Scampiköl sökes

Om du har läst kommentarerna så har du sett efterlysningen av en Scampiköl.

" ...
Heisann...Christian Andal her...söker köl til min Scampi 30 da jag tappade den: (..har dere noe som kan brukes?) Mvh Christian Andal
(Christian.andal@hotmail.com)
... "

Jag kontaktade Christian och frågade vad som hade hänt.

" ... Vel mistet kjølen på et rev utenfor Læsø.. den har falt Helt av.. sikkert boltene som er gamle for sammenstøtet var ikke hardt? ... "

" ... Det hente sommeren 2014..Kjøpte seilbåt for å lære å seile, så jeg seglade från Hønø og mistet kølen ved Læsø… fin soldag, rolig vind, gikk for motor akkurat da.. var ikke en hard påkørsel…men traff revene utenfor Østrehamn… kjøpte båten i Sverige og lærte å segle til Læsø , men dog litt bratt læringskurve :)..så nå ligger den igjen i Danmark og søker ny kjøl:)…båtnummer BZG 55 … seilte til Løgstør fra Læsø Uten kjøl da ;)) …

Mye «ballast» i båten… (bildet er Løgstør i sikte, men ser du slagsiden ?…All desplasement var på Venstre side.. spurte alle seglare jeg trafff om jeg kunne ha mistet kølen men dem sa Nei Umulig?;)…vel kom 60nm uten (men dog i rolig vind;)) ... "

Var hittar man en köl till Scampi. Värmlands Båtskrot? I loggboken på deras hemsida står att dom skrotat en Scampi den 19de januari. Christian tog kontakt och fick beskedet att kölen redan skickats iväg till skroten.

Hör av dig direkt till Christian om du har nåt tips om var han få tag på en Scampiköl. E-postadress överst i det här inlägget.

Scampin Fanny (en askungesaga)

Det var en gång en Scampi, ganska sliten som 40 år gamla segelbåtar tenderar att vara om underhållet har varit lite eftersatt. Just den här Scampin visste nog inte i mars 2012 vad som väntade.

Scampi 649 Fanny mars 2012

Tre tidigare inlägg har handlat om hur Bosse Bergqvist och Tommy Strandberg renoverade kölen, alltifrån uppmätning, mallning, spackling och ytbehandling. Du hittar inläggen genom att klicka på Scampi i högerkolumnen. Nu är köl- och roderrenoveringarna klara, det sista som fixades var kölens undersida, ni vet den där ytan som man hjälpligt slipar av med grovt slippaper och pliktskyldigast drar på lite VC17 minuterna innan båten går i vattnet. Men det var knappast metoden som Bosse och Tommy valde.

Föra året konstaterade dom att båten stod uppåt med nosen när kölen stod på plant underlag. Dvs kölen var grundare i bakkanten än i framkanten. Och det påverkar knappast kryssegenskaperna positivt. En effektiv köl ska tvinga ner spetsvirveln från kölens nederkant så mycket som möjligt, dvs helst ska bakkanten på kölens undersida ligga djupare än framkanten.

Bosse B skickade ett mail med bilder på hur dom fixade kölens undersida. Och om mastheadriggens oväntade möjligheter:

" ...
Hej Anders!

Här kommer de utlovade bilderna från renoveringen av Scampin som nu är sjösatt.

Val av kölprofil och spacklingen finns beskriven i tidigare inägg.

Vi sprutmålade Offshore och våtslipade sedan med Abralon. Undersidan på kölen vägdes in och totalt skiljde det 47 mm mellan djupet i fram- resp bakkant.

Uppmätningen av kölens underkant

Undersidan av kölen spacklades upp med glasfiberspackel så att vi i framkant behöll befintligt djup och bakkanten justerades med 40 mm. Samtidigt passade vi på att ordna till nedre framkanten så att vi har profil längs hela framkanten. Tekniken vi använde för att få det rätt var att vi lade spackel på en glasskiva som sedan hissades upp mot kölen med hjälp av två domkrafter. Hamnkillen var lite bekymrad över att båten skulle kunna glida i bockarna på grund av att botten var för blank så det fick bli dubbla spännband på varje bockpar.

Glasfibertspackel, glasskiva och två domkrafter

Färdigspacklat

 Under vintern har vi planerat ett och annat vad gäller däckslayout och plockat några idéer från Forslundarna från Runmarö som har 30 års erfarenhet från just Scampi.

