Båten vid bojen, huset fullt av folk. Vindprognosen för lördag säger 6m/s nordligt, vrider till syd, fortfarande 6m/s på söndag. Perfekt för segling via Måseskär till Skagen. Flyger iväg med Gennaker, vinden ökar och vrider mot. Ca 10 NM kvar när vi seglar igenom en strömgräns, 2knops motström och dikt bidevind. Det som skulle bli en härlig glidarsegling blev en skvalpig ganska jobbig överfart.
Söndag morgon. Prognosen ändrad, säger nu 10+ västligt. Slör hem iallafall. Erik och Bea förbereder sjökojer, Vinden ökar och efter fyra timmar angör vi måseskär, vinden har ökat till 15 m/s, seglade stor och fock och toppade i 16 knop. Puh!
Några dar senare. Äntligen kom varmt sommarväder. Det var några år sen vi vandrade på salsgolven (dom oändliga klipphällarna) på Hållö. Vill vi gärna återse innan det är dags att återvända mot Höganäs. Nu är det torsdag kväll, ligger tryggt förtöjd vid segelbåtsklippan vid 'lotshamnen' (enligt SXK's naturhamnsbibel). I morgon åter mot söder.
torsdag 26 juli 2012
tisdag 17 juli 2012
Varför alla inlägg om SRS?
SRS systemet har visat sig ge förvånansvärt rättvisande mättal. Systemet är hemligt. Behöver det vara det? Troligtvis. Skälet som anges för hemlighetsmakeriet är att vi inte ska lockas att optimera våra båtar genom att tex laborera med vikt och segel. Varje seriös kappseglare fixar sin båt. Jag har fixat köl och roder på de flesta av de 8 båtar jag haft genom åren.
På Express tiden slipade 'alla' sina kölar. 'Lägg timmarna på att segla istället' var ett vanligt argument. Som utgick från att fartskillnaden mellan oslipad och slipad köl var så liten att man kunde kompensera den genom effektivare segling. Delvis sant. Sten Bergkvist kom till Express SM i Karlshamn 1993 med en riktigt tjock köl, ett mirakel att han kom 3:a med den båten. Elvström kom 3:a på Quarter Ton Cup (på stenåldern) med en Elvström kvartton där han seglade med ett enda försegel, som var revbart. Men i snabba båtar är (var) dom nästan oslagbara.
Jag optimerar min båt. Köl och roderprofiler, slät botten, riggtrim osv. En del kostar på mättalet. Men syftet är att få en bra båt. Allt jag gjort är noga redovisat i ansökan om mätbrev. Kontakten med Gösta Edwardsson (som ritat Hansson 31) var en hit eftersom han hade mer kunskap att tillföra när det gäller val av köl och roderprofiler än vad NACA profilerna visar. Jag blir bättre kappseglare med optimerad båt. Både en psykologisk effekt och att fart ger större valmöjligheter. Kölen tillåter mig att segla extremt högt och långsamt eller normalhögt och fort.
Kolmast ville jag helt enkelt bara prova. Tyngre köl än andra Hansson 31 är val för att öka styvheten så att min ganska seglingsovana familj inte ska behöva sitta på railen när vi korsar Kattegatt.
Tillbaka till SRS. Varför alla 'akademiska' analyser av inverkan av segelyta, deplacement, längd osv. Är mitt syfte att bakvägen försöka nysta upp den hemliga regeln? Delvis sant. I debatterna på BLUR finns många frustrerade kommentarer från seglare som känner sig drabbade av systemet. SRS tekniska kommitté har sin hemlighetsprincip. Jag har valt att publicera de relativt enkla analyser jag gjort mha data från publicerade SRS 2012 mätbrev i kombination med i litteraturen vedertagna principer för fartgivande faktorer. Min egen tilltro till SRS stärks om jag förstår hur regeln är uppbyggd. Jag hoppas att de generella dokument som SRS TK tar fram inför nästa år tydligare beskriver förutsättningar och kritiska val. Suget efter information om hur regeln är uppbyggd är stort, det ser jag inte minst i besöksstatistiken på den här bloggen, inläggen om kolmast leder fortfarande men SRS inläggen knaprar in.
Min båt går fort. Den är stabilitet/kryss-optimerad och har betydligt högre mättal än andra Hansson 31. Så länge det går fort kommer jag nog ändå alltid att få kommentarer om för lågt mättal.
