Vad ska jag hitta på nu då?

Bilden är tagen utanför Grebbestad när Piano seglar mot målet i Smögen efter att ha rundat Trestenarna i Oslofjordens mynning. Tror det är Panteniusbåten som är ute och fotar. Bilden ser fräsig ut, det går nästan fort, vi var trötta och orkade inte trimma lika aktivt som första dan när vi seglade ut ur Hakefjorden.

Den här bilden är från målgången. Ser också fräsig ut men avslöjar ännu mer hur illa trimmat vi seglade dom avslutande timmarna när vinden ökade till 12/13 m/s.

Lite självrannsakan:

Inte tagit hem i häckstaget,
Inte flyttat ut fockskotpunkten på yttre skenan,
Inte flyttat bak fockskotpunkten, dvs
För lite twist i focken,
Bukigt storsegel pga för dåligt sträckt bomlik.

Vi kunde seglat en halv knop snabbare. Det hade inte inneburit bättre placering, avståndet till den totala pallen var för stort. Men varför gjorde vi såna missar?

Framför allt var vi trötta, Roffe berättade efteråt att han under natten och andra dan seglade båten med samma känsla som sina egna båtar (han har 5 st varav en A22, träpianot, neppare, allmogebåt och en 13 m stålbåt, som mest är ett övernattningsställe i Nynäshamn). Dom tre racingbåtarna dvs A22, Träpianot och Neppare har han trimmat så att roderkänslan är så som han tycker är rätt, mindre tryck i rodret än mitt Piano. När han nu seglar min båt med lägre rodertryck än båten är trimmad för hamnar vi för högt i vind. Vi seglade för högt när hårdvind och vågor kom.

Häckstag och fockskotpunkter borde jag ha fixat, men vi hade lite problem med ansvarsfördelningen ombord.

Reva storen gör jag inte ofta och det fungerade helt enkelt inte som det skulle. Ska be Henrik (segelmakaren) flytta en travare. Sen måste jag bestämma mig om jag ska satsa på revlina eller krokar i halshornet. Jag har tidigare valt bort krokar för att slippa gå upp på däck vid revning. Startade en facebooktråd om detta på no-crewgruppen och fick flera bra tips. Krokar, dra revlinan runt masten flytta in revöglan i seglet (skapa cut back) tex. Ska prova mig fram.

Jimmy Hellberg kommenterade bilderna med att Piano måste ha en växel till. Dvs effektiva segel även över 8/9 m/s. Det hänger ihop med flera av punkterna ovan men också att ha ett mindre försegel speciellt för hårdvind. Han föreslår en J3.5 i laminat med två genomgående lattor. Jag har en hårdvindsfock, HWJ i dacron utan lattor. 18 kvm (stora focken är 24 kvm) och uppfyller storlekskravet för HWJ i OSR 4.26. Men här har jag hamnat i bryderi, UK anger i sin reklam för HWJ att visserligen rekommenderar OSR att kevlar eller kolfiber inte ska användas och att seglet ska vara utan lattor. Men det är ju bara en rekommendation och den UK HWJ jag sett i sommar är tiilverkad i Technora (kevlarförstärkt laminat) med två lattor. Jag hittar ingenstans skrivningen att angivet material och inga lattor bara är en rekommendation. Bra om du läser igenom OSR 4.26 noga innan du kommenterar detta. Ingenstans ser jag att det frånsett färg är olika krav på HWJ och Trysail (dom riktigt små slipsarna att ta till i riktig storm).

Nog har jag mycket att pyssla med framöver!

CB66 till Viken

Piano sjösatt och körd till Vikens hamn, en massa pyssel dagarna i ända. När jag bröt pysslet igår var en CB66 uppdragen på rampen. Henrik Isacssons nya leksak.

Henrik t.v., Peter Wulff och Per Lindberg. Efter en dag på ett
vindfattigt Öresund.

Henrik har seglat med i WBS lag i Allsvenska dom senaste åren. Som så snöpligt resulterade i att vi åkte ur i höstas. Henrik har fått blodat tand för sportbåtar. Seglar annars en Omega 36.

Mastade Piano i morse och gladde mig åt att all elektronik fungerat som det ska. Men fortfarande tusen prylar som ska fixas innan det blir segling.

Det blir bra ...

Ett kort besök i Mörarp för att se hur jobbet med Piano framskrider.

Mikael slipar bulbens undersida.

Två stora kakor med spackel lossade från bulbens undersida där den vilat mot trailerns tvärbalkar. En 20 mm plywoodskiva var inskjuten mellan bulb och tvärstagen i stål men punktkrafterna var för stora. Bulben är sprutad med Hempels Light Primer, därefter Ijmopox epoxyspackel som Mikael slipar rent. Det blir fint, finare än nånsin.

Tror Piano kan bli klar hos Glanex veckan efter påsk. Vore iallafall bra om det blev så. Sen återstår tillbakamontering av alla relingsbeslag.