Skönt att segla en båttyp på vlken duktiga seglare redan har provat ut vad som fungerar. Det mest spännande är att masttoppen skall lutas fram ca 2,5 meter på undanvind vilket endast kan göras på gamla hederliga masthead-båtar. Vi testade lite oroligt vid bryggan igår och vi får nu både fram masten och bra spänning i förstaget när masten justeras tillbaka. Vi har bytt till en nyare Seldén mast för att våga oss på detta trolleritrix. Håll tummarna :-).

 

På torsdag (1 maj) är det traditionsenligt första klubbseglingen och sen är säsongen igång med drygt 20 klubbseglingar.

/Bosse ... "

 

" ... Förskeppet slipades på sjösättningsdagen med 2000 och resten av skrovet har nog finish ca 500 och kölen är putsad med 4000. ... "

Ska bli spännnde att se framåtlutande mast på den!

 Sen kom ett PS:
" ...

Vi är mycket nöjda med resultatet. Glömde nämna att första spacklingen av undersidan gick åt skogen pga dåligt underarbete. Vi drog bort kakan innan den härdat och lade tre timmar på att få bort all gammal rost tills det var stålrent. Nu sitter spacklet som järnet så det var ett klokt beslut att göra om. Hade ju inte varit kul att ha en lös spackelkaka hängandes fritt under Bohusracet :-).

Målsättningen med att ha den bästa botten (av de som använder bottenfärg) är kanske uppnådd. ... "

Jag frågade vilken typ av spackel dom använde:
" ...
Vi använde Biltemas glasfiberspackel eftersom det är så tacksamt att jobba med. När spacklet börjar härda och blir till fast form men ändå att härdningen pågår kan man med rakblad skära bort överflöd och minimera slipnigen. Sedan lade vi 5 lager epoxiprimer (Biltema) ovanpå spacklet och slipade slätt innan Offshore och sista putsningen. Förra året körde vi med kombinerat glasfiber- och standardspackel (finspackel) fån Biltema. Byggde upp med glasfiberspacklet och finspacklade med Biltemas finspackel (polyester). Därefter lade vi 7 lager epoxi och efter förra säsongen hade vi inte ett spår av att spacklet spökat. Nu har vi lag på ytterligare fem lager primer på kölen för att vara på säkra sidan. ... "

Febern stiger

Ännu inte sjösättning men febern har börjat stiga inför Bohusracet om knappt tre månader. Bosse Bergqvist och Tommy Strandberg har fixat Scampin Fanny ännu mer under vintern. I tidigare inlägg har Bosse beskrivit det jättejobb dom la ner på att spackla upp kölprofilerna förra säsongen. Du hittar inläggen  (här) och (här). Nu handlar det om spegelblanka ytor.

" ...

Nu pågår arbetet med Scampin för fullt och nu är återigen köl, roder och botten renslipat. Det var så kul förra året så varför inte göra det igenJ.

Allt ovan vattenlinjen är omhändertaget med Abralon och dubbla lager vax så det börjar bli en vacker dam i år som dessutom kommer slippa att ”åka runt” med ett peke i fören. Coden0:n är borttagen och har istället ersatts med en 31 kvm stor och lätt genua i Tecnora från Ullmans.

Botten kommer i helgen sprutas och därefter 2000 finish från fören till kölen och akterom den blir det minst 1000-korn på Abralonet.

Akterkanten på kölen har nu ett vasst hörn i nederkant enligt din rekommendation och kölen har fått ytterligare tre lager epoxi och ojämnheterna i kölskarv samt kölens nederdel är spacklade. Nosprofilen på skäddan har bättrats på och när bottenfärgen är lagd (vitJ) så skall Feston få gå varm med i slutändan Abralon 4000 på köl och roder. Ingen båt på kusten, med bottenfärg, skall ha en bättre botten.

Vad gäller vinkeln på undersidan kölen så har jag vägt in den med laser och finner att den lirar ganska väl med flytläget. Vagnen och klossningen av kölen är inte 100 vilket gör att båten ser ut att stegra sig. I vilket fall så kommer vi, när vi står vid kran, att lägga en kraftig tejpad planka med epoxispackel och sänka ner kölens undersida i det och låta det hela härda innan vi skär rent på sidorna. På detta sätt räknar vi med att få en

helt slät undersida med skarpa kanter (akterom breddmax).

