Slipar på!

Aprilväder och båtmeck, alltför bekant egentligen. Det är bara att slita på.
Mycket kvar att slipa, slipade SB sidans förskepp igår plus lite på BB sidan. Faktiskt lite mer än var bilderna i förra inlägget visade.

Kvar att slipa BB fram. Läge kl 9 i morse.

En halvtimme senare!

Ytterligare en halvtimme senare. Fortfarande svarta fläckar kvar.

1½ timme senare. Nästan färdiglipat. Dags för kaffepaus.

En halv timmes slipning i aktern. Knappt hälften av det som ska slipas på BB sidan. 

När solen fortfarande sken. Senare blev det ännu värre!

Vädret var för osäkert och vinden för vresig för att måla idag. Nästan två timmars slipning återstår. På'et igen i morgon!

Småprickigt

Riktigt fint väder! Rullade det fjärde och sista lagret HB-coating igår.

Ytan är ju en ojämn rullad yta, dags att slipa bort färg igen. Jag använder ett Bosse Fransson trick: spraya på svart färg och sen är det bara att slipa så att det svarta precis försvinner. Över vattenlinjen ska jag lägga på Double Coat polyuretanlack, under vattenlinjen blir det förstås bottenfärg.

Det gick år precis en burk svart Hobbyfärg från Biltema

Jag får en känsla av hur förskeppets linjer ser ut!

Sen är det bara att börja slipa bort svart färg.

Olika stadier i slipningen. Slipat och renspolat upp t.v. Nästan färdigslipat men mest grått slipdamm upp till höger. 

Jag slipar vått med Mirkamaskinen, som inte går på fullt varvtal, nånstans i mitten. En humla kom förbi, men upptäckte att även om frekvensen stämde, så var det ingen bekantskap att satsa på.

Sprutmunstycket till en 5 liter blomspruta i ena handen för vattenbegjutning och Mirkamaskinen i den andra. Använder slippapper Autonet 180. Byter mellan vänster och höger händer ganska ofta, det är jobbigt att slipa även om Mirkamaskinen bara väger 0,9 kg.

Ytan blir först vitprickig, sen svartprickig. Prickarna styr hela slipningen, jag behöver inte stanna för att känna efter om det är färdigt. Ytan blir matt emaljliknande. Som matt kakel i badrummet.

Fortsätter i morgon.

Det här med el och teleteknik ombord på båtar

 Häromdagen skrev Leif en kommentar om AIS och för svag signalstyrka, som innebär att positionen inte visas på Marine Traffic.

Förra året installerade han sin True Heading AIS med splitter. Båten har en race masttopp VHF antenn inköpt hos Hjertmans. Antennen köps med vidhängande kabel, i båten är den kopplad till AIS splittern via ett skarvdon vid masten. True Heading supporten har inte kunnat hjälpa honom med detta. Det system jag nu håller på att installera på Piano är uppbyggt av samma komponenter, den enda skillnaden är att jag går med hela kabeln från VHF antennen till - förra året - VHF radion (Raymarine E55), i år till AIS splittern.

Om Leifs system inte fungerar så är det sannolikt att inte heller Pianos fungerar.

Orsaken till att jag inte valde skarvdon är att jag ville undvika komponenter som ger dämpning av signalen från antennen. Jag fick igång min VHF radio förra året, den fungerade vid samtal med närliggande båtar, jag kunde lyssna på Sthlm Radio (via Helsingborgs kustradiostation) men jag lyckades aldrig få till nån kommunikationskontroll med Stockholm Radio.

Jag kontaktade Jimmy Hellberg och bad om synpunkter på Leifs (och mitt kommande) problem. Här är hans svar:

" ... Alla typer av skarvar ökar dämpningen, lödda eller klämda, spelar ingen större roll. Man skall alltså försöka hålla ned antalet skarvar.

Raceantenner har jag dåliga erfarenheter av. Jag har testat ett antal olika varianter, och de har alltid varit mycket sämre än standardantennerna som är ca 1m långa. I bästa fall har räckvidden med raceantenn varit hälften av en vanlig.

VHF-kablar har en förmåga att gå sönder. Antagligen går dom av pga att dom hänger i masten eller i böjar. Jag brukar därför byta kabel med jämna mellanrum

Gällande placering av GPS-antenn till AIS så har jag den under däck på båda mina båtar. Gps-signalerna går alltså igenom glasfiber utan några märkbara förluster. Värre om man har kolfiberskrov. ... "

Lithiumbatterier inebär högre spänning än blybatterier. Jimmy såg på en av bilderna att Piano har en ASU-kyl.