Snöar i södra oceanen men inte i Mörarp

Det finns många spektakulära seglingar, i mitt huvud har det blivit stor konkurrens om var hjärtat finns (?). Nu pågår VOR för fullt. Uppriktigt sagt har jag inte följt dom särskilt noga. Klart att jag unnar MAPFRE att sopa banan med sina konkurrenter. Förra gången ledde dom överlägset efter halva varvet runt jorden, men efter en olyckligt felaktig rundning i ett inport race verkade hela projektet punkterat och dom kom aldrig igen. Nu är Xabi Fernandez ensam skeppare ombord, Iker Martinez har fått stanna hemma. Jag gillar Xabis frisyr och jag gillar hans attityd. Det räcker väl för att jag också ska lägga min önskan om lycka till på MAPFRE. Fast Bouwe Bekking är också en rutinerad VOR seglare, har aldrig riktigt fått till det. På den tiden det inte fanns några isbegränsningar var han ganska enkelriktad - det var enbart deep south som gällde. Minns när Ericson 3 valde det precis motsatta och lovade upp norr om det mötande lågtrycket efter passagen av ekvatorn. Och Ericson 3's navigatör Aksel Magdal i ett svep blev legendarisk. Just nu har Bouwe Bekking och BRUNEL riktigt flyt, har lyckats rycka 40 NM från övriga fältet med 1100 NM kvar till Cap Horn. Det blåser småspik, det snöar, 3 grader i luften, 4 grader i vattnet. Klipp ur Bouwe Bekkings senaste rapport:

" ...

Capey, vår navigatör, har gjort ett utmärkt jobb och placerat oss helt rätt. I kväll gippar vi för sista gången innan Cap Horn, vi kommer att möta hårt väder... stora vågor och sannolikt också mera snö. Vi väljer att gippa när fronten närmar sig, det gäller att hålla båten på rätt köl och inte hitta på dumheter.

Ungdomarna ombord hjälper till att hålla fart på båten, men dom har aldrig blivit bitna i rumpan (?) och jag vill inte gärna att dom ska behöva uppleva det. :-). Härnere kan saker hända fort. 30 knops vind kan på ett ögonblick bli 40+ och då flyger allt och far. Det känns bra att ha ytterligare en gammal räv ombord -Thomas - han vet också vad det handlar om.

Dags att vila, det kommer inte att finnas utrymme för det dom närmaste tre dagarna.

..."

Kolla fliken RACING och FROM THE BOATS!

 Det har blivit många turer till Mörarp för att titta till Piano. Och fler turer lär det bli. Båten är klar till Påsk sa Roger i fredags. Vi har diskuterat olika sätt att lyfta båten för att komma åt bulbens undersida. Verkstadstraversen rycker för mycket, duger inte för finjustering. Fram med stålbockar och stålbalkar, lyfter hela trailern och skjuter in bockarna. Släpper ner trailern och Piano hänger.

Jodå - bulben svävar

 Botten och fribord är slipade, botten dessutom sprutad med Hempels Light Primer en gång plus långklotsslipad i fören.

Minst 4 olika sorters epoxyspackel med polyesterspackel underst

Ljuset har kommit och presenning nedtagen. 

Årets skörd

Alla spinnakerbommar jag tog hem i höstas är nu sålda. Kapade och monterade, inpackade och den första levererad. Till Bjärred.

Årets skörd består av kap från två 70 mm och tre 60 mm kolfiberrör.
Tillverkade av Ceilidh i Holland, bakade av kolfiber/epoxy prepreg.

Lådan med alla möjliga rester från kolfiberkap fylls på, kommer alltid till användning nångång.

Tog en tur till Mörarp där Piano legat sedan 2½ månad. Det blir bra men tar tid, influensan har bidragit till tidsfördröjningen.

2 grader utomhus, 600W värmefläkt i båten.

Hoppas på att Glanex tar in båten i morgon och gör färdigt. Det enda frågetecknet nu är hur dom ska komma åt att spruta bulbens undersida. Får se om jag lyckas övertyga dom om att använda verkstadstraversen och Pianos centrumlyft. Traversen kryper sakta vid belastning 3 ton, men förhoppningsvis inte snabbare än att dom hinner flytta pallningen.

Skåne är riktigt gråtrist, skönt att jag själv slipper arbeta utomhus på båten. Håller på med bommen i garaget. Första gången jag plockar ner bommen sedan tillverkningen för 7 år sen. Hittar flera saker som borde ha åtgärdats tidigare. Det är märkligt att haverifantasin bara slutar fungera och man lever vidare i föreställningen att nya grejer som inte syns aldrig kommer att gå sönder. Det är annorlunda för masttoppsbeslaget som är ordentligt modifierat, men där märker jag ju tydligt när masten inte går att böja som tidigare.

Såna här bilder är ju inte precis lockande.

I anmälningslistan till Seapilot 2Star har jag angivit TBA (To Be Announced, dvs meddelas senare) för co-driver. Kan nu avslöja att jag seglar Piano tillsammans med Bosse Fransson. Vi seglade 2015 tillsammans i hans Dynamic 35, nu kommer vi att segla en lite långsammare båt. Bosse låter sin båt vila i år och satsar på andra friluftsaktiviteter. Men S2S vill han gärna segla.

