X332 - SRS 2013 en gång till

Nu kommer lite finlir om SRS. I ett tidigare inlägg har jag presenterat Peter Kross analys av X332 mättalen (här). Finessen är att plotta SRS mättalen med och utan undanvindsseglen  på y-axeln och segelarea/deplacementet upp höjt i 2/3 på x-axeln. Det blir en bunt raka nästan parallella streck. Såhär blev det för X332:

Diagram 1

Mätbrevsnummer står angivna i kolumnen i diagrammet. En sammanställning av segel, deplacement och utrustning finns i det tidigare inlägget. Segelarean för segling med undanvindssegel är i det här diagrammet beräknad som medelvärde av kryss och länsareor, dvs (stor+fock/genua) och (stor + spinn), dvs inte på samma sätt som vid den tidigare analysen av X332.
Avståndet mellan de nästan parallella linjerna antar jag, precis som vid analysen av mättalen för A22, huvudsakligen bero på båtarnas rätande moment. Alla X332 som är med i den här analysen har precis samma kölvikt och (nästan precis samma) djupgående. Det enda som skiljer är deplacementet. Tyngre båt = större rätande moment. Då kan man bära mer segel.
För att få avståndet mellan linjerna beräknar jag SRS vid SA/D^(2/3)=30. Och sen beräknar jag den relativa skillnaden i båtarnas SRS.
Rätande momentet antar jag vara proportionell mot deplacementet. Det är ingen större mening med att ha med kölvikt och djupgående i den här analysen, eftersom alla båtarna har nästan precis samma värden (djupgåendet skiljer 2 cm). Såhär blir det:

Diagram 2

På x-axeln står relativt deplacement. E4675 är satt som referensbåt. På y-axeln står ändring i SRS i förhållande till E4256. Fyra båtar faller nästan precis efter den streckade linjen. Dom har alla verifierade mätbrev och 3 försegel. Under linjen hamnar E4666, också med verifierat mätbrev men med bara 2 försegel. Avståndet upp till den streckade linjen motsvarar 0,2 pinnar.
Tre båtar hamnar (långt) ovanför den streckade linjen. Tabellbåten (längst t.v.) brukar ha extrahögt mättal. E4496 med tre försegel och E4938 med två försegel, ingen av dom har verifierat mätbrev och det är sannolikt just det som gör att mättalen har åkt upp. Jag tycker däremot att skillnaden mellan E4496 och E4938 är för stor för att enbart vara motiverad av att det skiljer ett försegel.
Diagrammet visar alltså hur SRS talet korrigeras efter att grundanalysen som visas i diagram 1 är utförd. Ur diagram 1 framgår att mättalet sänks vid ökat deplacement, men ökar lite enligt diagram 2.
Ett exempel: E4625 med SRS 1,225 ökar deplacementet med 5% från 4,63 till 4,86 ton. Enligt linjelutningen i diagram 1 sänks först SRS med 0,4 pinnar till 1,221 (beräkningen är utförd separat). Pga det högre rätande momentet korrigeras mättalet enligt diagram 2 upp med knapp 1 promille, dvs ca 0,1 pinne. Slutresultatet blir en sänkning med 0,3 pinnar.
Det handlar verkligen om finlir. Avvikelserna från den prickade linjen för de verifierade mätbreven enligt diagram 2 beror sannolikt på att båtarnas angivna djupgående varierar mellan 1,83 till 1,85 enligt mätbreven. Och det är ju mätbrevssiffrorna som gäller.

Snart är nog SRS regeln sönderanalyserad. Hängde ni med? Om ni missa nåt så gör det absolut ingenting, det är på kappseglingsbanan ett race avgörs.

Bosses RJS - 83 dagar till start ÅF Ocean Race

Efter den fullständiga anstormning till den här bloggen och inlägget om SRS för A22 (Blur-effekten) inser jag att man inte kan presentera vad som helst 1sta april. Det kanske är så - vad man än presenterar den dan tas det inte på allvar. Dom mer rutinerade bloggarna Sundetregatta, Segel och Paddel och Blur hade förstås bara tänkvärda överdrifter 1sta april. Men inlägget om SRS för A22 var faktiskt inte mer skämt än något annat jag skrivit om SRS. Jag la ut det några minuter över midnatt.