På Express tiden slipade 'alla' sina kölar. 'Lägg timmarna på att segla istället' var ett vanligt argument. Som utgick från att fartskillnaden mellan oslipad och slipad köl var så liten att man kunde kompensera den genom effektivare segling. Delvis sant. Sten Bergkvist kom till Express SM i Karlshamn 1993 med en riktigt tjock köl, ett mirakel att han kom 3:a med den båten. Elvström kom 3:a på Quarter Ton Cup (på stenåldern) med en Elvström kvartton där han seglade med ett enda försegel, som var revbart. Men i snabba båtar är (var) dom nästan oslagbara.
Jag optimerar min båt. Köl och roderprofiler, slät botten, riggtrim osv. En del kostar på mättalet. Men syftet är att få en bra båt. Allt jag gjort är noga redovisat i ansökan om mätbrev. Kontakten med Gösta Edwardsson (som ritat Hansson 31) var en hit eftersom han hade mer kunskap att tillföra när det gäller val av köl och roderprofiler än vad NACA profilerna visar. Jag blir bättre kappseglare med optimerad båt. Både en psykologisk effekt och att fart ger större valmöjligheter. Kölen tillåter mig att segla extremt högt och långsamt eller normalhögt och fort.
Kolmast ville jag helt enkelt bara prova. Tyngre köl än andra Hansson 31 är val för att öka styvheten så att min ganska seglingsovana familj inte ska behöva sitta på railen när vi korsar Kattegatt.
Tillbaka till SRS. Varför alla 'akademiska' analyser av inverkan av segelyta, deplacement, längd osv. Är mitt syfte att bakvägen försöka nysta upp den hemliga regeln? Delvis sant. I debatterna på BLUR finns många frustrerade kommentarer från seglare som känner sig drabbade av systemet. SRS tekniska kommitté har sin hemlighetsprincip. Jag har valt att publicera de relativt enkla analyser jag gjort mha data från publicerade SRS 2012 mätbrev i kombination med i litteraturen vedertagna principer för fartgivande faktorer. Min egen tilltro till SRS stärks om jag förstår hur regeln är uppbyggd. Jag hoppas att de generella dokument som SRS TK tar fram inför nästa år tydligare beskriver förutsättningar och kritiska val. Suget efter information om hur regeln är uppbyggd är stort, det ser jag inte minst i besöksstatistiken på den här bloggen, inläggen om kolmast leder fortfarande men SRS inläggen knaprar in.
Min båt går fort. Den är stabilitet/kryss-optimerad och har betydligt högre mättal än andra Hansson 31. Så länge det går fort kommer jag nog ändå alltid att få kommentarer om för lågt mättal.
torsdag 12 juli 2012
SRS mättal för halv/helplanande båtar
I några tidigare inlägg har jag diskuterat faktorer som påverkar SRS mättalen för några olika båtar (här, här, här, här och här). Enligt regelbeskrivningen på seglarförbundets hemsida (här) " ... SRS-talet ska representera en båttyps bästa potentiella prestanda på en cirkelbana i 3 - 7 m/s. ". Det finns fler hel- eller halvplanande båtar, som trots att deras högfartsegenskaper inte gör sig gällande förrän i vindstyrkor över mellanvind har fått SRS mättal där deras snabbhet i hårdvind har spelat in. Har vi (jag) missuppfattat regeltexten eller vad ligger bakom SRS tekniska kommittés till synes uppenbara brott mot den regel dom själva formulerat?
I det tidigare LYS systemet fanns begreppet "sportbåtar", det var precis dom halv/helplanande båtar som i SRS systemet fått mättal smittade av sina hårdvindsegenskaper. Sportbåtarna var få och det var klart uttalat att dom skulle starta i egen klass och hållas utanför "vanlig" LYS segling. Gränsen mellan "sportbåt" och dom tunga IOR inspirerade båtarna var tydlig, jämför B&R 23 med Scampi tex. För säkerhets skull fick sportbåtarna extremt höga LYS tal för att gardera för risken att dom skulle börja vinna LYS seglingar. Det fanns trots allt seglingar där totalsegrare utsågs.
Tillbaka till frågan om de höga SRS mättalen för hel/halvplanande båtar. Är det något som SRS tekniska kommite vet som vi (jag) inte vet? Att tex Elan 310 eller First 30 eller Cheetah 30 kan seglas snabbare än dom seglas idag? Eller är det ett kvarvarande tänk från sportbåtstiden i LYS?
