Vemod och hopp

Årets kappseglingssäsong är över. Sprider sig en känsla av vemod. Återstår DH mätning på torsdag. Varför mäta DH? Enkelt svar: det finns flera septemberseglingar på danska sidan, häruppe i norra Öresund tog dom svenska seglingarna slut den 8/9de sept när HYC arrangerade 2-manna Hbg - Gilleleje TOR. Det har väl ingen betydelse vilken regel man seglar efter, DH får duga lika väl som SRS (Observera att jag inte påstår att den ena är bättre än den andra, men lär inte avhålla mig från att jämföra vad det lider). Nås av beskedet att storbåtarna i Danmark ska börja segla efter ORC. Förhoppningsvis blir det lite DHkappseglingsspillror kvar.
Hittade några fina bilder från Kullaseglingen 2012 på HYC's hemsida www.hycsail.se, under regattaseglingar/kullaseglingen/bilder. Plockade ut bilderna på Piano, du hittar dom härnedanför. Start utanför HYC's klubbhus, någon fotograferade från starttornet. Först en liten kryss söderut, sedan läns norrut.

På väg norrut mot E4 efter att ha rundat kryssmärket.

Henrik E styr, Peder E i lä

Utanför hamnpiren Norra hamnen utanför Hbg, efter första varvet Helsingör/Hornbeck/Svinbådan/Hornbeck/Svinbådan. Vi är omseglade av en 9,2 m Dragonfly trimaran. I övrigt inte en båt i sikte.

Nya mellan/hårdvindsfocken. På väg att runda utanför HYC's klubbhus.

Piano är en smal båt - bara 2,80 m bred.

Hissat lilla platta, vi väntade halvvind. Men bytte snabbt till stora. Andra varvet, mot Domsten.

Reportaget om seglingen hittar du (här).
Hittills bara vemod. Hoppet då?
Hoppet är nästa säsong, att vi får mer kontinuitet i seglandet och att det blir fler kappseglingar, inte längre bara på hemmaplan. Det blir nödvändigt med många transportseglingar, både söder- och norrut.

Uppgraderad Raymarine e7

I tidigare inlägg har jag vädrat mitt missnöje över Raymarines plotter e7 och Navionics kortet. Från början köpte jag plotter med Navionics Silverkort som täcker hela Europa. Ganska snart insåg jag att det kortet inte visade den detaljerade kortbild jag vill ha. Uppgraderade till GOLD den 4de juli. Fortfarande inte nöjd, dels för att Hydrographica korten inte var inlagda, för att upplösningen var bristfällig och för att djupinformation innanför 3 meters kurvan ofta saknades.
På Sailguide.com har i sommar funnits två trådar om Raymarine e7 och Navionics kort  (här) och (här). Många rapporter om fel i Navionics kortet redovisades.
I Raymarine tråden fick jag tipset att uppgradera e7:ans mjukvara, jag hade fortfarande det levererade programmet från nov 2011. Köpte ett mikro SD minneskort, laddade ner version 4.27, åkte ner till båten, satte in kortet i kortläsaren, satte på plottern och mjukvaran tankades in. Jag hade också anslutit Navionics Gold (mikro SD) kortet till PC, varpå det kommer ett meddelande om att ny version är tillgänglig. Nu är e7:an en helt annan maskin. Nya funktioner på hybrid-touch skärmen, många ändringar i Menyerna. Och Hydrographica korten finns med i Navionics kortet. Inte allt, men mycket.

e7:ans kartbild av ett Hydrographicaområde vid Gräsholmarna norr om Gullholmen. Visar både 2 och 3 m kurvor.

Samma område i Seapilot. Seapilot har noggrannare konturer (inte så kantiga), men inte så att den sämre upplösningen i e7:an stör navigationen. Hela kartbilden är ca 150 m vertikalt. I bildens överkant ser man övergången mellan Hydrographicakortet (med 2 och 3 m kurvor nedåt) och S57 kortet (med enbart 3 m kurva uppåt). Samma övergång syns också i e7:ans kortbild, men är där bättre maskerad.

Samma område i Eniro på sjön HD kortet (Sjöfartsverkets S57 kort) i den högsta tillgängliga förstoringen. Detta motsvarar Navionicskortets bild innan uppgraderingen.