Bosses RJS är definitivt inget skämt. Bara ett fantastiskt projekt. Långklotsslipningen klar, snart dags för grundsprutning, BB sidan är lika fin. Efter den tidigare köl- och rodermodifieringen ökade SRS från 1,05 (standard RJ85) till 1,11 med code zero. 1,14 tror jag det blir med nya förskeppet, Bosse är orolig för att SRS TK kommer att klassa RJS som skärgårdskryssare. Det tror jag inte, men bollar frågan vidare till Sk22 klubben: såhär skulle väl en modern skärgårdskryssare kunna se ut. Fast förstås, fenköl och separat roder får man ju inte ha i den klassen. Och 2 m djupgående är inte skärgårdsvänligt.

RJ85 i orginal är mycket ihopsnörd i förskeppslinjerna, så det har inte varit något problem att tura in den nya delen. Från tangeringen till orginalskrovet är linjerna helt raka i förskeppet ovanför det mjuka slaget i vattenytan.

Anasazi Girl

Researchen inför det här inlägget började som för vilket inlägg som helst om kölar. Jag hittade några fina bilder via Sailing Anarchy. Men under jakten på fler bilder blev jag mer och mer fascinerad av historien om projektet Anasazi Girl, en familj som seglar runt jorden i en Finot-ritad Open 40, byggd i pre-preg kolfiber i början av 2000-talet. Inredning och utrustning helt avpassad för fransk solo eller shorthandedsegling. Anasazi Girl ligger just nu i Whitianga harbour, NZ för sin andra översyn och bottenmålning sedan starten från Portland, Maine i USA 22 juni 2011. (Bilder av kölen hittar du längst ner i det här inlägget).

Anasazi Girl, med lång bom. Den här och alla andra bilder i det här inlägget kommer från Anasazi Racing bloggen. Bilder tagna av Somira Sao, som är mamma till alla barnen ombord.

Vid starten från Portland var dom fyra: mamma, pappa och två barn. Familjen har vuxit och nu är dom fem, mamma Somira, pappa James, och barnen Tormentina (4 år), Raivo Max (2 år) och Pearl (2 månader). Pearl föddes i Aukland, NZ den 20de dec och flyttade ombord en dag gammal.

Beskrivningen av att leva ombord är fascinerande. Det handlar om enstaka långa överfarter (Maine - Frankrike, Cap Verde - Kapstaden etc) men desto fler korta färder mellan olika öar och hamnar. Helt annorlunda än Sten och Brita Holmdahls seglingsäventyr (här) i en hopplöst långsam båt med väldigt få stopp. Förstås måste man segla på ett annat sätt med barn ombord.

Deras blogg beskriver också underhållsarbetet på båten. Seglar man en fullblodsracer, så måste den underhållas. Men det är nog en del av James själ, med bakgrund som bergsguide i 32 år är det en självklarhet att alltid kontrollera utrustningen.

Man behöver inte göra allt själv. Tormentina och Ravio kollar masten. Foto: Somira Sao

Riggen byttes i Frankrike efter atlantseglingen från USA. Den första översynen av skrovet gjordes i Kapstaden efter ett halvårs segling, .

Tormentina, på alla bilder har barnen långa säkerhetsselar. Foto: Somira Sao

Somira är fotograf, bloggen visar många bilder från livet ombord och deras besök i olika hamnar, mindre av häftiga seglingsbilder. Somira föddes i ett arbetsläger i Kambodja under Pol Pots skräckvälde, flydde med sina föräldrar till USA.

Tormentina fyller fyra år! Foto: Somira Sao (hon är med på bilden också tillsammans med Tormentina och pappa James. Raivo sitter gömd i sin mammas famn)

Deras blogg heter Anasazi Racing, du hittar den (här).

