För någon månad sedan ringde ytterligare en X99 ägare som ville ha hjälp med masten. Redan när han köpte båten för sådär 5 år sen fanns en spricka vid förstagsfästet. Frågan var enkel: Går det att rädda masten, eller är enda alternativet att skaffa en ny?
 |
| Bild 1. Sprickan har startat alldeles under fockfallstrissan i framkant mast. Varje gång man tar hem i häckstaget växer sprickan en liten bit. Sprickan är ca 5 cm lång. I ett försök att stoppa sprickan har någon borrat ett 5 mm hål där sprickspetsen då befann sig. Både praktiska försök och teoretiska beräkningar visar dock att den metoden är helt fåfäng. Sprickan fortsätter bara som om hålet inte fanns. |
 |
| Bild 2. Falltrissan och bygeln som håller ledblocket till spinnakerfallet är bortplockande. Hakplåten till förstaget syns under fallet (som här är vikt uppåt). Sprickan i Bild 1 är här inringad. Klicka på bilden så blir den större. |
 |
| Bild 3. Den mindre sprickan som går åt andra hållet. Området under falltrissans flänsar är rensade och planade mha en pansarfil. Det innebär förstås tunnare material mellan de två sprickorna, men det området kommer att bli helt avlastat av reparationsplåten. |
Maskade av och strök på primer. Torkar på nästan ingen tid alls (lika snabbt som typ VC17). Att använda limpistolen känns som att hålla i en AK47:a. Limspalten ska vara mellan 1 och 4 mm (det handlar inte alls om att pressa ihop så att spalten försvinner). Hade förborrat några hål för att fixera med popnit. Spände fast med ett enkelt spännband och popnitade. Torkar rent från rinnande lim och tvättar ytor med aceton, lim utanpå är svårt att få bort efter härdning och ser riktigt trist ut.
Värmefläkt några timmar (vi gjorde jobbet i en utkyld lada).
 |
| Bild 4. 3 mm plåten var förbockad efter mall. Kraftflödet nerifrån gör över från masten till plåten via limfogen och i viss mån popnitarna (fler ska på plats). Förbi falltrissan går kraften helt genom förstärkningsplåten. Ovanför trissan går kraften tillbaka till masten via popnitarna (som också håller den tvärgående bygeln mellan trissan och förstagets hakplåt) och limfogen. |
 |
| Bild 5. Fockfallet är ersatt med en tunn lina med tejp omkring. Om lite lim skulle smita ut är det onödigt att sabba fallet. |
 |
| Bild 6. Monelpopnitar kostar 15 kr/styck. Det går åt totalt ca 20 st. |
Reparationen av sprickan i däcksnivå på den tyska X99:an var en betydligt enklare och säkrare reparation.
Är det nån ide att göra en sån här reparation egentligen? Ingen mastleverantör skulle förstås göra det. Mest pga garantifrågan. Men jag tycker man ska prova. Man får ha koll på masten, inspektera ofta, speciellt efter dom första gångerna man dragit max i häckstaget.
Hade det varit bättre att svetsa? Alla jag frågade om detta avrådde mig. Det är svårt att få till en bra svetsfog i Al när man jobbar ute i fält.
Till våren går jag upp i båtmansstol och känner efter hur materialet rör sig runt plåten när häckstaget tas hem. På samma sätt som jag inspekterar roten till eken vid garaget när orkanerna drar över oss.
Spännande projekt! Den andra masten verkade klart enklare men även det här kanske kan fungera. Vad väger lagningen och hur mycket kostade det?
SvaraRaderaDu kanske ska börja med att inspektera med kikare från mastkranen innan du hänger i fallet ;-)
Knappt ett halvt kilo plåt och popnitar. Mina utlägg för material är ca 1500 kr. Limmet är dyrast. Undrar hur många master med sprickor det finns? Partialriggar där man drar hem mycket i häcken lever farligt!
SvaraRaderaSparar man masten om man monterar fiol? Borde ju sprida ut belastningen
SvaraRaderaJa, du avlastar dragbelastningarna i masten vid förstagsfästet när du monterar fioler. En stor del av dragbelastningen flyttas ut till fiolstagen, förstagsfästet trycks bakåt av "fiolspridarna" och därmed sträcks förstaget.
