Hansson 31 i Watski 2Star Baltic (2)

Första båtarna i klass 1 (dom minsta) Watski 2Star Baltic på väg från Västerviks angöring mot Blå Jungfrun. Hansson 31, SWE23 Ushuaia i täten. Lätt-lätt, farter mellan 1 - 3 knop.

Från vänster: WILD (Linjett 33), Ushuaia (Hansson 31), Funny (Dehler 29) kl 21.25 torsdag kväll.

Hansson 31 i Watski 2Star Baltic

Hansson 31:orna Ushuaia med Anders Wennberg och Arild Heldal och Vahine med Lrs Göran Nilsson och Peter Lindevall seglar just nu Watski 2Star Baltic. Ushuaia (med SRS 1,155) seglar i minsta SRS klassen och Vahine med SRS 1,183 seglar klass 2. Vahine är inne på pitstop i Visby, Ushuaia har lämnat Visby och är nu halvvägs till Västerviks angöring. Vid Visby låg Ushuaia 2:a i klass 1, 5 min efter Dehler 29 Funny. Vahine ligger 6:a i klass 2.

Visby totalt_Enskrov beraknad_tid_lys
Plats:	Namn:	Typ:	SRS:	SRS-tid:	Skeppare:	Besättning:
1	Funny	Dehler 29	1.157	16:44:51	Mathson	Svensson
2	Ushuaia	Hansson 31	1.155	16:49:55	Wennberg	Heldal
3	Scampi Jubilee	Scampi spec	1.109	17:00:16	Hanson	Wegrell
4	WILD	Linjett 33	1.169	17:06:14	Forslund	Björk
5	Jazz	First 32	1.145	17:12:43	Wikström	Wikström
6	Solidtango	Arcona 321	1.174	17:32:34	Lundqvist	Blom

Trackern visar Ushuaia, Funny och WILD längst fram.

Ushuaia och Funny i övre spåret med Ushuaia främst. WILD i sitt eget spår.

Två tracker att följa samtidigt, VOR och Watski 2Star Baltic. I lite olika divisioner. Live från Solidtango (här). Det blåser inte särskilt mycket.

Room with a view (2)

Bygger man masten själv är det läge att inspektera då och då (det bör man väl göra med master andra har byggt också?). Ser allt bra ut? Har något lossnat? Hittar jag nån spricka (Gud bevare mig)? Var lite slarvig med detta förra året, hade kanske hittat något i tid, som hade inneburit att reparationen (här) förra augusti hade kunnat göras tidigare och tom snabbare?

Masttopp nästan 80 mm ytterdiameter. Verkar som han inte har nån vindmätare. Kan man segla utan en sån?

Masttoppen ser bra ut. Några hål till häckstagslattan gapar tomma (tog bort den eftersom storseglet inte är så utbyggt). Jämför med förra årets inspektion (här). Båt med svart mast har förtöjt bredvid Piano. Står Peter Gronberg en bit upp på masten.

Farr 30, Hansson 31 och Bavaria 31.

Farr 30 med SRS 1,348! Som vann Vikens vårregatta. Masten är svartmålad, slitmärken är Al-färgade, låter kolfiber eller väldigt tunn Al när jag knackar på masten, det står kolmast i SRS mätbrevet. Blir lite förvirrad. Svartmålad Al bom iallafall. Fin och väldigt fräsig båt! Kanske ska byta och köpa upp mig på ett bomtält och liggunderlag?

I bakgrunden Höganäs högsta byggnad, Jefasthuset med 14 våningar.

Hamnmagasinen innehåller restaurant Bryggan, en snart nedlagd båttillbehörsaffär, en presentaffär med marin inriktning, en klädaffär med marin inriktning, en husmäklare, en båtmäklare och Tillberg design (ritar inredningar till kryssningsfartyg enligt ryktet).  Plus all tänkbar hamnservice. Sjöbodsraden t.v. är restaurant Kajkanten. Finns ytterligare mat-ställe och kiosk vid Kvickbadet (Höganäs City Beach) bort till höger. 200 m till bageriet. Höganäs är ett fint ställe att lägga till. Ordentlig hamnkran. Mycket bra ställe för båtservice av olika slag. Kontakta hamnkapten Christer (tel 042 333365). Slamsugare för septitankar finns vid stora kranen. Närmaste segelmakare är Lindh-segel i Helsingborg, norra hamnen. 

Ser väl ut som vilken hakändplåt som helst?

Inspekterar nya infästningen för toppvantet. Allt verkar OK.