 

Bifogar kölmallarna som vi använde förra våren. Den inre svarta profilen är Norlins förslag på en förbättrad standardköl och den blå är vår justering av hans framkant. Från breddmax turade vi in vår profil med Peters och avslutade med ca 5-6 mm akterkant. Kordalängden är 1475 mm.

Upplösnigen ger inte bilden rättvisa. Man kan ana två konturer både fram och bak. Bosses Scampimodifiering är den yttre i framkanten och den inre i bakkanten. Sicka ett meddelande i kommentarsfältet med e-postadress, så vidarebefordrar jag den till Bosse om du vill ha full upplösning. Jag publicerar inte kommentarer med e-postadresser.

Så här ett år senare kan man ha lite funderingar kring vår lite trubbiga framkant men det fungerade bra i fjol så vi rör inte den i år.

Skickar lite bilder (längs arbetets gång) när köl, roder samt botten är färdigslipat. Botten var inte i närheten av den tänkta finishen under fjolåret vilket förhoppningsvis kommer hjälpa till i lättvind ihop med den gigantiska genuanJ.

... "



Innan sprutmålning av botten

Vattenslipad epoxiprimer innan bottenmålning

Sen kommer VC17

 

Scampi med uppgraderad köl (2)

Detta är del 2 av beskrivningen av den uppgradering av Scampi #649 Fanny, som Tommy Strandberg och Bosse Berqvist gjorde i våras. Det var en ju uppenbart en lyckad uppgradering, dom fick ordentlig fart på båten och kom på fjärde plats i Bohusracet klass 1. 

 

Här kommer beskrivningen av det köljobb dom gjorde:

Bild 1. Detta är typiskt en tidig köl från Peter Norlin, den är för tunn framtill. Mallen är NACA 64 profil anpassad till kölens längd och tjocklek. SB sidan.

Bild 2. BB sidan. Kölen är hyggligt symmetrisk. Tidiga Scampikölar gjöts liggande och blev osymmetriska (ena sidan betydligt planare än den andra).

Bild 3. Renslipad och rostskyddsbehandlad köl. Något urslipad övergång mellan köl och skrov för att anpassa skrovbredden till kölens bredd. Skarven är överplastad med 4 x 450 g matta. Dom tre horisontella linjerna är uppspacklade ryggar mha mallen. Mellan ryggarna spackling med lång spackelskena, som hålls parallellt med fram/bakkant på kölen. När man kommit såhär långt är jobbet riktigt roligt.

Bild 4. Färdigspacklat och färdigslipat. Hårdare och mörkare spackel för mallarna gör jobbet enklare.

 

Bild 5. Mina reflexioner över den här bilden. På IOR tiden la man ofta motorn mitt i båten. Avgasröret hamnade framför masten ibland. IOR båtarna var ganska korta, breda och tunga. Genom att placera motorn centralt så följde skrovet lättare vågorna och det blev mindre stopp i motsjö.

Bild 6. Riktigt vacker (=effektiv) bakkant!

Nu tillbaka till inledningsbilden i inlägg (1) och Bosses fråga.

Bild 7. Upptagning i slutet av spetember.

"Kölens undersida vilar på vagnens ram som är någorlunda parallell med marken och med tanke på det så ser det lite konstigt ut när skrovet pekar upp som det gör.

Det känns som att det borde kunna bildas en del virvlar under kölen. Vi har inga problem med svängningar i någon fart så egentligen är det inte något problem men det skulle vara kul att höra din syn på varför det ser ut som det gör, hur tänkte Norlin? Hoppas du förstår vad jag menar. Tittar man på t ex en Express så är ju kölens undersidan relativt parallell men flytläget men inte på Scampin."

 

Hej Bosse,

Ni har gjort ett riktigt fint köljobb. Jag tror inte Peter N har varit inblandad i att underkanten lutar som den gör. Av någon anledning har kölens bakkant hamnat för högt, tex att dom byggt på kölfickan i framkant eller att material tagits bort i kölfickans bakkant.

På kryssen tror jag inte att det har så stor betydelse, virvlarna kommer på länsen. Du missar prestanda på kryssen eftersom spetsvirveln efter kölen (som bestäms av djupet på kölens bakkant) hamnar lite högt. Spetsvirveln bestämmer kölen "aspect ratio", dvs sidoförhållande som i sin tur påverkar relationen mellan lift och drag  för kölen. Men skillnaden i prestanda för dom små variationer det handlar om här är små och troligen nästan försumbara.