Jag kontaktade Somira i förväg för att kolla att det var OK att använda hennes bilder (det var det). Sedan skickade Somira mig ett mail:

"Hi Anders,
......

Thanks for your communication & for connecting with us. We are trying to sell Anasazi Girl and get a high-speed catamaran. We don't necessarily want more living space, just want a little more room so we can get into the places with a shallow draft and have a few water toys - kayaks, SUP boards, etc.. for our kids. But for now we have an incredible sailing machine that keeps us safe in Southern Ocean + we are making the passages that the boat is designed to do.

Be well + hope we cross paths with you someday in our travels.

Best,

Somira"

Så om du är intresserad av en Open 40, tex för att hem segla via Cap Horn så har du chansen. Fast å andra sidan, vi har samma problem i våra skärgårdar, man vill komma in till land i naturhamnar. Jag kanske ska tipsa dom om skärgårdskryssare?

Det här inlägget började med att jag hittade bilder på kölen till Anasazi Girl. En fast kolfiberfena med blybulb.

Raivo och en köl i Whitianga harbour, NZ mars 2013. Foto: Somira Sao

Samma köl, samma bulb. Mycket smäckrare så här! Maxtjockleken ligger i bakkanten av kölfenan iallafall - precis som det ska vara alltså. Sannolikt är det en 60% laminar Low Drag Body bulb. Pianos bulb är 50% laminar LDB, dvs maxtjockleken ligger lite längre fram. Foto: Somira Sao

A22 - SRS 2012

Ja - du läste rätt. Det handlar om A22:or, långsmala skärgårdskryssare alltså. Även deras SRS mätbrev kan analyseras. Alla A22:or seglar scratch på skärgårdskryssarpokalen och alla andra specialrace för A22. Men ibland seglar dom även mot oss vanliga dödliga med mera moderna Crusier/Racer betonade båtar. Och då krävs SRS mätbrev. I olika sammanhang har jag hört önskemål om samma SRS för alla A22:or, men SRS TK har inte gått med på detta. Är det rimligt? Det är bland annat det som det här blogginlägget handlar om.

I rubriken står också SRS 2012, helt enkelt för att analysen är gjord på mätbreven från förra året. Jag hade dom samlade i min dator.

Först en bildintroduktion:



Rolf "Plåt" Erixon i SWE 257 Gazell, vann skärgårdkryssarpokalen 2010, 2011 och 2012. Foto: Johan Granath  

Långa smala båtar, typiskt 12 m lång och ca 2 meter breda. Dom flesta är byggda i trä men det finns också relativt nybyggda lite bredare båtar i GRP. Mast i Al eller trä, i mätbreven står "långkölad", men kölen är i verkligheten kort. Rodret sitter alltid i akterkant köl. De mätbrev jag analyserat anger deplacement mellan 1,9 - 2,3 ton med ca hälften i blykölen och djupgående mellan ca 1,3 - 1,5 m.

Variationen mellan båtarna är stor och det är därför en analys av SRS mättalen kan avslöja mer om regeln än tidigare analyser som gjorts för plastbåtar med likadana skrov. Som ett mantra upprepar jag att jag inte har någon information alls om hur formeln för mättalsberäkningen ser ur. Mina SRS analyser är mer som en kul grej så här i väntan på den vår som aldrig kommer. Riktig torrsegling för SRSnördar alltså, Peter G på Blur kallar det excelsegling. Varför inte?