SvaraRaderaMasttoppen på min minicompis skulle behöva lite stöttning av flera orsaker. I nuläget är det svårt att få fason på övre delen av storen när man skotar hårt pga att man böjer masttoppen med skotningen och då blir toppen av seglet lealös.
SvaraRaderaJag funderar på att bygga ihop en liten fiol av ett rör i konstruktionsaluminium som bockas till 'triangelform' med rörändarna fästade mot masten. Dyneema istället för wire. Borde gå att få lätt och bra. Vad tror du om det?
Minicompisen har en tunn pipa med lång kaltopp, dubbla raka spridare, check- och backstag, kul gammal rigg.
Mvh Joakim
Fiolstagen måste vara ordentligt sträckta, behövs alltså vantskruvar. Om du använder tex Dynex 75 så kryper den linan när den belastas, inte mycket, men tillräckligt mycket för att du med jämna mellanrum måste upp och efterdra. Wire och hakplåtar kanske vore bättre?
SvaraRaderaJa krypet är ju ett problem, jag såg någon variant hos one design center som verkade ha väldigt lite kryp. Det är vikten jag oroar mig för med wire. Vantskruv tänkte jag köra. Dyneema som sträcks med vantskruv har jag som 'tierod' i min Omega. Där har jag motsvarande dynex 75 som då och då stramas.
SvaraRaderaVad gäller hakplåtarna funderade jag på hur de relativt stora hålen påverkar rörets styrka. I toppen spelar det väl ingen roll men nedre infästningen tänkte jag ha strax över övre spridarparet. Skulle det funka med utanpåliggande beslag/fästplåtar som nitas med två/tre monellnit. Det innebär mindre åverkan på masten?
Fioler eller diamanter som de också kallas, är knepiga saker. Det är lätt att den gör din mast så stum att den inte alls går att trimma under segling. Eftersom det är svårt att veta exakt hur effekten blir skulle jag skulle nog välja att göra en konstruktion där vinkeln mellan spridarna går att ställa in. Då kan du förutom att prova olika spänning i trådarna, dessutom prova effekten av att vinkla spridarna mera utåt eller mera frammåt. Om du exempelvis får svårt att krumma ut buken i toppen kan du vinkla spridarna mera rakt ut åt sidan för att minska den hämmande effekten på bakåtkrummen. Börja med att fundera igenom exakt vad det är du vill att din nya diamant ska åstadkomma för din rigg. Därefter är det lättare att välja en lämplig konstruktion.
SvaraRaderaJan Carlander "Antheor"
Jag har tänkt en mycket försiktig vinkel. Justerbar vinkel är ett bra förslag.
SvaraRaderaBåten är vek och har mycket segel så flex i toppen behövs men jag upplever att den är för mjuk och påverkas för mycket av skotspänningen. I hårdvind med g3/fock vill jag kunna vagna ner ordentligt och köra med bra tryck i storskotet för att få ett plant och fint segel som inte lever för mycket men då böjer jag toppen och skapar en twist jag inte önskar och som skapar för mycket rörelse i toppsektionen av storen. Då vill jag helt enkelt ha lite mer mothåll. Mastböjen kommer för abrupt för högt upp. Nederdelen är ju lätt att ställa in med checkstag och kickdrag till viss del.
@Joakim, hålen till hakplåtar är stora men dom flesta Al-profilerna är dimensionerade för att klara av dom. Hålen till danska hakplåtar (John Mast) är mindre än Seldens, Peder Edman på Limhamns Skeppshandel kan fixa såna åt dig. Man måste sprida mastbeslagen i höjdled, en tumregel är att avståndet mellan dom ska vara minst två gånger mastens största tvärmått.
SvaraRaderaLåter bra. Diamanten ska ju bara bromsa bakåtkrummen i toppen och inte hindra den. Om du har möjlighet at göra diamanten med justerbara vinklar så kan du experimentera tills du hittar det läge som ger exakt den effekt som du tänkt dig. Tänk på att trådarna måste monteras i bakkanten på maströret för att inte kollidera med övervanten när masten krummar.