Mångfacetterat

Kylan har bitit sig fast, vi får vänta två veckor innan temperaturen lindras. Till mitten av mars. Min förhoppning var att Piano skulle komma i sjön tidigt i April. Fortfarande väntar jag på grejer, uppgraderat roder och mantågsstöttor med påsvetsade snedstag. En del prylar har kommit.

Papprör från Exel i Finland, paket från Happyyachting och
4 st offeranoder till Saildrivedrevet

Pappröret från Exel innehåller förstås kompositrör, paket från
Happyyachting innehåller 4 st  M12 öglebultar från Wichard
och två riggbultar från Harken.

 Beslöt mig för att byta röstjärnen. Rostfritt har den tråkiga egenskapen att inte ha en tydlig utmattningsgräns. Öglebultarna har brottlast 3,5 ton, maxlasten i toppvanten är ungefär halva det värdet och risken finns att en spricka har börjat i nån liten defekt. Efter 6 år och uppskattningsvis 100 seglingstimmar i hårt väder och mötandefrekvens en våg var 5te sekund utsätts varje sida för 36 tusen belastningar. Tillräckligt många för att jag ska dra öronen åt mig. Så nu byter jag. Kanske jag hittar något lab som kan undersöka om det verkligen var någon fara å färde med dom gamla.

Riggbulten i förstagsfästet har efter 6 år blivit ordentligt facetterad.

Diameter 11 mm och längd 25 mm. Plus det extra kravet att hålet för sprinten ska vara stort och ha en ordentlig fasning så att jag får in sprinten i blindo. Vid monteringen fumlar jag med händerna nere i ett för trångt hål för att pilla in sprinten och dra isär skänklarna lite lagom.  Facetteringen beror på att förstaget sitter i ett beslag med stor radie vilket innebär att det blir ett koncentrerat tryck enbart på sprintens ovansida. Kontaktkraften hade blivit bättre fördelad om sprinten suttit i ett hål med bara lite större diameter än 11 mm. Två nya sprintar från Harken räcker 12 år till.

Offeranoderna räcker inte 12 år till, dom offrar sig snabbt. Inte mycket kvar efter en säsong. Beror mycket på att Piano har kopparbottenfärg.

Offeranoden efter 2 månader i förra årets ganska kalla vatten.
Vissa år har jag bytt anoden också mitt i säsongen.

 Exelrören ska jag trä runt mantågen för att undvika att focken fastnar när jag slår. Happyyachting har tagit fram en lösning till Pro4You baserad på kolrör hela vägen mellan mantågsstöttorna. Jag ska undersöka om samma system kan fungera med kortare rör. Skaffade en meter långa lindade glasfiberrör, ett framför och ett bakom mantågsstöttan på fördäck. Glasfiberrören är betydligt billigare än kolrör och bara marginell tyngre. Fick ett pris på 5 tusen på kolrörsvarianten med rör hela vägen mellan mantågsstöttorna från Happyyachting, faktiskt ett mycket billigare pris jämför med att köpa lika långa kolrör från Exel och till det ta fram ändbeslag. Carbix har enbart poltruderade (ensriktade fibrer i rörets riktning) glasfiberrör, dom lindade är bättre eftersom belastningen från skothornet vill trycka ihop röret.

Det tar tid

Ibland tar jag en tur till Mörarp, till Glanex för att kolla hur det går med Piano. Var där igår, båten har stått inne i ca 15 grader över helgen, 11,4 grader i den stängda ruffen och 51% relativ fuktighet med avfuktaren gående. Hempel Light Primer verkar svårsprutad. Blir inte helt jämt trots att färgen är spädd, härdar långsamt vilket innebär att slippapper beckar igen när mistor från senaste sprutlagret ska justeras. Färgen ska späs högst 10% för att epoxyn ska härda ordentligt. Det blir lite moment 22 när båten måste ut mellan varven för att andra jobb ska in. 15 grader i lokalen är lite för låg temp för att härdningen ska ta ordentlig fart. Och när Piano kommer ut i nollgradigt väder stannar väl härdningen nästan helt. Och om en vecka väntar vi ordentlig kyla i Skåne, neråt 10 minusgrader.

Ordentligt vinterväder alltså. Under den senaste veckan har jag noga följt SMHI's och YR's långtidsprognoser. Och upptäckt att vädret om ca 7 dagar växlar väldigt. Med bara någon timmes skillnad i prognosen anger båda två att temperaturen är ändrad från typ nollgradigt till minus 7-8 grader. Fram och tillbaka. Jag kontaktade SMHI och frågade vad detta berodde på. Det är vädret i USA som är boven i dramat. Där är extremt kall i norra delen och varmt i södra. I gränsen mellan kallt och varmt bildas lågtryck som är mycket svåra att förutse och att ge prognos för vad som händer med dom. Når dom till Skandinavien eller inte? Just nu verkar deras räckvidd vara liten och högtryck och kyla från Ryssland tar över. När det egentligen skulle bli vår!