Följande mätbrev ingår i analysen:

Mätbrev #	E4091	E4096	E4382	E4507	E4610	E4632	E4638
Båtnamn	Paloma	?	Finikette	So Long	Ida	Ejfi 2	Gazell
L öa [m]	12,48	12,34	11,76	11,52	12,58	12,13	12,44
Bredd B [m]	2,03	2,19	2,01	1,95	2,38	2,37	2,08
Djup D [m]	1,50	1,35	1,29	1,32	1,42	1,44	1,32
Stor [m2]	19,98	18,74	18,81	19,41	19,95	23,94	19,51
Fock [m2]	19,03	15,21	6,77	17,24	14,47	17,23	18,55
Kryssarea [m2]	39,01	33,95	25,58	36,65	34,42	41,17	38,06
Spinnaker [m2]	70,52	57,82	46,67	85,50	53,30	61,67	56,80
Kölvikt [ton]	1,00	0,80	1,10	1,00	1,15	1,16	1,00
Depl [ton]	2,30	2,17	1,91	2,07	2,25	2,30	2,20

Av dom sju båtarna deltog fyra i seglingarna om skärgårdkryssarpokalen 2012:
Gazell vann, Paloma kom på åttonde plats, So Long 12:a och Ejfi 2 14:de. 17 båtar seglade om skärgårdskryssarpokalen, av dom hade endast 4 tagit ut mätbrev.

På samma sätt som tidigare plottar jag SRS-mättal mot Segelarea/Deplacement upphöjt i 2/3. Både mättal med och utan undanvindssegel är med. Till skillnad mot tidigare så är segelarean vid segling med undanvindssegel beräknad som medelvärdet av [stor+fock(genua)] och [stor+spinnaker].

Diagrammet blir såhär:

Diagram 1

Som tidigare blir det en kurvskara där varje linje motsvarar en båt. Lutningen är nästan lika för alla båtarna med två undantag: E4091 (Paloma) och E4507 (So Long). Lutningen för dom två båtarna är mindre, speciellt för So Long. Just dom två båtarna har riktigt stora spinnakrar. Kan det vara så att mätregeln har en beräkningsmässig begränsning för spinnakerarean? Tanken skulle då vara att A22:orna inte kan utnyttja de monstruösa spinnakrar som en del båtar faktiskt har. Som tex Paloma på bilden nedan.


Paloma på Lidingö Runt för några år sedan. Foto: Johan Granath

Jag lekte lite med siffrorna och införde en maxarea för spinnakern lika med 3 gånger storseglets area. Då blev diagrammet så här:

Diagram 2

Och nu känner jag igen mig, en massa nästan parallella linjer där parallellförskjutningen motsvarar skillnaden i prestanda pga andra faktorer än segelarea och deplacement. En faktor kan vi ta hänsyn till direkt: En av de två plastbåtarna E4601 (Ida - linje 2 uppifrån) har dieselmotor med segelbåtsdrev. Båten med högst mättal E4632 (Ejfi 2) är också byggd i plast. Ejfi 2 saknar backstag och borde ha fått ett mindre avdrag för detta. En rimlig gissning efter att ha inspekterat diagrammet är att avdraget för drevet är 4 pinnar. Övriga skillnader mellan båtarnas mättal antar jag huvudsakligen vara beroende på deras rätande moment.

Hur kan det rätande momentet beräknas med utgångspunkt från de data som finns i mätbrevet? Också här har jag resonerat lite fysikaliskt och lekt med siffrorna. Faktorer som påverkar det rätande borde vara kölvikt, deplacement, djupgående och skrovbredd. Ett ganska bra mått verkar vara: 
Kölvikt*(Bredd/2+Djup/4). Man kan säkert pröva sig fram till ännu bättre mått, som ni ser är deplacementet inte med i det här uttrycket. Rent fysikaliskt borde det vara det men de varianter jag provat, tex Kölvikt*Djup/4 + Deplacement*Bredd/2 stämmer sämre.