Det finns en trovärdighetsaspekt när det gäller handikappsegling. Vi seglare måste på något tycka att systemet är OK. Jag har stor tilltro till SRS och tycker inte att finns något bättre system. Startfälten uppvisar idag huvudsakligen tunga/medeltunga moderna C/R men andelen hel/halvplanande båtar växer. På Hermanö Runt 2011 kommer en helplanande Viper först i mål. Det blåser ofta mer än 7 m/s på kappseglingar nuförtiden. Är sportbåtarnas höga mättal egentligen bara ett uttryck för hur många kappseglingar dom ska tillåtas vinna? Skulle vi som har tyngre båtar (för tunga för att flyga) tappa intresset om vi aldrig vann?
I det tidigare LYS systemet fanns begreppet "sportbåtar", det var precis dom halv/helplanande båtar som i SRS systemet fått mättal smittade av sina hårdvindsegenskaper. Sportbåtarna var få och det var klart uttalat att dom skulle starta i egen klass och hållas utanför "vanlig" LYS segling. Gränsen mellan "sportbåt" och dom tunga IOR inspirerade båtarna var tydlig, jämför B&R 23 med Scampi tex. För säkerhets skull fick sportbåtarna extremt höga LYS tal för att gardera för risken att dom skulle börja vinna LYS seglingar. Det fanns trots allt seglingar där totalsegrare utsågs.
Tillbaka till frågan om de höga SRS mättalen för hel/halvplanande båtar. Är det något som SRS tekniska kommite vet som vi (jag) inte vet? Att tex Elan 310 eller First 30 eller Cheetah 30 kan seglas snabbare än dom seglas idag? Eller är det ett kvarvarande tänk från sportbåtstiden i LYS?
Det finns en trovärdighetsaspekt när det gäller handikappsegling. Vi seglare måste på något tycka att systemet är OK. Jag har stor tilltro till SRS och tycker inte att finns något bättre system. Startfälten uppvisar idag huvudsakligen tunga/medeltunga moderna C/R men andelen hel/halvplanande båtar växer. På Hermanö Runt 2011 kommer en helplanande Viper först i mål. Det blåser ofta mer än 7 m/s på kappseglingar nuförtiden. Är sportbåtarnas höga mättal egentligen bara ett uttryck för hur många kappseglingar dom ska tillåtas vinna? Skulle vi som har tyngre båtar (för tunga för att flyga) tappa intresset om vi aldrig vann?
måndag 9 juli 2012
Bosses RJS och Cheetah masten på plats.
Bosse skickade en kommentar om sin tokmodifierade RJ85, han kallar den RJS.
" Hej.
Lite uppföljning av tidigare diskussion. Jag har nu sjösatt min gamla RJ85, Känns som en helt annan båt. Har egentligen ändrat på allt så det får med rätta vara en RJS.
Båten flyter på fören när den ligger vid bryggan men rätt när det sitter två i sittbrunnen. Betydligt styvare vilket märks redan när man går på båten. 800kg längst ner och 1,8 m djupgående gör skillnad. Masten är nu genomgående med två spridarpar, betydligt stadigare. Rycker man i den är den still - som ett med båten. Inredningen i sandwich som är Limmad och plastad till skrovet Bidrar också till att båten är mer styv. Seglingsmässigt har jag fått den så den lovar lagom. Redan i mycket lätta vindar. Detta gör att den får en anfallsvinkel på kölen Som tidigare inte fanns. Istället för att kana Eller i bästa fall gå rakt fram tycker jag nu att båten lyfter mot lovart. Bra ytfinish och rätt profil på roder Och köl gör att det funkar kanon.
Tanken var att få en blekskenare som kryssar bra och med codezeron uppe så loggade den 6 - 6,5 knop! Bidevind. Har ingen vindmätare än så jag vet inte exakt vindstyrka! Var nog runt 3 - 4 m/s. Balladen vi seglade om loggade c:à 3 knop. Någon gennaker har ej hunnit att testa med men en kompis har en som borde passa på 59 kvm.
SRS Blev 1,084 med codezero! Blir väl runt 1,11 med gennaker, känns OK ;-)
// Bosse "
Jag är djupt imponerad av detta projekt, det finns bilder på båten och kölen på blur. Bl.a.