Raymarine e7

Kommentar tillagd i efterhand: Många googlar om Raymarine e7. Då kanske du hamnar här. Jag köpte min e7:an till säsongen 2012. Jag har skrivit om den i flera inlägg (det här är det första) och framförallt inledningsvis varit ganska missnöjd. Efter den uppgradering av mjukvaran jag gjorde i slutet av augusti blev e7 ett helt annat instrument. Till det bättre. Mina erfarenheter efter uppgraderingen hittar du (här).

Det här är ett inlägg om stor besvikelse över prestanda hos min nyinköpta och monterade Raymarine e7. Jag har begränsad tidigare erfarenhet av plottrar ombord på segelbåtar, har för det mesta navigerat med papperssjökort och kompass. När jag seglade Augustimånen med Johan L i PUH för snart 20 år sedan använde vi de första plottrarna som kom. För kappsegling genom Stockholms skärgård i svarta natten behövde vi GPS plotter. Men för eget bruk räckte papperskorten. Tills för sådär 6 år sen. Efter en spinnakergång med Manzanitan i dimma norröver från Kullen och vi var på god väg att segla upp på stenreven utanför Hallandskusten köpte jag en Garmin 525. Den fungerade bra, men till Piano ville jag ha en större skärm. Sittbrunnen är längre och det vore bra med en ljusskarp kontrastrik skärm. 525:an hade allt utom att symbolen för eget fartyg var trist (en stiliserad motorbåt) och att skärmen var för liten.

Köpte en Raymarine e7, med hybrid touch skärm (både knappar och touch). Navionics Silverkort var med. Silver är lite billigare än guld, båda varianterna har samma upplösning men silver anger inte djup större än 10 m. Silverkortet täcker hela Europa i ett enda micro-SD kort. Redan här borde jag ha dragit öronen åt mig. Vad händer med upplösningen? Finns alla i skärgården nödvändiga detaljer med?

Monterade plottern (här), anslöt till 12 V och började undersöka upplösningen. Och blev faktiskt chockad. Upplösningen i våra skärgårdar är direkt dålig och i samma klass som "Sjökort Sverige" som finns till Sea Pilot (här) och Eniro på sjön HD (här). IPAD appar till vilka korten är gratis (Eniro på sjön HD) eller kostar 300 SEK (Sea Pilot). Till Sea Pilot finns hydrografikakorten som ger mycket fin upplösning. Raymarine plottern med kort, som på sin höjd duger för kustnavigering kostar 13 tusen SEK! Och det finns inte högupplösta kort till e7:an!

Ringde Arild i Norge. Jag hade seglat med hans SIMRAD Z33 plotter med C-Map NT+ kort och visste att dom korten är bra. Arilds råd: Köp ingen touch-skärm, du kommer åt skärmen i busväder, bilden försvinner när det är kuling och becksvart natt.

Min egen erfarenhet av Garmin är att Blue Chart (Garmins egen produkt) är bra och håller måttet i skärgården. Men Navionics - sorry, inget för mig.

Jag har en plotter till salu, säljer hålet i ruffskottet också. Är det nån som har tips på en C-Map MAX eller C-Map NT+ plotter? Som passar i hålet till en Raymarine e7 (13 x 22 cm). Djup högst 55 mm (jag har plastat fast en avgjuten kakburk över baksidan).

En Garminplotter skulle gå an, bara symbolen för egen båt var lite coolare.

Vårregattan i Viken

Det här blir ett blogginlägg där - kommer ni att märka - jag glider bort från frågan om hur Piano presterade rent kappseglingmässigt. Vårregattan fick en fullständigt solklar segrare: Farr 30 med sitt stora stabila storsegel gled obönhörligen ifrån oss andra i lätt-lättvinden. Vinner man med 50 minuter på beräknad tid och har startfältets högsta mättal, så är man hela havet före nästa båt. Men här kommer iallafall ett referat av seglingen.

Alltså: dags att dra på sig kappseglarskorna! Årets första kappsegling för Piano blev SRS Vårregattan i Viken. Med Farr 30, Dehler 29, Dehler 34, ScanCap 99, Starbåt, Express, Späckhuggare, J80, Sun Fast 32i och Hansson 31 - kort sagt en ganska blandad kompott av båtar på startlinjen. Uppskjutet pga lite vind, det blev till stora delar en drivsegling där det gällde att segla rätt i strömfårorna.  Seglingen inleddes med sydgående ström, på första kryssen norröver kröp vi nära land. Men dom som gick långt ut kom in i den nordgående fåran och tuggade ifrån ganska bra. Nu vet vi (som tittade på VOR seglingarna i Miami) att man läser strömfårorna på samma sätt som golfströmmens inre gräns: titta efter all skit som samlas i gränsskitet. Iallafall gällde: blankt vatten = ingen vind och  sydgående ström. Krusigt: svag vind och nordgående ström. Vi borde seglat på blankvattnet när vi skulle söderöver. Lite missuppfattning med bansträckningen och allmännt oflyt. Första gången vi hissade segel 2012.