För att komma vidare har jag läst av SRS-mättalen i diagram nr 2 ovan vid SA/Depl^(2/3) = 27 och sen plottat de relativa skillnaderna mellan mättalen som funktion av rätande momentet. Så här blir det:

Diagram 3

De två plastbåtarna hamnar upp till höger i diagrammet. Främst för att bredden är betydligt större än för övriga och att dom har tyngst kölar. Korrelationsfaktorn knappt 0,88 är inte riktigt godkänd, några punkter avviker från linjen.  Upp till vänster i den nedre skaran finns Paloma. Också ovanför linjen där nere finns So Long. Båda båtarna har tre försegel och borde ha fått tillägg för detta, övriga har två eller ett försegel. Tar jag hänsyn till detta borde korrelationsfaktorn öka (dvs avvikelserna från den räta linjen minskar). Ner till höger i den nedre gruppen återfinns Gazell. En av fyra med grundgående ca 1,3 m. Men orsaken till Gazells relativt låga SRS mättal kan jag inte utröna med utgångspunkt enbart från den information som finns i mätbrevet. Det får bli en fråga till er som läser detta. Nån som vet?

Slutsatser:
Först den vilda gissningen att regeln har ett beräkningsmässigt maxvärde för spinnakern = 3*storseglets area.
För det andra att rätande momentet = kölvikt*(bredd/2+Djup/4) eller variant av detta ingår som korrektionsfaktor vid beräkning av A22:ornas mättal.
Fortfarande verkar metoden att separat ta hänsyn till segelarea och deplacement förhållandet fungera bra.

Kan man med utgångspunkt från den här analysen uttala sig om det vore rimligt med samma SRS mättal för alla A22:or?

Efter att jag skrev det här inlägget igårkväll och la ut det några minuter över tolv, har Blur (här) lagt ut länken hit med anmärkningen att det här inlägget är ett möjligt aprilskämt. Jag är övertygad om att dom flesta A22 seglarna tycker att SRS och A22:or är ett ordentligt aprilskämt. Oavsett när på året man för det på tal. Båtar som seglar scratch normalt blir påtvingade olika mättal. Jag ser också det skämtsamma i kopplingen, samtidigt som jag ser nyttan av SRS och vad regeln betyder för svensk kappsegling med det disparata båtinnehav som kommer till kappseglingarna. SRS är min möjlighet att kappsegla helt enkelt. Köp en annan båt, köp entyp - javisst, men bor man vid södra Kategatt långt från skärgårdarna, så får jag segla mot dom som finns här. Flytta till skärgården är ett annat alternativ, men det kortet behåller jag till senare.

Nu till frågan om alla A22:or ska ha samma SRS mättal. Det hade säkert funkat om de nya plastbåtarna var ritade med i hvdsak samma huvudmått som den gamla flottan med en bredd på ca 2 meter. Tittar man på diagrammet 3 ovan och tänker bort de två plastbåtarna (punkterna upp t.h.) så hamnar mättalen som en mycket snäv hagelsvärm. För dom båtarna skulle det funka. Vad gör man med dom nya båtarna? Med större rätande moment än de övriga? Sanningen är väl att de teorier och modeller som finns för att beskriva prestanda hos segelbåtar faktiskt inte fungerar särskilt bra när det gäller så långsmala båtar som A22:or. Man vinner knappast nåt på att öka bredden från ca 2 till 2,35 m. Modeller som anger breddens inverkan och fartökning pga ökat rätande moment håller inte.
För flera år sedan seglades VM för 6mR (sexor alltså) i Sandhamn. Tord Sunden var med i sin nybyggda träbåt (ett riktigt snabbhafsbygge i ribbkravell som inte såg ut nåt vidare på insidan). En halv meter bredare än alla andra. Spikade första seglingen men sen var det stopp. Att bredda en sexa var helt enkelt ingen hit. Samma fenomen?

Till slut: Skärgårdskryssare är nog rätt beteckning på A22:orna. Tänk er själva 1,3 - 1,5 m djupgående, 5 meter båt framför kölen med en fint fallande stäv som gör att man kan gå iland utan akrobatiska övningar vid varenda skärgårdsklippa som finns. Finns dom med ståhöjd?

Nu får vintern ge sig!