SvaraRaderaI sidled kommer masten förmodligen att bli stel som en pinne och få båten att vilja kränga mera i byarna. Det får du kompensera med mer vikt på kanten mera jobb med vagnen och plana ut lite tidigare. Med lite tur kanske båten också kommer att ta bättre höjd.
På ”Antheor”, som har en rigg som liknar din, har jag monterat en helt rak diamant. Avsikten med den är att den ska bära lasten från masttopphissad spinnaker. Delarna och monteringsanvisningen har jag fått från John Mast utanför Köpenhamn. Eftersom det var klart från början att en helt rak diamant skulle göra bäst nytta så har vi använt ett trough-bar fäste med spridare till Späckhuggaren. Spridarna har kapats till 350 mm längd och konstruktionen har blivit mycket stabil. Trots ett flertal rejäla stoppsladdar i hårt väder med största spinnakern så har masten blivit kvar i båten. På köpet har jag fått masten styvare i sidled och möjligen tycker jag att båten tar lite bättre höjd.
Lycka till med ditt projekt
Jan Carlander ”Antheor”
Ja det borde kunna leda till bättre höjd när man får bättre kontroll över akterliket. Nackdelen är som du säger ökat krängande moment.
SvaraRaderaKul med masttopphissad spinn, bör gå riktigt snabbt i lätt väder nu då. Jag har seglat mot din båt många gånger på Vänern och minns den som en snabb lättvindsbåt, riktigt fin båt. det är något speciellt med de gamla IOR-båtarna. Jag ville ha min enkelt trailerbar så det fick bli en minitonnare.
Jag drar mig lite för hakplåtarna Anders, vad tror du om följande material:
http://www.baths.se/sv/beslag/riggbeslag/riggbeslag/rwo-spartang-upto-4mm-wire.html
http://www.onedesigncenter.se/tamp/hampidjan/hampidjan-dynex-dux-5mm-gra.html
"Antheor" går numera riktigt bra i hårt väder också, men det kräver att vi fyller hela kanten med folk så att vi kan burka ner ordentligt.
SvaraRaderaTror inte att du behöver några hakplåtar. Din mast är lite mindre än min och din båt betydligt lättare, så jag tror att det räcker med några enkla öglor eller vinklade bleck med hål i som du popnitar fast. Tampen från Onedesigncenter funkar säkert utmärkt. Den splitsar du fast i de översta öglorna eller blecken. Så skippar du vanskruvarna och bara gör en surning därnere istället. Enkelt, lätt och billigt. Kanske inte helt ingenjörsmässigt men känns som om det borde funka. - Undar vad Anders tycker ?
Som sagt, lycka till
Jan
Tack för bra input.
SvaraRaderaMvh Joakim
Jag höll just på att ta fram information om hakplåtar, när kommentaren kom från Jan (Antheor). Ju enklare desto bättre, jag har aldrig seglat båt med fioler så det är klart vem som sitter med största kunskapen! Beslaget från Båths med två 5 mm popnitar (totalt 10 mm bärande bredd) ger ett hålkanttryck som är ungefär lika stort som om du använder en dansk hakplåt "Blue Wave" (9,5 mm bärande bredd) som säljs av onedesign:
SvaraRaderahttp://www.onedesigncenter.se/mast-rigg/hakplat-t-terminal-4-5mm.html
Det är enklare att montera Båth-beslaget! Dessutom slipper du dyra T-terminaler att koppla till hakplåtarna.
Jag skulle börja med 5 mm Dynex 75 lina (den som fanns i din länk). Om det blir jobbigt att finjustera knoparna är det enkelt att sätta dit världens minsta vantskruv!
Finns de som hakar fast dem direkt i aluminiumet, i detta fall förstärkt med en bit masprofil invändigt. Gäller även förstaget.
SvaraRaderaHar varit så några år och det håller.
http://tiger-22.blogspot.se/search/label/22-349
Enkelt är bra !
mvh
Svenne
Tackar. Jag återkommer med bilder.
SvaraRaderaMed vänlig hälsning Joakim