My

Matts

 Seglade med djuphavsseglarna pappa och dotter Mollestam. Det blev en skön dag på havet utanför Viken.

Släpper han förbi sig båtar i lovart också?

Undrar vad han menar. Det här ser ganska lättseglat ut

En halv gul sol

Vi tog oss in till Helsingborg och en fin avslutning av lördagen vid stranden norr om stan. Kullaseglingen nästa!

SRS: Hansson 31 och Omega 10 meter

I tidigare inlägg har jag vridit och vänt på SRS mättal för i första hand Hansson 31 (här och här) men också First 36.7 (här). Syftet är att få fram hur olika faktorer, som tex segelarea, deplacement och kölmaterial påverkar mättalet. Jag har inte tillgång till regelformeln, utan analyserna är grundade på ett resonemang om vad som rimligen kan inverka. Vi vet att skrovlängden (dvs den effektiva seglande längden som skapar det vågsystem som ger båtens skrovfart) har störst inverkan. Skrovfarten är 2,43*(roten ur den effektiva längden). 10% högre effektiv längd borde innebära ca 5% högre (roten ur 1,1 är ungefär 1,05) SRS mättal. Men hittills har jag inte jämfört olika stora båtar. Inte heller idag, det blir två båtar med, som det verkar, nästan precis lika långa effektiva längder. Resultaten av analyserna hittills indikerar att segelarea och deplacement kan bakas ihop till en parameter: S/D^(2/3), dvs segelarea delat med deplacementet (upphöjt i 2/3).

Omega 10 meter. Bilden lånad från Johan Granaths blogg.

Diagrammet nedan visar SRS tal för de fyra Hansson 31:or som har mätbrev för 2012: Piano, Frökna, Ushuaia och Vahine. I mätbreven finns två mättal angivna: med och utan spinnaker.  Diagrammen blir lite förändrade jämfört med tidigare pga att båda mättalen är medtagna. Segelareorna är stor+spinnaker respektive stor+fock. De två mättalen för varje båt (utan spinnaker till vänster och med spinnaker till höger) är sammanbundna med räta linjer.

Översta linjen är Piano, med tillägg pga kolmast och 100 kg ökad kölvikt. Den undre linjen är Ushuaia, med järnköl. Hansson 31:orna Frökna och Vahine ligger i den mittersta gruppen, där också Johan Granaths Omega 10 finns. E3844 hamnar tom högre än Pianos linje. Den båten har ingen inmätt gennaker eller spinnaker och har därför bara ett mättal.

I diagrammet är också mättal för två Omega 10 meter inlagda. Johan Granath vann Gullviverallyt förra helgen med sin Omega 10 meter "Amalia" (namnet korrigerat efter Johans kommentar nedan). Amalias mätbrev har nr E3244. E3244 har inmätt båt med (el) motor. Deplacementet är angivet 520 kg mer för Amalia. Batterierna väger 140 kg. Vikten för E3844 är "katalogvikt" (har jag också ändrat här efter Johans kommentar). E3844 har inte någon motor alls. Omega 10 meter har blyköl med ungefär samma kölvikt som Hansson 31. Hansson 31 är drygt ½ ton tyngre än Omega 10 meter utan motor.

SRS regeln bedömer alltså Omega 10 meter (E3244) och Hansson 31 (blykölsbåtarna utan extra kölvikt, dvs Frökna och Vahine) som likvärdiga båtar.

Hansson 31 är 9,6 meter lång, Omega 10 är 10,2 meter lång. Men Omega 10 har mer fallande (traditionell) förstäv och dessutom lutar akterspegeln åt fel håll. Sannolikt har båtarna ganska lika effektiv seglande längd. Många skrovfaktorer är ungefär lika och därför bör båtarna också ha likvärdiga SRS mättal.

Skillnaden mellan E3844 och E3244 (vertikala avståndet mellan linjen för Amalia och punkten för E3844 = +0,016) är rimligtvis bara effekten av motorn(=bromsande propeller eftersom viktsskillnaden redan är inbakad i segel/deplacementförhållandet). Inverkan förefaller mig väldigt (=för) stor.

Diagrammet visar att Piano har fått totalt +0,02 för kolmast och köl och att Ushuaia har fått ca -0,007 för järnkölen.