SRSdebatten på BLUR har tagit fart igen, men också där har trycket inte blivit vad det brukar vara. Mitt intryck är att SRS kommer att fungera lika bra i år som tidigare. Enstaka båtar får mindre justeringar av sina mättal. För Pianos del handlar det väl om en liten höjning eftersom vi har 5 st för/flygande segel ombord, dvs det antal som tidigare varit "fritt", i år får vi en marginell höjning för segel 4 och 5. Kan kanske handla om 10 - 15 minuter runt hela S2S banan. Kan tyckas lite men det är den marginalen vi hade till träpianot (Roffe Erixons träbåt som också heter Piano) 2016. Det bjuder mig väldigt mycket emot att lägga segel i land för att hålla ner mättalet. Segelgarderoben är framtagen för fungera när båten seglas på två.

Inte heller VOR har nåt tryck just nu. Dom skvalpar fram i lätta vindar förbi Salomonöarna. Försprång på 100 NM blir snabbt lika mycket efter beroende på om dom hittar områden där pustarna är lite starkare eller inte. Jag följer båtarna på trackern med inlagda vindar och tittar på vindprognoser ett eller flera dygn framåt men jag tycker det stämmer dåligt. I resultatöversikten där TWS och SOG presenteras stämmer inte informationen med det jag ser i kartbilderna. Beror säkert på att dom vindprognosmodeller som används är för grovmaskiga. Eller spökar också här dom nyckfulla lågtrycken över USA? Hade gärna varit navigatör på nån VOR båt, fast det är väl lite sent påtänkt?

Vad kan jag göra med en gammal fock?

Till North Sail Trim Cup i Lomma 2013 kom Henrik Edman med en ny fock till Piano. Sydd i Technora, dvs laminat med kevlarförstärkning. Trådarna är infärgade svart för att skydda mot UV strålningens snabbt nedbrytande inverkan på kevlar. Mylarfilmen är gråtonad och det är lätt att få intrycket att det är ett kolfiberförstärkt segel. Vilket det alltså inte är.

I fyra säsonger var den focken enbart till kappsegling från NSTC i Lomma 2013 till Seapilot 2Star 2016, till cruising fanns fock nr 2 i Pentex från 2012. Den första focken, också i Pentex, var inte helt OK, det blev många fockar i början. Inför säsongen 2016 skar Henrik ner fock nr 1 till HWJ, i efterhand har jag kommit på att det seglet faktiskt inte mäter in då HWJ ska vara tillverkad i dacron. Det nedskurna seglet blev iallafall vår räddning när Tehnorafocken sprack tvärs av under Bohusracet 2016, efter rundningen av Treestenarna utanför Oslofjorden hann vi kryssa några minuter i 15 m/s innan det blev ett förskräckligt fladder därframme. Vi hade översträckt fallet på länsen innan upprundningen. I sjölä innan Nordkoster fick vi upp HWJ och lyckades hanka oss i mål.

Henrik sydde ihop Technorafocken, men formen var kvaddad, duken i bakre delen av seglet hade töjts och seglet stod som en sked. Inte snabbt alls, inte högt alls. Provade på alla sätt under den gångna sommaren men det funkade inte.

Vill gärna ha ett hyggligt bra segel för cruising, kan man fixa till Technorafocken? Det är ju trots allt en ganska väldefinierad deformation, går det att göra intag som sträcker den töjda delen? Jag tror att vilken segelmakare som helst (inte bara Henrik) skulle svara nej på den frågan. Men om jag ändå skulle prova? Om jag sprättar upp våderna en bit från bakkanten och tejpade skulle jag få hjälp att sy ihop allt efteråt.

Sagt och gjort.

Bara att rulla ut

Sprättat, både våd och lattficka.

Ihopsytt, nya telltales i bakkanten

Som om ingenting hänt

 Vi får se vad det blir av detta, såg lite skrynkligt ut när vi provade i segelmakeriet, Henrik undrar nog om jag är riktigt frisk i huvet.

Hur gjorde vi? När det kom till kritan fick Henrik också sköta ihoptejpningen. Jag borde inte ha sprättat bakkanten, intagen gjordes såhär:

Ungefär 80 cm långt intag i fyra våder, ungefär 2mm på mitten i varje. Inget intag i akterliket.

Var hos Glanex i går för att se hur det går för Roger. Återstår ju lite slipjobb innan han kan börja spruta. Själv har jag fått vita fingrar och undviker vibrerande maskiner efter alla slipjobb genom åren. Piano står kvar utomhus, avfuktaren jobbar på, allt är OK. Men i högkonjunkturen ramlar hela tiden nya viktigare sprutjobb in. Han har två månader på sig så än har jag inte börjat bita på naglarna.

På vänt

Ombyggnaden av förskeppet vintern 2015/2016 gjordes med pålimmade divinycellskivor. Efter grovslipning med handkutter (handhyvel alltså) la vi på glasfiber/epoxy och sen var tanken att spackla och slipa upp finish, både form och blänk. Det blev sådär, speciellt besvärligt under vattenlinjen med inte helt lättslipat epoxyspackel. I höstas tog jag hem Piano till tomten och jobbade med undervattensformen. Resultatet blev inte helt perfekt, men tillräckligt bra. Över vattnet, den rent estetiska delen, återstår en hel del. Det finns också lite blåsor i botten, kan inte vara gelcoat/polyesterlaminatet eftersom båten är byggd med vakuuminjicerad vinylester, jag tror det handlar om inte riktigt uthärdad epoxygrundfärg.