Jag har tidigare jämfört e7/Navionics Gold med Seapilot (här). Kartbilden från Vens NV Rev visade då sämre upplösning i e7:an. Efter uppgraderingen visar e7:an i det närmaste samma kartbild och upplösning som Seapilot (jämför med dom tidigare bilderna). Men fortfarande är bojen placerad på olika ställen i den två korten, trots att båda uppger att dom har samma underlag (S57). I e7:an ligger bojen utanför 20 m kurvan, i Seapilot kortet alldeles utanför 10 m kurvan.


Ven NV Rev, Navionicskortet efter uppgraderingen. Visar i det närmaste samma bild som Sea Pilot. Plus och Minus ringarna i bildens underkant är Zoom funktionen. Bra att man kan göra det direkt på skärmen, tidigare fanns den funktionen bara i stora ratten.

Avvikelser mellan Navionics Gold (kortet heter 45XG) och Seapilot finns på flera ställen, uppenbart felplacerade grynnor innanför 3 m kurvan i Navionics kortet tex. Gold kortet är bättre än Seapilot vid visningen av djupsiffror innanför 3 m kurvan, där Gold och Eniro kortet nu har samma information, viktigt tex vid kappsegling utanför Höganäs hamn.
Symbolen Hem i övre vänstra hörnet på e7:an (se bilder ovan) är inte längre klickbar. Det är en stor fördel, där hamnade fingrarna lätt när man skulle hålla sig fast i sjögången varpå hela kortbilden försvann. e7:an är nu mycket bättre. Nu önskar jag bara att dom svarta banden i bildens övre och nedre kant tas bort så att kortbilden blir större. Jag skulle också vilja ha bort rutan med djupinformation i nedre vänstra hörnet (eftersom jag valt bort ekolodsvarianten). Men, som sagt, den är bättre. Nån har lyssnat, både hos Navionics och hos Raymarine. Tackar!
Slutsats: e7:an med Navionicskortet 45XG visar nu mer information än Seapilot och blir mitt förstaval ur navigationssynpunkt. Jag hoppas det kan bli ändå bättre. Tex kan säkert grund och bojar placeras rätt! Men e7:ans mindre skärm är ett problem.

Mail från Peder E

Skickade ett mail till Peder E om att min Raymarine e7 äntligen uppträder som den ska. Fick svar när han tagit sig hem från H-båtssegling i Danmark:

 

Hej Anders, skönt att höra att det blev ok i slutändan. Jag är nyss hemkommen från Breijning / Vejle där vi seglat Funder Cup. 2:a igen med serie 2,2,2,5,2,2. Silverfisken börjar kännas som ett begrepp. Sista seglingen ledde vi med bra koll på Claus Höj Jensen och med Henrik Jörhov på en behörig 5:a. Med denna ställning i mål hade vi vunnit totalt. Nu blev det så att vi matchracade mot Höj Jensen på sista kryssen och under tiden seglade Jörhov upp sig på vänsterkanten (det hade varit högern 7 kryssar under dagen). När vi väl lagt Höj Jensen bakom oss seglade vi mot mål för styrbord. Jörhov kom från vänstern. Han lyckades komma före oss med max 1 meter (vi var övertygade om att vi vann seglingen till resultaten kom upp) och vann därmed regattan. Helt klart en av de mest spännande och roliga regattor hittills.

Vi ses!

/Peder

HYC 2-manna Helsingborg - Gilleleje, målgång

2-manna startade på lördagen från Helsingborg i hårt väder (bilder från starten hittar du här), en kort sträckbog norröver på svenska sidan, kryss över till danska sidan och sedan bondkryss till Gilleleje. Vid Hornbeck lättade vinden lite men vid målgång i Gilleleje var det full kraft igen.

Embla, First 40.7, vann 1sta etappen en knapp minut seglad tid före Safran, X40.


Jolly Jumper, en Solus Alta - 3:a - ligger innanför Happy Hours, Farr 30 - 4:a. Blev också 3:a och 4:a totalt. 

HP1030 Earl Grey 5:a på 1sta etappen etappen och 5:a totalt.

Middag på kvällen, 1sta start tillbaka kl. 10 på söndag morgon. Lätt, lätt vind. Farr 30 hissade code 0, men fick riva då det vred emot vid Nackehuvud efter drygt en distansminut. Tillbaka mot Hbg på danska sidan förbi Hornbeck till W2, andra bojen på trafiksepareringens västra sida, tvärs över till E2 utanför Domsten och sen kryss till Hbg.