X332 - SRS 2013

Peter Kross har sammanställt och skickat mig data från SRS 2013 mätbrev för X332. Med hans tillstånd har det nu blivit ett blogginlägg. Bilden av hur SRS 2013 mättalen påverkas av verifierat mätbrev och att standardbåtens mättal liger lite högre än mättal för mätbrevsbåtarna förstärks. Analysen är gjord på samma sätt som tidigare i den här bloggen, dvs SRS mättalen plottas i ett diagram mot segelarea/deplacementet upphöjt i 2/3. Båtarna har inte exakt samma deplacement och segelareor. Genom att baka ihop segelarea och deplacement på det här sättet blir resultatet mer lättöverskådligt.

I analysen ingår följande mätbrev:

Fem av de sju mätbrevsbåtarna har verifierade mätbrev. Förutom mätbrevsbåtarna ingår också tabellbåten (standardbåten). Tabellbåten anger 3 försegel och två spinnakrar. Såvitt jag förstår innebär det att mätbrevsbåtarna kan ha lika många segel utan tillägg på mättalet. Ingen av båtarna har gennaker. Alla har Al-mast med stål-rod i stående riggen och samma köl.

Sammanställningen av mättal som funktion av segelarea - deplacement upphöjt i 2/3 ser ut så här.

Mätbrevsnumren är sorterade uppifrån i samma ordning som linjerna visas i diagrammet.
Längst ner i diagrammet är linjerna för de fem båtar med verifierade mätbrev ihopklumpade. De två båtarna som inte har verifierade mätbrev - E4938 och E-4496 - hamnar lite högre och standardbåten högst.

Efter att jag fick resultaten av Peter Kross har jag lusläst mätbreven för att förstå vad som skiljer de inte verifierade E4938 och E4496 och som kan motivera att det ska skilja en halv pinne (=0,005) mellan dom. Men på detta går jag bet. Jag hittar inte någon information i mätbreven som jag bedömer skulle kunna vara förklaringen. Detta får bli en fråga till er som läser detta. Varför har E4496 högre mättal än E4938?

Standardbåten ligger högre än mätbrevsbåtarna. Alla tidigare analyser jag gjort visar samma sak.

I höstas kom ett upprop på BLUR om att bilda en X332 klubb: (här). En av dom frågor som kom upp i kommentarsdiskussionenra var möjligheten att segla scratch. Talar den här analysen för att det är möjligt? Ja - det tycker jag. Spridningen mellan båtarna med verifierade mätbrev är extremt liten. Segla med  SRS 1,233, ett ganska bra medelvärde för båtarna med verifierade mätbrev. Två av båtarna saknar max-genua, för dom kan scratchsegling i lättvind vara mindre kul. Men hela principen med scratchsegling när man har så lika båtar är desto mer tilltalande.

Sten och Brita Holmdahl besökte Antigua

I inlägget om Sten och Brita Holmdahl (här), som seglade Viking runt jorden 1952-1954 hade jag smugit in en fråga. Var firade dom sin första julafton till sjöss? Som ledtrådar fanns tre bilder, i gammal svartvit grynig kvalite, långt ifrån dagens flashiga actionbilder.

Antigua 1952

Nelson's Dockyard

Antigua 60 år senare

Nelson's Dockyard

Antigua redd

Också Antigua, det finns fortfarande oförstörda vyer, bilden från Tarus blogg (här).

Kölen är till Wasa 38

Häromdan var det frågesport om en köl, en nyritad köl till en båt som ville ha minskat djupgående med bibehållet rätande moment. Erik B svarade redan tidigt på morgonen och ett av hans alternativ var förstås rätt: Wasa 38. Så här ser den befintliga racingkölen ut:

Profilen är ganska OK i mittsektionen. Men uppriktigt sagt förstår jag inte vilka konstruktionstankar som leder fram till att detta är en racingköl. Är det nån som vet hur man tänkte på den tiden? Skicka gärna en kommentar. Undersidan är plan, den nedre tredjedelen är väldigt trubbig och tjock (mycket vikt långt ner) och bakkanten är knappast spetsig. Inte konstigt att båten upplevs slingrig att styra.
Grattis Erik! Hoppas vi snart träffas nånannanstans än i bloggvärlden. Då ska du få ett pris!