Insåg att det är läge att lämna Piano till en professionell sprutlackerare. Dragan sprutade både fribord och bottenfärg för flera år sedan, han kan tyvärr inte längre åta sig såna jobb och då gällde det att hitta någon annan. Kontaktade SydMarin på Råå (här)  och Yachtcare i Landskrona (här). Via Peter J i Mörarp hittade jag Glanex Teknik HB (här).

Skickade mail, ringde till SydMarin och Yachtcare utan att få nån reaktion. Glanex svarade direkt. Jag föreställer mig att det är ett ganska bra jobb med deadline slutet av mars, jag hade specat att det skulle vara minst 2 lager epoxygrund plus bottenfärg. Behandlingen av friborden kräver både spackling, grundmålning på spacklade ytor och 2-komp PU lack upp till teakfotlisten på däck. Jag har lagt ut jobbet till Glanex, drog dit båten på nyårsafton med hjälp av Hans K, på småvägar för att undvika intensiv trafik.

På vänt vid Glanex Teknik HB i Mörarp

Yachtcare i Landskrona hörde aldrig av sig, Sydmarin ringde nån vecka före jul, men då var allt redan avtalat med Roger på Glanex.

Blir några resor fram och tillbaka till Mörarp, säsongen 2018 har börjat!

2018

Hej igen, det var länge sen sist! 2017 tillända, nytt år har börjat. God Fortsättning! Totalt fick jag ihop 8 seglingsdagar med Piano plus Hermanö Runt med Joakim Axelssons Mixer Luna och Arkö Runt med Bosse Fransson modifierade Dynamic 35 Existens.

Hårdvind under Hermanö Runt, hårdvind är fint när allt fungerar ombord och det gjorde det. På Arkö Runt var det lätt-lätt i början och slutade med mellanväder.

Jag får under omständigheterna vara nöjd med 2017, rehabiliteringen efter hjärtoperationen i mars går framåt med stormsteg. Friskis&Svettis varannan dag med både kondition och styrketräning, är redan starkare än jag varit under dom senaste fem åren. Om fem månader, när Seapilot 2Start startar, kommer jag enkelt att kunna klättra upp i riggen utan båtmansstol.  Om det nu är något att stå efter?

Planeringen av sommarens seglingar har börjat, Piano är anmäld till S2S och Kolfiberrodret, två av dom seglingar som så snöpligt försvann ur kalendern den gångna sommaren.

Ganska mycket uppgraderingar av Piano på gång, jag rapporterar vartefter.

Som en smakbit inför den kommande sommaren kommer en video med Figaro 2 segling. Inget speciellt mer än att det är undanvind och solen skiner. Härligt helt enkelt (även utan foils)!

Walking by the sea

Början av juli, högsommar (i Skåne) och högsommarljus. Först nu dags för mastvandring. Från Svanebäck i norra Viken till hamnen i andra änden. Lånade mastkärran, lastade masten med mittpunkten på vagnen en knapp dm nedanför trissan till liften, fick lite hjälp av Erik med att läsa trafiken vid utfarten. Väl ute på Höganäsvägen blev det en behaglig promenad, genom rondellen, Prästavägen mot kyrkan och sen Strandlyckevägen utefter vattnet. Möter leende cykelturister som följer Kullaleden, möter Vikenbor på väg till eller från vattnet med sina barnbarn. Helt enkelt sommar!

Höganäsvägen

Strandlyckevägen

Motorn är förhoppningsvis i ordning, trimmade in dom rörliga spridarna igår. Kanske kan masta på i morgon. Underlig sommar, masta på i juli!

Tji fick jag

Det blev ett kort besök i vattnet. Allt funka tills jag startade motorn och det inte kom nåt kylvatten. Bara tomt liksom.  Varför kommer det inte kylvatten från en konverterad utombordare? Vart tog den fina strålen från skvallerröret vägen? Lossade anslutningen till motorn, sipprade bara lite grand, inte det tryck som krävs. Upp på land igen.

Pianos motormontage är special, motorbädden är höjd för minimalt utstick. Betyder också att gummiduken måste tas bort för att komma åt att skruva loss drevet och kolla impellern. En koll på Youtube avslöjar att impellerbyte inte är gjort i en handvändning.

Kan vara bra att ha en impeller i reserv. En tur in till Yamaha-center i Helsingborg för att skaffa ny för 315 kr. Kanske sjösättning till helgen. Ibland misströstar jag.

Mot Höganäs

Sjösättningsdags närmar sig, för en gångs skull tänkte jag att Pianotransporten skulle ske på ett ganska lagligt sätt. Ingen bogsering efter bil alltså, Hans K kom med sin traktor.

3 bar ska det vara.

 Leif A har inte kvar sin kranbil, enda vettiga alternativet är sjösättning hos HBS i Höganäs. Med hjälp av den kran som finns kvar från tiden då Norlin 41 byggdes där. Kranen skänktes till Höganäs kommun när varvet las ner och arrenderas nu av HBS.