X40 går upp i ledningen efter rundningen av E2

X40 Safran är första båt i Hbg och totalsegrare, seglad tid 3h 4min 29sec på söndagen i vind som varierade från lätt halvvind vid start i Gilleleje till 8m/s kryss och kraftig motström vid målgången. Nästan 7 min snabbare än i hårdvindsseglingen på lördagen.

First 40.7 Embla totaltvå, totalt 4 min 42 sec (lördag + söndag) efter Safran omräknat till seglad tid. Seglade knappt 2 minuter långsammare tillbaka än till Gilleleje.

Startordningen var "modifierad jaktstart", dvs små båtar startar först och stora sist. Resultatet beräknas på summan av SRSkorrigerade tider. Danskt på 1sta, 3dje och 5te plats. 10 båtar startade på lördagen och alla kom tillbaka, visserligen med en del trasiga skot och fall men iallafall. Fullständiga resultat finns (här). Läs också HYCbloggen om rejset (här).

Alla medaljörer.
Från vänster: Per Abrahamsson och Michael Möller (Embla - silver), Mads Elleskov och  Jacob Baltzer (Safran - guld), Peter Soerensen och Stefan Vikanes (Jolly Jumper - brons)

HYC 2-manna Helsingborg - Gilleleje, starten

Första start i HYC's 2-mannasegling Helsingborg - Gilleleje TOR gick idag lördag kl 10.00. Piano är inte med, en rejäl förkylning satte käppar i hjulet.
Medelvind 12 m/s, upp till 15 m/s i byarna. Alla båtar seglade med revat storsegel. Start utanför HYC's klubbhus i Helsingborgs Nordhamn, banlängd 14 NM. Väderutsikterna är hård V - NV på lördagen och lätt S på söndagen. Ingen spinnakersegling alls alltså.

Start Nordhamnen ner t.h. Runda E4 på svenska sidan, över till W4 på danska sidan och sen direkt mot Gilleleje i korridoren utanför trafiksepareringen på danska sidan. Bilden visar första halvan av banan.

16 anmälda och 10 kom till start. Minsta båt Sunwind 26 (anmäld utan spinnaker med SRS 0,995) startar kl 10.  Sista båt ut är Farr 30, startar 55 minuter senare. Tog lite bilder från klubbhusets startveranda.

Andra båt ut 24 min efter Sunwind 26 är Jolly Jumper, en Solus Alta från HAS

Earl Grey, HP1030 från Nivå med djonkrigg

Earl Grey

Far och son Peter och Pierre Grönberg i Farr 30 med bottenrevad dacronstor har startat 2 minuter efter X40

Segla om en 40-fotare i lä med bara 2 man på railen?

Farr 30 dansade förbi. HP1030 HalvÄlva har tappat 7 min, tiden går fort när ett skot hänger upp sig.

First 40.7 Embla med GoProkamera monterad bak. Hoppas dom kom ihåg att sätta på den.

Stannar vid stranden norr om Hbg på vägen hem och spanar,



Alldeles norr om Helsingörs Nordhamn seglar Sunwind 26 fortfarande som första båt i fältet. Eller är det Solus Alta?

Fortsättning följer!