Reparera Aluminiummast

Igår eftermiddag kom en tysk X99 in i Höganäs hamn och lade sig på den grönmarkerade platsen några båtar från Piano. Åskfronten var inte långt borta, regnet hängde i luften, vi hukade oss i byarna och dom kom bort till Piano och undrade hur mycket min mast kostade!? Dom var egentligen på väg mot Helsingör. För att få kontakt med någon som kunde hjälpa dom med X99 masten. Jag förstod aldrig riktigt om dom verkligen menade att dom ville köpa just min mast. Men det var ju en bra öppningsreplik.
Båten köpte dom förra året, deras första segelbåt efter många vindsurfingår och små snipor. Anders och Heike hade avbrutit seglingen norröver efter att dom upptäckt en spricka i mastens framkant alldeles ovanför mastkragen. Normalt har man ju en gummistrumpa som tätning där och det är inget ställe man inspekterar ofta.

Mastens framkant. Godstjockleken i framkanten är ca 6 mm, sprickan har vuxit 5 cm åt vardera hållet. Hålen där sprickorna slutar gjorde Anders för att åtminstone tillfälligt stoppa vidare spricktillväxt.

Båten och masten är 20 år. Ganska mycket småhål här och där efter flyttade beslag. Också korrosionsskador  under slangklämman som håller tätningsgummistrumpan. Sprickan har startat vid det stora hålet i framkanten. Det sämsta stället att placera ett hål på. När masten är kilad i däck och böjs bakåt blir det stora påkänningar just där. Hålet ökar dessutom spänningen 3 gånger lokalt.
Ska försöka hjälpa dom tänkte jag. Ringde John Mast i Danmark (masten levererades av Nordic Mast för 20 år sen, men sedan dess har den danska marknaden delats upp, John Mast har tagit hand om alla Aluminiummaster och Nordic Mast alla kolfibermaster - Nordic Mast har sedan sålts till Southern Spars). Skicka bilder sa John Mast, så ska vi se vad vi kan göra. 2 dagars motorgång till Greve söder om Köpenhamn, leveranstid för ny mast är 3 veckor.
Vad gör man då, deras semester är slut om 3 veckor, dom vill använda båten. Ringde Tomas U, han har också en X99. Kanske han ville bli av med sin mast? Det ville han inte, dessutom sa han, har min mast också en spricka, fast vid förstagsfästet.
Avtalade med Christer N om lyft i hamnkranen nångång onsdag mellan 11 och 13, tog fram mastprofilen via X99:ans klassregler och John Masts hemsida (den heter D138). Skrev ut profilen på skrivaren (i perfekt skala), åkte på onsdagsmorgonen (idag alltså) till Höganäs plåtslageri och dom åtog sig att bocka en 3 mm eloxerad Al-plåt 250 x 600 mm (det går bra att limma eloxerad Al, betydligt svårare med blank Al). Handlade popnit på TOOLS i Helsingborg, tog med mig epoxiburkar och filler för epoxilim, hämtade Al-plåten efter 2 timmar (Tack Bengt, Andreas och Sven), flyttade båten, lyfte masten en halvmeter (vi fick 1½ timme på oss), krängde på plåten, borrade alla hål, drog av den, tvättade, tvättade, tvättade med aceton, slipade lätt, blandade epoxilim, smetade på, krängde på plåten - nu gick det lätt med epoxilim som smörjmedel, popnitade 31 nitar, tvättade.


Vänta med att dra riggen till imorgon. Gärna lite extravärme  (sådär 50 - 60 grader några timmar) så att limfogen blir riktigt stark. Masten fortfarande lyft med hela förstärkningen ovanför däck.

1½ timme har gått, Heike och Anders puttrar tillbaka till platsen där dom förtöjt knappt ett dygn tidigare.

35 cm ovanför sprickan och 25 cm nedanför.

Mastens godstjocklek är 3,4 mm, med extragods i framkant, bakkant och på sidorna. Sprickområdet blir helt avlastat.

Jag hör ibland ett rykte om att Aluminiummaster åldras, materialet blir sämre helt enkelt. Det finns inget vetenskapligt belägg för att det inträffar. Svagheten med Al är att den kan korrodera och att sprickor så småningom (efter flera års användning) kan uppträda. Dom startar vid nåt av alla onödiga hål man gör (utan att tänka sig för). Det håller några år, sen kommer sprickan. Behöver dom byta masten? Nej, inte alls (såvida dom inte ska kappsegla seriöst, den mäter ju inte längre in i klassregeln). Borra inga hål på högbelastade ställen. Då håller masten båten ut.
Syrendoften fläktar in genom öppna dörrar och fönster, sommaren är här. Om jag skulle ringa Tomas U och föreslå att vi ska reparera hans mast? Det borde kunna göras på samma sätt utan att ta ner den.