Höganäsvägen på väg ut från Viken

Bruksgatan

Svänger in på Strandgatan

Höganäs hamn. På plats redo för sjösättning tisdag 8:30. Då ska
kulingen ha lagt sig!

Först tänkte jag inte bry mig om bottenfinish, rollad VC17 blir ganska bra, lite kladd och ojämn yta fanns på köl och roder. Men Dan E vill köra fartprov med sin Dominant 95 Gråben mot Piano. Då kan jag inte slösegla och inte heller bjuder jag på dålig fart pga ineffektivt roder och köl. Fram med Mirkamaskinen och våtslipning med först Autonet 400 och sen Abralon 1000. Det fick räcka med roder och köl.

Midsommardagen 2017

Midsommardag och Piano fortfarande på land. Det stressar mig inte. På facebook radas minnen upp från tidigare år. Vid midsommar har jag varit på väg mot Uddevalla och Bohusracet dom senaste fyra åren.

Bottenmålad med det gamla rodret, senast använt på Lady Godiva.
Får plocka undan vedstapeln innan transporten kan köra iväg.

Sjösättning beställd till tisdag morgon. Hans K hämtar Piano med traktor måndag kväll, hoppas vinden har lagt sig när det är dags. Vindprognosen säger 23 m/s i byarna på dagen. Tror aldrig nån av mina båtar genom åren varit så färdig vid sjösättningen. Skurad och städad. Färdigbyggd invändigt, all el är nästan monterad, belysning i förpiken på plats, durkarna skurade med såpvatten, elrör till VHF/AIS/vindgivare på plats. Återmonterat självhäftande elkanaler så att det ser snyggt ut.

Kanske lyfte vattenlinjen lite för mycket i fören? 

Skippar poleringen av förskeppet innan sjösättning. Borde nog finspackla och slipa
lite till, det får vänta till hösten och över vattenlinjen kommer jag
använda polyesterspackel (typ Plastic Padding PP100). härdar fort
och är lättslipat.

 I morgon ska jag montera låsskruvar till spridarna som ska kunna vikas bakåt ca 6 cm för att få en mer flexibel mast, sen är det dags för mastpromenad ner till Vikens hamn, lyfta i alla dynor, montera mantåg, se över bommen. Kan nog fylla min tid med båtpyssel.

Vitt

Känns konstigt att först kolla alla race (som jag egentligen ville vara med på) och sen gå ut och måla båten. Idag har jag rullat vitt, Double Coat, sista lagret. Det blir inte vackert, viktigare att få igång båten.

Kontaktat Hans K för att fixa traktortransport till Höganäs och sjösättning. Leif A har slutat köra kranbil så nu är jag hänvisad till HBS stora kran.

Färdigslipat, skuggan gör att man anar förskeppets form.

Skuggan lite senare. Tvättar bort svart indikeringsfärg med aceton.
Använder indikeringsfärg för att bedöma om slipningen är OK. 

Rullad en gång över vattenlinjen. 

 Robline OneStar seglas i dimma utanför Sandhamn. I morgon startar Fyrtorn2Handed från Lomma och Solo Challenge från Råå. Hoppas Piano blir seglingsklar snart.

Dj-vligt svart

Kolfibermaster ska väl vara svarta? Klarlackade så att alla kolfibrer syns, det är lite status med kolfibermast. Vid en av mina första kontakter med Ceilidh i Holland frågade han vilken färg vi skulle ha på den mast som det då handlade om. Jag blev lite ställd av frågan, självklart skulle den vara klarlackad. Men faktum är att det nog bara är vi tokiga skandinaver som vill visa upp våra kolfibermaster på det här sättet. Seglare längre söderut är smartare än så, där målar man. Vita, blåa, gula, helst i ljusa kulörer eftersom dom då inte blir så varma i solen.

Epoxy tål inte UV-strålning. Den blir gulbrun och börjar krita. Jag inbillade mig att klarlack med UV-filter skulle skydda masten, det fördröjer nedbrytningsprocessen men stoppar den inte. Det krävs pigment för att skydda helt. Thomas W har berättat för mig att flygplan i kolfiber standardmässigt målas vita. JAS Gripen, som är byggd helt i kolfiber är diskret militäriskt gråmålad.

Delarna till Pianos kolmast låg obehandlade utan täckning ett år i trädgården. Det var verkligen inte bra. Reste masten första gången 2011 och den har alltså varit med 6 säsonger. Alltid noga polyuretanlackad efter varje modifiering. Men nu börjar den bli brun där epoxy är exponerad under klarlacken. Läste i Ijssel (Double Coat) reklamen att dom hade klarlack med dubbelt UV filter. Ringde Hedberg för att kolla om det kunde vara en bra produkt. Men icke. Kontaktade Thomas W som efter att ha rekat hos sina kontakter gav mig samma besked. Det finns ingen klarlack som ger tillräckligt bra skydd. Jag har hittat flera produktbeskrivningar för polyuretanklarlack som anger att den är lämplig som skydd för just epoxy. Men icke sa nicke. En sån produkt finns inte. Bita i det sura äpplet och måla masten svart.

Några timmar efter målning, daggen håller just på att falla. Under
däck behåller jag klarlack, dit når ingen UV strålning.

Frågan är nu vilken färg spridarna ska ha. Vita? Eller knallröda? Det fixar jag till vintern.

Sommaren har kommit

En kall vår (då jag inte led så mycket av vädret eftersom det inte var mycket jag kunde göra) har blivit härligt sommarväder. Vi sitter ute på trampen, dricker Pernod och njuter, tom i skuggan är det härligt. Vi känner oss lite franska.

Piano står kvar på land, förhoppningsvis sjösättning om två veckor. Alla fina planer inför sommaren fick ett abrupt slut den 20de mars. Dan innan fick jag svårt att andas, luften räckte bara inte till. Tog bussen in till akuten på måndag morgon och blev omedelbart inlagd. En vecka senare bypassopererad, 4 nya försörjningar till hjärtat kopplades in. Tar lång tid att återhämta sig när man legat i hjärtlungmaskin en timme. I morgon är det 9 veckor sedan. Alla jag pratar med säger att man kommer tillbaka tom starkare än man var innan. Så har det inte känts förrän i torsdags, äntligen börjar jag orka. Ett pass på Friskis o Svettis i morse visade att jag har ungefär samma arbetskapacitet som förra sommaren och då gick det bra att transportsolosegla och kappsegla med Bosse Bergqvist. Lovande alltså!

Dom senaste veckorna har jag jobbat med förskeppet, du kanske minns att Piano har modifierade linjer från fören till ungefär 2½ meter bakåt. Hansson 31 har ju ärvt skrovet från Dominant 95, Gösta Edvardssons konstruktion från 1978. När Erik Hansson tog fram båten för drygt 15 år sen förlängdes skrovet både fram och bak. Förstäven vinklades ner och skrovet fick extremt konkava linjer fram. Aktern förlängdes på ett mer naturligt sätt genom att akterspegeln flyttades bakåt.

Jag hade länge retat mig på det ineffektiva(?) konkava förskeppet och vid jultid 2015 gjorde jag slag i saken. Slipade rent och limmade på divinycell, formade och la på glasfibermatta. Max påbyggnad blev 4,5 cm på varje sida. Slutspacklingen förra året blev inte hundra, dessutom gjordes den med polyesterspackel som sög vatten. Vid upptagningen i september 2016 var ytan småknottrig. Dessutom ganska bucklig. Började epoxyspackla i slutet av september förra året. Spacklingsprojektet har fått vila sen kylan kom, vi fortsatte när det började bli varmt för en månad sen
.
Långklotsslipning med Abranet 80 (köper 115 mm breda rullar), använder ca 90 cm långa 115 mm breda klotsar i 4 mm plywood och slipar diagonalt över ytan, byter ibland till 8 mm klotsar som inte alls böjs lika lätt och slipar längs med. Slipar vått, avverkar betydligt fortare än torrslipning. Sätter fast slipväven på klotsarna med fästklammer.

Det har blivit ganska bra, får ta det sista i höst.

Bilderna visar ytor med blåaktig ton (Biltema epoxy filler) och gulaktig ton (Ijjsel Variopox Finishing filler). Båda är mycket lätta att applicera om det är 20 grader varmt. Biltemas epoxy filler något lättare att slipa, efter flera månaders genomhärdning är den sprödare. Finspacklingen gör jag med Variopox.

Blåaktig Biltema epoxy filler akterut, den gulaktiga tonen visar spackling
med Variopox. Fläcken lite till höger om mitten i bilden visar genomslipning
ner till förra årets polyesterspackling.

Grundmålat med Biltema epoxy primer. Behövs 4/5 lager för att bli tätt,
byter till Ijjsel HBcoating när Biltemaburken tar slut. Jag har hopplöst
för många färgburkar stående.

 Imorgon startar Seapilot 2Star från Oxelösund. En av flera seglingar Piano var anmäld till i år. Antalet småbåtar har minskat i S2S. Med det nya shorthanded mättalet 0,989 hade vi hamnat bland dom minsta båtarna i klass 2 istället för att som 2016 vara nästan störst i klassen. Precis dom båtar som vi vill segla mot är nerflyttade från klass 3 till klass 2, dvs X99, X332 och Mithril. Förra året lyckades vi segla snabbare än alla X99:or och X332:or och var 7 min långsammare än Mithril runt hela S2S banan (seglade tider alltså). Nu drar jag inte för stora växlar på detta, vi hade stor fördel av att starta tidigare både första och tredje dan. Båt mot båt segling - precis som Bohusracet - är bra mycket läckrare än att räkna avstånd och rundningstider mha AIS. Trackern hade vi inte tillgång till pga dålig mobiltäckning. I samma klass seglar nu också Seascape27 Hammerscape och Pacer 27 Sport Applicator Group. Båtar som är omöjliga att slå när dom seglar i sin sweet spot.

