Sorry Erik, no stripes

För snart tre år sedan satt Erik Hansson (som tidigare producerade båten), Gösta Edwardsson (konstruktören), Jörgen Larsson (som har byggt #26) och jag (#27) i Göstas Hansson 31 på Björkö utanför Göteborg och diskuterade möjligheterna att bygga fler båtar. Alla var positiva, Gösta beskrev alla strömningstekniska finesser och Erik pratade stripes. Man måste strajpa båten rätt. OK, den höga ruffen ger ett uppblåst utseende och friborden är ganska höga. Alla bilder på Hansson 31 från Eriks tid visar också rejält strajpade båtar. Men - sorry Erik - inte Piano.

Fast ett klädsamt Harken ögonbryn över mittrutan finns där!

Inte i vattnet än, men nära. Närheten till Dragans verkstad och alla fina verktyg håller Piano kvar på land tills det mesta är klart.
Förskeppet är lite speciellt.

Sylvass för! Funderade på namnet RAZOR, men valde ett namn som associerade mer till lugn än krabb sjö.

VC17 polerat med 1000-papper

Motor och alla reglage på plats, masten klar, alla delar till bommen klara och ska skruvas ihop, durkarna fastskruvade, winschar och avlastare monterade. Vad ska jag göra nu, alla lediga eftermiddagar?

Hål i huvet

Kanske en vacker dag, på en fjärran fjärd, du blir omseglad av en glänsande vit Piano (detta är ett problem vi inte förutsåg vid namngivningen - ska det vara ett ettord eller ett enord, med gamla tiders begrepp reale eller neutrum). Eller du kanske ankrar i en avlägsen vik och finner Piano till granne. Och börjar undra över alla knepiga detaljer. För att undvika att du då förblindas av allt konstigt - så mycket att du inte förmår se alla finesser, ska jag redan här redogöra för de uppenbara dåliga lösningar denna båt påtvingats.

Dessutom svarta mantåg - sånt skit!

Platta fendertar, vilket dj-vla mög. För tunna, blåser undan i vindstyrkor över 6 m/s, skapar automatiskt närkontakt. Till dessa fendertars försvar i just detta sammanhang är att Piano själv helt saknar annat skydd, tex i form av 2 x 4 tums avbärarbalk i teak eller Al skena. Det är uppenbart vilket skrov som snabbt mals ner.
Hur är tänket vid val av fallwinschar? 31 år gamla Andersen 16 tvåväxlade överdragna gammalt smeck. Kan väl inte va nåt när kulingen ylar?

Han sålde Manzanitan men kunde tydligen inte skilja sig från winscharna.

Nu kommer vi till båtens största svaghet - avsaknad av navigationsbord. Visserligen kan man ju alltid vinka på hjälp och be om nån slags kompasskurs till tex Marstrand. Där är ju trevligt. Men nån stans ska väl det finnas plats för dator och hela kittet.

Här finns ju en liten yta. Räcker kanske för en Iphone?

Ingen plats att ha grejer. Inga fack, inga hyllor? Måste faktiskt erkänna att jag brutit mot denna regel. Jag bad Matts M (med rötter i Mollösund och som byggt den ganska sparsamma inredningen) att fixa ett fack och hyllor för necesärer. Kanske också med plats för nån bra bok.

Matts bekantar sig med Piano inför Bohusracet.

Får väl plats en kudde längst fram iallafall.

Åsså alla dessa olika sorters skruvar. Behövs väl en bautastor verktygslåda bara för alla skruvmejslar, insex- och torxnycklar och fasta nycklar för jag vet inte vad.

Duger inte spårskruvar längre?

Och den där båten har han jobbat med i två år. Knepigt!

Hole in head (old Swedish expression)

I Guds fria spruthall

Några veckor sen sist. Bloggen har stått still, men inte pianoprojektet! Vi följde vädret dag för dag, när kommer en dag med över 10 grader varmt och svag vind? Utan regn, inte för fuktigt. En nåd att stilla be om i ett råkallt Skåne. Vi följde norskt, svenskt och danskt väder plus översiktliga prognoser för hög- och lågtryck över Europa/Atlanten/Grönland. I mitten av förra veckan var (nästan) alla överens. Öresund regatta flaggade för att det är tid att fixa sin båt, Dragan och jag satte igång med att förbereda sprutmålning. Dragan hade provat att spruta 2 luckor utomhus i +5 graders temperatur med Biltemas 2-komponent polyuretanlack. Det verkade fungera, med rätt mängd lösningsmedel så sträckte färgen så att det blev blankt och fint. Dags att packa in ruff och sittbrunn.

Försenad julklapp eller?

Dragan har gedigen erfarenhet av sprutlackering - pappen ska vikas rätt, demontering planeras vid montering.

2 rullar tejp, blå över och gul under, gul är bäst - ger skarpast kontur och lätt att sätta dit och att ta bort.

Biltematejp duger inte för precisionsmålningsjobb. Vi provade tre andra sorter. På Tapetlagret i Höganäs hitta vi vanlig gulbeige tejp som kostar dubbelt så mycket som på Biltema. Bra klister, stark tejp men lite svår att få bort. Och blå tejp speciellt avsedd för fönster och som kan sitta kvar länge trots solsken, kostar 3 gånger Biltematejp. Bra men inte superbra. Den överlägset bästa maskeringstejpen är 3M's "precision tape" (hitta vi på Colorama). Den kan enligt reklamen sitta kvar ett år utomhus i solsken utan problem med att den biter fast, mycket lätt att montera, en dröm att dra bort. Ger knivskarp kant. Kostar nästan 4 gånger Biltematejp. Värt varenda procent!

Lördag fm. På väg till en mindre (för färgsprut) känslig omgivning.

Den fina Harbecktrailern väl inpackad.

Dags att börja spruta, solsken, lite kall vind. Håller tummarna!

Dragans kommandon blir kortare. På gränsen till irriterad. Färgen sträcker inte som den ska! Mer lösningsmedel!

Däcket också. Första varvet - en missnöjd Dragan, andra varvet - lite bättre, tredje varvet sprider sig ett leende över ansiktet på en då riktigt gråhårig sprutlackerare.

Sprutad tre varv, blankt i en nedåtgående halv gul sol!

Sen rev vi pappen runt botten och trailer, körde tillbaka båten till Dragans verkstad, såg i kors, rätade ut stelfrusna fingrar. Tänkte att det är väl som att segla ett tredjedels Bohusrace. Undrar om det finns varmbad vid målgång i Smögen också? Hoppas färgen härdar ordentligt!