PS. Fick MMS från Mikael V, hans nya kolmast är på plats. Väderöarna Runt, start på lördag från Fjällbacka. Ska försöka segla dit med Piano!
Önskar jag behärskade paddan bättre, måste lista ut hur jag kan lägga in bilder.
söndag 1 juli 2012
Kappsegla i soffan med Seapilot
Det har varit en intensiv seglingslördag, VOR inshore race, målgång i Bohusracet och start i Gotland Runt - heter ÅF Offshore Race i år - startar inne i Stockholm, klart inspirerat av Bohusracet. Vadå rena seglingsförhållanden. Överallt kappseglar man på dom mest omöjliga ställen, på floder och på alpsjöar tex. Kappseglingar på vatten som vi tidigare har fnyst åt blir helt plötsligt häftiga mediala upplevelser!
Under Bohusracet var det någrea enstaka båtar som hade AIS. Med Sea Pilot kunde jag iallafall följa dom. Rundningsrapporterna är OK, men det blir mer intensiv soffsegling när man kan följa dom i realtid mellan skären. Anders Dahlsjö/Jimmy Hellberg seglade Lady Godiva, en Dominant 105 (Ritad av Gösta Edwardsson för sådär 30 år sen). Bohusracet startar i Uddevalla, utrymmet mellan Orust/Tjörn och fastlandet är smalt, speciellt när man ska kryssa i 12 - 13 m/s medelvind. Slå sådär 50 gånger med några minuters mellanrum när man är 2 man ombord är krävande.
Lady Godiva startade i tredje start kl 13. Skärmdumpen från Sea Pilot är tagen drygt 7 timmar senare. Lady Godiva har passerat Marstrand och - tror jag alldeles bestämt - besättningen ser mycket fram emot att snart runda Hätteberget. Vinden har minskat till 10,3 m/s och fortsatte sen att minska neråt 6 - 7 m/s. Dom kom trea totalt efter First Class 10 och Accent. Resultaten hittar du (här).
ÅF Offshore Race (här) båtarna har alla AIS ombord. KSSS har en tracker där man kan följa båtarna. Trackern är rörig, iallafall så länge båtarna seglar i klump.
Skärmdumpen från Seapilot är tagen 20 min efter midnatt, hela gänget seglar halvvind ner mot Gotland. Nånstans i smeten finns Hansson 31:an Vahine. Skalan t.v. anger NM. Även om KSSS trackern är rörig kan man sålla bort och titta på varje klass för sig.
Ännu har jag inte kommit på hur Seapilot ska kunna användas under aktiv segling i sittbrunnen (när alla händer behövs för att hantera båten). Men det är en kul grej att ha hemma. Seapilot är den mest sålda iPad appen just nu. Fler än jag vill se vad som händer på sjön.
Under Bohusracet var det någrea enstaka båtar som hade AIS. Med Sea Pilot kunde jag iallafall följa dom. Rundningsrapporterna är OK, men det blir mer intensiv soffsegling när man kan följa dom i realtid mellan skären. Anders Dahlsjö/Jimmy Hellberg seglade Lady Godiva, en Dominant 105 (Ritad av Gösta Edwardsson för sådär 30 år sen). Bohusracet startar i Uddevalla, utrymmet mellan Orust/Tjörn och fastlandet är smalt, speciellt när man ska kryssa i 12 - 13 m/s medelvind. Slå sådär 50 gånger med några minuters mellanrum när man är 2 man ombord är krävande.
ÅF Offshore Race (här) båtarna har alla AIS ombord. KSSS har en tracker där man kan följa båtarna. Trackern är rörig, iallafall så länge båtarna seglar i klump.
Skärmdumpen från Seapilot är tagen 20 min efter midnatt, hela gänget seglar halvvind ner mot Gotland. Nånstans i smeten finns Hansson 31:an Vahine. Skalan t.v. anger NM. Även om KSSS trackern är rörig kan man sålla bort och titta på varje klass för sig.
Ännu har jag inte kommit på hur Seapilot ska kunna användas under aktiv segling i sittbrunnen (när alla händer behövs för att hantera båten). Men det är en kul grej att ha hemma. Seapilot är den mest sålda iPad appen just nu. Fler än jag vill se vad som händer på sjön.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)