Kommer att följa seglingen från soffan, med iPad i knät, precis som alla åren innan jag själv började segla S2S. Väderutsikterna visar undanvind till Visby, sträckbog/kryss ner till Oskarshamn och kryss tillbaka. Om jag fattar färgkoderna på vindkartorna rätt så handlar det om 4 - 6 m/s. Kan ta riktigt lång tid tillbaka från Oskarshamn till Oxelösund. Hade Piano haft någon chans? Jag tror genuabåtarna, dvs X99, X332 och Mithril hade blivit riktigt svåra. Spinnakerbogen ner till Visby hade kanske gått bra, likaså sträckbog över till Västervik med jibtop, men lätt kryss tillbaka hela vägen hade blivit en pärs. Vill gärna ha 7+ m/s när det är kryss.

Myrsteg

Dan skriver ibland att han vill se bilder på hur arbetet med nya skott fortskrider. Han har väl hittat en svag punkt hos mig som innebär att jag känner mig tvingad att göra lite till. Det blev skidåkning och efter det epoxyjobb några dar. Det är ju ett litet jobb så varje dagsetapp är snabbt avklarad.

En koll på hur det såg ut senast (här).

Skotten är fastremsade med -45/+45 graders remsor. Det handlar ju om att skjuvspänningar ska överföras och då är dom fiberriktningarna mest effektiva. Sen slipat och remsningen spacklad.

Blå epoxyfiller från Biltema plus glasfiberbandremsade kanter.

Slipat och slipat och sen målat med vitpigmenterad lamineringsepoxy.

Nu börjar det likna den där råa känslan hos en renodlad racer!
Undrar hur han ska fixa anslutningen mot teakkanterna nedtill?

Slipar och sen börjar finishjobbet, tror jag ska använda HB coating?

Ett litet steg till ...

Nej, det blev ingen Dormerfräs, kostade nästan 1100 spänn plus moms! Fram med sticksågen istället, ladda med diamantskär för kakel och såga. Håller sticksågen underifrån när det är kurvigt, uppifrån när det är raka skär. Fick lite tips av Carbix, dom säljer en slipklots med hårdmetallyta. Men jag tog fram en pansarfil och fixade tillräckligt raka kanter. Sen blev det uppochner i båten många gånger innan dom nya skotten hade fått rätt form.

Det såg lite snett ut på bilderna igår. Riktade upp dom
 vertikala kanterna 5 mm åt BB (dom är fortfarande parallella,
 bilden luras). Nu är det bara att remsa!

Kom inte längre idag, blodvite uppstod. Farligt med alla maskiner man samlat på sig genom åren!

Komplettering av skott

Hansson 31 är en precis lagom stor båt. Dvs inte överdrivet stor, lagom för två-tre vuxna eller 2 vuxna + 2 inte alltför stora barn. Inte alls lika bred som dom franska ungefär lika långa båtar som finns på marknaden. För att få en ordentlig känsla av rymd invändigt gjorde jag inredningen så öppen som möjligt och skotten mellan förpik och salong är minimala.

Under senaste Bohusracet hade vi - kort sagt - busväder. Efter rundning av Trestenarna kryssade vi i ordentlig havssjö. Det var då focken sprack (för att vi hade sträckt upp fallet för mycket på länsen från Strömstad) och det var sannolikt då som toalettmodulen släppte i plastningen mot skrovet. Fixade toamodulen direkt efter återkomsten från Bohuslän i somras. Dom minimala skotten in till förpiken lossade i plastningen mot däck. Dags att förstärka även där.

Skottet möter däcket i 90 grader, kälen är remsad. Plastningen har släppt mellan remsningen och däcket. Har nu valt att göra skottet större så att anläggningsytan mellan skott och däck blir längre.

Sandwichlaminatet till kompletteringsskotten är uppbyggt på samma sätt som orginalet, dvs två 650 grams glasfibermattor 0/90 och -45/+45 på vardera sidan av 15 mm divinycell. Köper glasfiber från ABIC och Divinycell direkt från DIAB. Använder NMepoxy 275A, inköpt från Carbix eftersom leveranser därifrån funkar bäst. Ingen skillnad i pris mot att köpa från NM direkt.

6 mm slipad Al-plåt från Sydsvenska Verktyg. Pre-wax och sedan PVA släppmedel från Carbix!

Handuppläggning klar, vakuumbaggen på plats. Använder Biltemas åldersbeständiga byggplast till vakuumbaggen. Butyltejp från Carbix och ABIC!

Utsug. Borde haft mer breather, den lilla rullen runt slangen fylldes snabbt och epoxy sögs in i slangen.Men inte så långt, pumpen klarade sig.

Avformat och vänt

 Mha ett multiverktyg kapade jag den vackra teaklist som Mats Mollestam monterade en gång i tiden.

Teaklisten, skottet har lossat från däcket precis vid teaklistens övre ände.

Teaklisten kapad!

Mäter och markerar och mallar av.

Mallarna på plats. Skottens inre kanter är parallella, tror jag inte när jag ser den här bilden.

Såhär långt kom jag idag.

 Rekar fortfarande hur jag ska bearbeta sandwichpanelerna till rätt form. Har hittat en Dormerfräs speciellt gjord för glasfiberlaminat, heter GRP P884, gjord i hårdmetall. Har tidigare provat med snabbstålsfräsar men dom slits ner på nolltid. Härdat kolstål hade varit bättre, men det har jag inte fått tag på. Hoppas att Dormerfräsen monterad i överhandfräsen ska funka.