" ... Jag ser att du har en ASU-kyl. Automatiken fungerar inte med Litiumbatteri som har för hög spänning så att ASU-automatiken tror att motorn är igång hela tiden och kompressorn går därför på max för att frysa in kylklumpen. Fenomenet brukar bli detsamma om man har solceller fast då slår den till och från hela tiden. Man får alltså köra den på det manuella läget. ..."

Länk till Marinetraffic om varför båtar ibland inte syns: (här).

Tack Jimmy för information och länktips!

Jag ringde förstås till Hjertmans och bad dom lägga på en VHF-antenn Banten för 398 kr på min inneliggande beställning. Dubbel räckvidd innebär 4 ggr högre uteffekt från antennen, jag får står ut med det där 1 m höga sprötet i masttoppen. Märkligt nog är det inget som helst problem, bara man vet varför det behövs!

On the road again

 Dragan har gjort färdigt sin del av jobbet på Piano. Bosse kom ner från Göteborg för intensivt båtjobb idag. Det är 6 km från Dragans verkstad vid industriområdet i Tjörröd till Viken. Fint med en trailer så att man kan köra omkring med båten lite som man vill. Kör i lagom cykeltakt, det svåra blev att backa hela ekipaget på plats. I det närmaste omöjligt, jag har provat på hamnplan i Höganäs en dag när där var tomt på båtar. Först händer ingenting, sen ingenting och sen plötsligt svänger trailern alldeles för mycket. Åt fel håll. Baklänges kör vi därför manuellt, dvs kopplar loss och hoppas på svagt medlut. Trailern rullar lätt, men drygt 3½ ton är tungt i även den svagaste uppförsbacke.

I söndags handslipade jag rent Dragans sista spacklingar med långklots och rullade sen på sprutspackel där det behövdes. Det blir ganska bra, förstås blir det överlägset bäst om man sprutar. Sprutspacklet är hårdare än dom andra polyesterspackelsorterna som finns på Piano, det är nödvändigt att använda slipmaskin. Mirkamaskinen förstås.

Bosse gillar det här. 

Solen vandrade perfekt över himlen och blev ett avslöjande släpljus.

Ungefär vid två-tiden. Skuggan avslöjar att skrovet lyfter lite längst fram. Det är alltså ingen konkavitet

Vid 3-tiden har skuggan flyttats ner, skrovlyftet längst fram syns tydligare. Skuggan vid fören visar flytvattenlinjen Båten lutar lite åt SB varför skuggan längre akterut ligger lite nedanför flytvattenlinjen.

 Man kan lägga ner hur mycket tid som helst på ett sånt här spacklingsjobb. Det finns alltid ytterligare nåt ställe som kan bli bättre. Men hela bordläggningen är spacklad och slipad på det här sättet och då blir resten en bra referens när vi jobbar med fören.

Vid 4-tiden börja jag blanda epoxygrundfärg. HB-coating från Hedbergs i Kungshamn. Tog varsitt tråg och varsin rulle och började i varsin ände. Skumrulle gav riktigt slät yta, men svårt att lägga på så tjockt lager som jag ville ha. Dessutom höll skumrullen bara 10 minuter innan den säckade ihop. En finrulle från Jemt & Fix (kostade 20 kr) släppte alldeles för mycket ludd, så den slängde jag direkt. Bäst var den rulle jag också hade köpt från Hedbergs, en specialrulle för just Ijmopox. Bosses kommentar om HB-coating var "den känns precis som Biltemas och den täcker lika bra". Bosse och Tommy Strandberg använde Biltemas epoxygrund när dom fixade Scampin Fanny (se under fliken Scampi t.h.). Så om färgen inte räcker åker jag till Biltema och köper mer.

Solen gick moln, vinden började bli vresig. Men inget regn. Väderutsikterna säger mellan 5 - 10 grader den närmaste veckan. Totalt 4 lager epoxy ska på undervattenskroppen, 2 lager över vattnet, lösningsmedlet måste avdunsta innan nästa lager kan läggas på. Vind och värme är bra. 24 timmars intervall i 5 grader, 16 timmar i 10 grader. När väl allt är färdigmålat åker presenningar och byggfläkt fram.

Färgen känns torr, lite dagg på ytan. 

Fint att ha båten hemmavid, bara att gå ut och fixa lite då och då.

Krävs det inte bygglov för att ställa båten på tomten? 

 I höstas fanns det blåsor i aktern under vattenlinjen när vi tog upp båten. Blåsorna borrade vi ur ganska omgående, tvättade, epoxyspacklade, bottenfärgen är avlägsnad och där bak lägger vi också på 4 lager HB-coating.

Segt

Läser alla peppande facebookinlägg om båtar som är sjösatta och träning på sjön. Och här står vi fortfarande på land. Det blev ett avbräck i hela vårutrustningen och spacklingen av nytt förskepp. Det dammade för mycket inomhus helt enkelt. Vi fick avbryta alltihop och vänta in utomhusväder.

Nu är Piano utomhus, ännu inte färdigspacklad, ännu inte epoxymålad. Jag känner mig ordentligt stressad.

Bosse B tog bilden. Formfelet är under 0,5 mm, mer slipning återstår.

 Har iallafall lyckats montera nytt Lithiumbatteri med BMS, laddare och Victrondisplay för övervakning av batterikapacitet.

90Ah Lithiumbatteri från GWL med BMS urladdningsskydd. Styrdator till autopiloten med Seatalkanslutning ner t.v. väntar på montering. Röd kabel direkt på batteripolen är laddningskabel.

Shunt från Victron för mätning av strömförbrukning. Noll-skena t.h. om shunten. Förstärkaren för mätning av spänningsfallet över shunten är placerad direkt i anslutning till själva shunten. Det innebär en betydligt robustare mätning än i det tidigare Mastervoltsystemet. som krävde twinnade ledningar mellan shunt och förstärkaren som är placerad i displayen. Spänningsfallet är på µV-nivå, Lätt att störa ut den signalen.

 Hela elcentralen är placerad på BB-sidan, batterierna flyttade jag över till SB sidan för några år sedan av viktsskäl, det blev helt enkelt för mycket tunga grejer på BB-sidan. Enseparat noll-skena på SB innebär att jag slipper dra svarta kablar för SBplacerade instrument och apparater hela vägen från BB-sidan.

Också laddaren kommer från GWL, det är samma typ av laddare som Stefan Kindeborg beskrivit på facebook. Slår av när batteriet är fulladdat, jag testade idag.

En Victrondisplay visar spänning, strömförbrukning, effekt, uttagna Ah och kvarvarande tid om förbrukningen behålls konstant. Ganska liten och pillig att hantera. Jag gillade den större Mastervoltdisplayen bättre, den visade spänning, strömförbrukning och kvarvarande kapacitet samtidigt.

Jordfelsbrytare, 230V uttag, elpanel, kylskåpspanel, cigarettuttag för laddning av paddor och telefoner samt Victrondisplayen.

Jo visst - lite rörigt i elskåpet. Men då skulle du sett förra året. Ett kromat vägguttag för anslutning av laddaren. Bakom röran kan man ana noll-skenan för BB-sidan.

 Navigationshörnan på SB sidan börjar ta form. Autopilot, plotter, VHF och AIS med separat GPSantenn ska anslutas till varandra. NMEA0183 ansluts med klena signalledningar. Varför kan inte Raymarines VHF 55 och True Heading AIS anslutas med Seatalk? Då hade all kommunikation klarats mycket enklare. Till nästa båt satsar jag på ett enhetligt system. Kanske tom Raymarine engång till?

Navigationshörnan när allt fortfarande hängde löst.

Nu på söndagskvällen har jag iallafall lyckats koppla ihop allt utom anslutningen mellan VHF och e7 plottern.

Måste hitta en bra plats för GPSantennen till AIS. Kan man placera den under pushpit i aktern? Eller stör det rostfria röret som hamnar rakt ovanför GPSmottagningen?

Bosse B kom ner från Göteborg idag, vi jobbade oss igenom några svåra moment. Men ett återstår. Som ger mig riktig beslutsångest: var ska värmaren placeras? En Wallas 1300, som värmer lokalt, kan tex inte placeras i en stickkoj. Då blir där alldeles för varmt när resten av båten fortfarande är svinkall (jag tänker mig segling till Oxelösund i Maj). Skulle funka i salongen, men under kojen blir utrymmet knappt för bränsletanken. Ska jag ansluta ett flexibelt 75 mm rör för att leda värme från stickkojen ut i salongen? Då krävs en separat utblåsfläkt för att den ganska klena värmaren ska kunna trycka ut nån värme. Jag hoppas någon god ide ska dyka upp i mina drömmar.

Alltid samma stress såhär års. Lär jag mig aldrig nåt?