Om stora startfält förr i tiden

På blur kom häromdagen en film om Sjaelland Runt 1981 (här). Nästan 2000 båtar med 12 000 personer ombord seglar runt Sjaelland i midsommartid. Över 100 "löb", i snitt nästan 20 båtar i varje. Spaekhuggaren var största entypsklass - 74 st om jag uppfattade danskan rätt. Själv har jag seglat Sjaelland Runt fyra gånger, Första gången 1969 med Bo Holst i en IW31, vi seglade IOR och vann vårt löb efter att ha fightats med en överriggad Fingal i lättvinden runt hela banan. Peder Bruun vann nån slags totalpris med protypen till Spaekhuggaren.
Under 80-talet seglade jag med Gösta E i hans Banner 28. Från början med låg rigg men Gösta köpte ny mast så det blev en HR variant med S 27 i seglet. 1987 när vi seglade sista gången var det fortfarande så tjockt med båtar i hamnen innan start så man kunde ta sig tvärsöver, hoppandes från båt till båt. Men varför gick luften ur Sjaelland Runt? I årets race startade 36 båtar. Sjaelland Runt har inte förnyats, säger Anders N i debatten på Blur. Underförstått : hade dom kunnat förnya arrangemanget så skulle man fortfarande haft kvar iallafall mycket fler än 36 båtar.
2 000 båtar med 12 000 besättningsmedlemmar innebär förstås folkfest. Vi rökte, vi drack öl, vi såg ut som lufsar. Precis som på filmen. Men några år räckte för dom flesta. Båtarna används allt mindre, dom är helt enkelt för tråkiga att segla. Vem vill spela på en bucklig kornett som är trög i ventilerna? 
Folkfesterna ebbade ut, vi tröttnade. Tröttnade på att räkna LYS-sekunder i rundningar, jag köpte Express för att lära mig segla ordentligt. Gösta fortsatte att segla Banner några år tillsammans med Leif Möller. Vi hade seglat båten på fyra, och hade inte riktigt vågat locka fram Banner 28ans sweeta egenskaper. Med 7 man på railen och kevlarsegel sopade Gösta och Leif M alla kappseglingsbanor i Sundet. 
I början på 90-talet kom den ekonomiska krisen,  när räntan en kort tid var 500%. Räntan på villalån hade under hela 80-talet varit i närheten av 10% och avdragsrätten för räntor hade minskats kraftigt. Det var inte längre självklart att belåna sitt hus för att köpa ny båt. 
I startfälten fanns både "elitseglare" och resten som helt enkelt gillade stämningen och festen. Båda grupperna behövs för att hålla ett stort arrangemang vid liv. Vem tröttnade först? Vem vänder arrangemanget ryggen först när seglingsledningen inte lyssnar in vad seglarna vill ha? När seglingsledningen intill absurdum håller fast vid sin egen bild av hur det ska vara och pekar med hela handen? Jag tror båda grupperna (både elit och resten) tröttnade. Sen behövs bara ett eller två stiltjerace utan att seglingsledningen förberett sig för detta (och seglingen mynnar ut i ingenting) plus ett eller två kulingrace där majoriteten bryter.
Idag kappseglar nästan ingen med dom gamla buckliga kornetterna, vi ser dom på land eller dåligt underhållna i våra hamnar. Expresserna har överlevt plus enstaka rariteter som vårdas ömt. Nya båtar är större, typ 34 fot plus. Skillnaden är att för 30 - 40 år sen köpte alla samma båttyp, det var ingen uppdelning i cruising och racingvarianter. Idag köper man antingen en Oceanis eller en First, en X- eller en XP- (Dehler båtarnas beteckningar har jag ännu inte genomskådat), den allra största delen av båtar som produceras i Sverige är cruisingbåtar. Redan i valet av båt har man tagit ställning. Kappsegla eller inte kappsegla! Samtidigt som antalet nya båtar är betydligt färre än på 70-talet.
Den 8/9de september, nästa helg alltså, ska Piano segla 2-manna från Helsingborg till Gilleleje TOR. 14 båtar är anmälda en vecka före start, 3 båtar med lägre mättal är Piano, 10 med större. För 30 år sedan var Dominant 95:an (som Hansson 31:an har utvecklats från) en stor båt. Piano är idag en liten båt. Big Boat Race seglades i Marstrand den sista helgen i maj. Big innebär SRS mättal minst 1,25 (Piano mäter 1,207). Anders N på Sundetregatta skriver att han vill ha seglingar för båtar från 34 fot och uppåt (Anders skriver kommentar nedan att det har han INTE skrivit. Jag har kollat och det har han inte heller. I hastigheten har jag misstolkat en detalj i ett av hans inlägg. Ber om ursäkt Anders).
Slutsatser: folkfesterna runt seglingen har ebbat ut. Seglingsledningarna hade inte förstått att dom är till för seglarna och inte tvärtom (håller på att ändras). Det är inget kul att segla dom gamla båtarna oavsett hur många dom är. Utbudet av nya segelbåtar ger en uppdelning i kappsegling eller inte kappsegling. Ganska få identifierar sig som kappseglare och väljer därför cruising varianterna. Ägarna av nya stora kappseglingsbåtar tenderar att stänga ute mindre båtar.
Blur gör ett jättejobb med att vända denna skuta och lyckas ofta entusiasmera oss seglare att samlas runt fina arrangemang. Hoppas det fortsätter åt rätt håll.
Det finns nog en kritisk massa när det gäller att få till bra arrangemang. Längtar mig tillbaka till Stockholms skärgård med Gullviverallyt (som inte fanns på den tiden men som lockar) och andra seglingar med övernattning ute på öarna. Bohuslän ligger närmare, men transportsträckan är väl lång. Återstår närområdet Öresund. Jag hoppas att Anders N kan entusiasmera oss till ett snäpp bättre samling.