På Expressen rundade jag av kanten mellan kölens sidor och underkanten framför kölens maxbredd. Egentligen ville jag göra den främre underkanten rotationssymmetrisk, dvs radien skulle vara halva bredden framför kölens maxbredd, men Expressregeln tillät inte det. (Jag skrev ju som regelansvarig in i regeln att den krökninsgradien fick vara max 10 mm). Jag diskuterade detta med Svenne Ridder, hans uppfattning var också att det optimala hade varit just den rotationssymmetriska formen. Akter om maxtjockleken ska det vara skarpt för att hindra överströmning.

Det kommer hela tiden fram ny kunskap om kölar, en del av de teser som tex Svenne Ridder hävdade på 70-talet håller inte idag. Men jag tror att ideerna om kölens underkant är OK.

 

Bild 8. En Scampibroshyr jag hittade på nätet. Här är kölens underkant parallell med vattenlinjen.

Bosse har berättat att han drar sig för att fylla ut den uppenbart saknade delen i kölens underkant för att inte starta bryggsnack om otillåten SRS optimering av kölen. Enligt min uppfattning skulle en sån modifiering knappast hamna under rubriken optimering, snarare en korrigering av en miss vid tillverkningen av just det här exemplaret. I samband med en påbyggnad skulle jag sett till att den nedre bakre spetsen (som nu är avrundad, se Bild 5.) blev riktigt skarp så att spetsvirveln hamnar så långt ner som möjligt.

Generellt är det svårt att få till kölens undersida på dom flesta båtar, för att kunna jobba med den måste båten lyftas och pallas upp på ett säker sätt.

 

Scampi med uppgraderad köl (1)

Det kom ett meddelande (via kommentarsfältet i bloggen) från Bosse Bergqvist. Vi träffades för snart 25 år sen på Express SM i Båstad när han seglade med sin bror Sten. Bosse seglar numera Scampi och vi seglade båda Bohusracet i somras.
 

"Hej Anders!
Vi gjorde i våras ett hästejobb med att uppdatera en Scampi och lyckades få bra fart redan första säsongen. Vi la över 100 timmar "under vattenlinjen" och nu när vi sammanfattar säsongen så är vi mycket nöjda med hur båten uppför sig.
Däremot har jag en fundering kring hur Norlin tänkte vad gäller underkanten på kölen i förhållande till båtens flytlägen. När underkant köl står i våg på båtkärran så ser det ut som att båten stegrar sig. Att gå på båten känns jättekonstigt då det är en rejäl uppförsbacke från akter till fören!?.
Känslan är att det borde vara turbulent under kölen eftersom framkanten är 5-10 cm djupare än akterkanten. ...."



Fanny, Scampi # 649. Tommy Strandberg och Bosse Bergqvist seglade in på fjärde plats i BR 2013 klass 1,

Bosse skickade också före - efter bilder. Jag delar upp beskrivning av deras jobb i två separata blogginlägg. Mitt svar på Bosses fråga ovan kommer i nästa inlägg.

 

I det här första inlägget kommer före - efter bilderna, det behövs inga bildtetxter. Tommy och Bosse kavlade upp armarna ordentligt!





Rodret har minskat djup och är bredare. Här är Bosses kommentar om rodret:

"Scampin är känd för sin dåliga roderverkan vilket resulterade i att Norlin gjorde det djupare

och la på en tårtbit upptill (den övre hörnan var kapad tidigare - min anm). Denna båt hade båda ändringarna gjorda men vi tog bort den nedre och byggde profil på skädda och roder istället.

Scampins skädda är platt på sidorna med en nästan platt framkant medans rodret (som standard) är ”profilerat”. Vi anpassade profilen så att vi inte skulle behöva plasta om rodret så det har nu en akterkant på ca 3 mm.

En google-sökning på Scampi rodret visar att orginalversionen inte var särskilt effektiv. Scampiförbundet tillsammans med Peter Norlin tog fram en byggsats för göra roderarean större - tillägg i den övre hörnan och nedbyggnad under skäddan. Se vidare artikeln i Segling från 1994: (här).
 

Detaljer om hur köluppgraderingen utfördes och - som sagt - mina kommentarer om kölen kommer i nästa inlägg.