiten ovanför översta lattan. Har bytt från sneda till raka lattor, dom gamla sneda lattfickorna finns kvar. Igår gick ekipaget med Henriks H-båt mot Helsingfors och H-båts VM! |
 |
| Väntar på kranbilen och att kulingen ska blåsa över. |
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)