SRS systemet har visat sig ge förvånansvärt rättvisande mättal. Systemet är hemligt. Behöver det vara det? Troligtvis. Skälet som anges för hemlighetsmakeriet är att vi inte ska lockas att optimera våra båtar genom att tex laborera med vikt och segel. Varje seriös kappseglare fixar sin båt. Jag har fixat köl och roder på de flesta av de 8 båtar jag haft genom åren.
På Express tiden slipade 'alla' sina kölar. 'Lägg timmarna på att segla istället' var ett vanligt argument. Som utgick från att fartskillnaden mellan oslipad och slipad köl var så liten att man kunde kompensera den genom effektivare segling. Delvis sant. Sten Bergkvist kom till Express SM i Karlshamn 1993 med en riktigt tjock köl, ett mirakel att han kom 3:a med den båten. Elvström kom 3:a på Quarter Ton Cup (på stenåldern) med en Elvström kvartton där han seglade med ett enda försegel, som var revbart. Men i snabba båtar är (var) dom nästan oslagbara.
Jag optimerar min båt. Köl och roderprofiler, slät botten, riggtrim osv. En del kostar på mättalet. Men syftet är att få en bra båt. Allt jag gjort är noga redovisat i ansökan om mätbrev. Kontakten med Gösta Edwardsson (som ritat Hansson 31) var en hit eftersom han hade mer kunskap att tillföra när det gäller val av köl och roderprofiler än vad NACA profilerna visar. Jag blir bättre kappseglare med optimerad båt. Både en psykologisk effekt och att fart ger större valmöjligheter. Kölen tillåter mig att segla extremt högt och långsamt eller normalhögt och fort.
Kolmast ville jag helt enkelt bara prova. Tyngre köl än andra Hansson 31 är val för att öka styvheten så att min ganska seglingsovana familj inte ska behöva sitta på railen när vi korsar Kattegatt.
Tillbaka till SRS. Varför alla 'akademiska' analyser av inverkan av segelyta, deplacement, längd osv. Är mitt syfte att bakvägen försöka nysta upp den hemliga regeln? Delvis sant. I debatterna på BLUR finns många frustrerade kommentarer från seglare som känner sig drabbade av systemet. SRS tekniska kommitté har sin hemlighetsprincip. Jag har valt att publicera de relativt enkla analyser jag gjort mha data från publicerade SRS 2012 mätbrev i kombination med i litteraturen vedertagna principer för fartgivande faktorer. Min egen tilltro till SRS stärks om jag förstår hur regeln är uppbyggd. Jag hoppas att de generella dokument som SRS TK tar fram inför nästa år tydligare beskriver förutsättningar och kritiska val. Suget efter information om hur regeln är uppbyggd är stort, det ser jag inte minst i besöksstatistiken på den här bloggen, inläggen om kolmast leder fortfarande men SRS inläggen knaprar in.
Min båt går fort. Den är stabilitet/kryss-optimerad och har betydligt högre mättal än andra Hansson 31. Så länge det går fort kommer jag nog ändå alltid att få kommentarer om för lågt mättal.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar