Fyrtorn2handed 2020

Alltmer sällan och sista året inte alls skriver jag på min blogg. Mycket annat upptar min tid, sånt som inte alls fanns med åren då jag färdigställde Piano.

Men här kommer iallafall en rapport från det som ser ut att bli årets enda kappsegling, Fyrtorn 2 handed från och tillbaka till Lomma. Förstås arrangerad av LBS. 110 M fram och tillbaka i Öresund. Jaktstart innebär först i mål vinner. Det är den mest nagelbitande varianten av handikap kappsegling. 19 timmars segling och vid målgång kommer båtarna inom några minuter.

Väderutsikterna visade vind från ost. Seglade med Henrik Edman, han kan farvattnen I Lundåkrabukten och utanför Limhamn, han kallar vinden för flängostan. Väldigt byigt nära svenska kusten, vinden avtar mot danska sidan och norr om Landskrona. Start Lomma, under bron ner till Höllvikens angöring, runda Lillegrunds vindkraftspark, ner till Köge, tillbaka till Drogden, under bron till Flintrännan NO, väster om Ven, runda W5B utanför Råå, tillbaka till Lomma.

Första båt, en Ballad, startade 16:57. Melges20 Inglorious Basterd startade 17:53. Vi startade 1:23 efter Melges20, vi såg dom överhuvudtaget inte på hela rejset. Dom hade ingen GPS puck så dom syntes inte heller i trackern. Iväg 19:16, blåste ca 10 m/s slör ner till bron. Lite motström, det vann vi på eftersom slör är favoritbog för Piano. Motström innebär att benet tar längre tid. Drog ifrån X 3/4 ton Gerda Ulrika och First 34.7 Maria som startade nästan samtidigt. Ordentligt.

River spinnakern före bron, lovar 45 grader mot Höllvikens angöring. Just bokstavligen river, en halvmeter lång reva från SB skothorn, som tur var i vådriktningen. Hissar när vi faller av mot Köge. 20 M läns, autopilot, käkar, mörkret faller. Spinnakern håller ihop hela vägen.

Rundning i Köge ska vara den yttersta gröna lysbojen i inseglingsrännan. Men den bojen är släckt. Alla 3 gröna bojar på inseglingsrännans högra sida är släckta (önskar ibland att seglingsledningen kollade att ett några år gammalt sjökort fortfarande gäller - senare hittade jag ett sent meddelande om att bojen var släckt men det visste jag inte när vi skulle runda). Iallafall inte svårt att hitta bojen mha seapilotkortet i paddan.

Kryss 20 M tillbaka till Drogden. Mörkt och Henrik bara styr. Inga telltales syns, Windex utan belysning. Henrik bara styr. Blåser 6/7 m/s, tar ibland hem lite i häckstaget (för balansen), följer konkurenterna på AIS och trackern. Vi håller avstånd. Flera båtar har brutit och gått i hamn eller har vänt. Går jämt mot J105 Rose. Första slaget norröver mot Amager, går fram till bottengarnsområdet och slår, nu ostlig kurs. Nära land gäller. Iallafall så nära land som möjligt.

Förbi Drogden får vi kontakt med LM30 Striker Terrapi. Stökig sjögång under bron, nu går vi genom Flintrännan. Riktigt dålig gång, stannar hela tiden. Lovar upp och backar båten för att få loss eventuellt sjögräs på roder o köl. Går bättre och efter Flintrännan NO passerar vi Terrapi en bit i lä. Nu tror vi att vi ligger först i banan, ovetande om den Melges20 som ännu inte är inom synhåll framför oss. Hissar det nya seglet, flying jibtop. Henrik kallar det code, jag kallar det J0. Tanken var att ha det som cordless flying jib, dvs rullbart utan torsionslina, men seglet är ganska litet - 30 kvm - och lätt att hantera som det är. Hissar i spinnakerfallet, drar fram halsen med tackline och skotar med spinnakerskot. Ett ännu oprövat segel jag tänker ägna resten av sommaren åt att prova. 5/6 m/s halvvind, det går bra. Vi drar ifrån båtar bakom oss. Autopiloten styr och vi passar på att sova en halvtimme var.

Rundar Ven NV, i motström en svår rundning men nu har vi medström. Fortsätter norrut  för rundning av W5B, boj i höjd med Råå. Fram hit har allt gått bra. Och fort. Men sen blir det fel. På väg tillbaka ska vi gå väster om bojen W7. Vi satsar på W6 och seglar ost om W7, dvs vi seglar inte banan. Jag får detta klart för mig på söndag fm och meddelar då seglingsledningen att vi utgår. Under kappseglingen tror jag att vi gått rätt väg och bränner allt vi kan söderut mot Barsebäck. Lovar upp för att sträcka till mållinjen i Lomma. Flängostan har ökat, det blåser 12 m/s, tar rev i storseglet och slåss med vågorna. Totalvinnaren Anemon II, Arcona38 från Halmstad seglar mäktigt förbi oss i lovart. Precis innan mållinjen blir vi också omseglade av Krackemut.

Arcona38 Anemon II från Halmstad

Tvåa blir Melges20 Inglorious Basterd en minut bakom Anemon II.  Vi såg alltså inte den båten överhuvudtaget på hela rejset. Krackemut är 8 minuter bakom Anemon och vi 40 sek bakom Krackemut.

Vad lärde vi oss? Nya seglet funkar. Revning av storen funkar inte tillräckligt bra. Mamma Scans köttbullar plus sötmandel och russin är OK (men det visste jag förut). Vi fick bekräftat att Piano fortfarande seglar fort. Jag gillar båten!

Vi skiftade segel från racing till cruising, Henrik tog med en tejpad spinnaker och J0 som behövde lite handpåläggning. Höll mig vaken till ca 19, slocknade, utsövd seglade jag tillbaka till Viken på 4 timmar. Flängostan höll i sig och det var ordentlig medström.

Seapilot 2Star 2019

Fortsätter skriva på den nästan utdöda bloggen! Skriver det här inlägget måndag kväll när det fortfarande blåser mycket i Kungshamn. Har länge varit i valet och kvalet om jag har något mer att förmedla. Men åtminstone två intressanta race har Piano hunnit med i år och jag får påstötningar om att fortsätta. Vi vann ju S2S totalt och kom 4:a på Bohusracet, 2:a i klass tre efter totalsegraren Calypso. Piano har också seglat Lomma Trim Cup den 11/12te maj. Den perfekta säsongsupptakten där jag ofta seglat med Henrik Edman som rorsman. Henrik har gjort alla segel till Piano och Lommaseglingen blir en koll på att båt och segel är OK. Nytt för i år är en 60 kvm hårdvindsspinnaker jämfört med den största som är på 75 kvm. Kan användas för skärning i frisk bris och djup slör/plattläns i vindar minst upp till 15 m/s. Sällan har jag känt att båten är så komplett som i år. Men den villfarelsen visade sig inte stämma, den avslutande hårdvindskryssen under Bohusracet avslöjade flera brister. Mer om det i senare inlägg. Nu till S2S.

Det är 348 nm från Viken till Oxelösund, en transportsegling som brukar ta en vecka. Seglade upp Piano både 2016 och 2018. Direkt efter målgång och prisutdelning i Lomma (seglade i minsta klassen och kom 2:a efter Melges 20) seglade jag vidare, nådde Gislövs läge på söndagkvällen. Vindutsikterna var gynnsamma för att segla runt sydkusten just då. Nådde Simrishamn på måndagen, passerade Hanöbukten tisdag fm. Startade halv 4 i riktigt kallt väder, alla underställ plus fleecetröja plus sjöställ plus filt runt axlarna, lätt sträckbog direkt mot Utklippan. Lite motor ibland när vinden la sig. Passerade Utklippan vid lunchtid, gick nära Öland och seglade halvvind i skruven från land (lärt mig många nya begrepp efter 2 race med Roffe, skruv betyder ungefär vindvrid). Framme vid 8 på kvällen efter 16 timmar. Onsdag vidare mot Oskarshamn där jag lämnade båten en knapp vecka under uppsikt av hamnkaptenen.

Fortsatte mot Oxelösund, framme torsdag, Roffe kom på fredagen, tränade en sväng runt Vinterklasen på lördagen, proviantering och skepparmöte söndag kväll. Trodde väl att Piano skulle få pris för längsta transportsegling men icke. En Göteborgsbåt hade seglat 470 nm.

Seglar i startgrupp 2. Start 8:15. Väderprognosen var komplex minst sagt. Ett stiltjebälte, snurr alltså, skulle lägga sig ivägen oavsett vilken kant vi valde. Vände och vred på prognosen. Försökte lista ut vilken sida som var bäst och fastnade för vänsterkanten. Fortsätta ut i havet efter passage av Gustaf Dahlen alltså. Vi var 3 båtar som valde den sidan, Banner 28 Fröken Sommarsol, Dehler 29 Funny och vi. Vi visste att vinden skulle snurra några timmar (det blev 4) innan det skulle börja fylla från SV. Men vi skulle komma igenom snurren snabbare på vänsterkanten och det visade sig stämma. När majoriteten av båtarna låg stilla på högerkanten seglade vi över dom i sakta ökande vind för att möta SV. Också det stämde. Men vi var trötta när vi närmade oss Visby, var nära att missa rundningsbojen innan målgång. Tappade 4 minuter på den missen och därmed etappvinsten. Funny hade legat kvar på vänsterkanten och fick lyft när dom kom nära Gotland och dom tog etappen. Med 4 minuter. I mål lite före 4 på morgonen, starten mot Oskarshamn flyttades fram 2 timmar för att alla skulle hinna sova lite.

Tisdagen innebar öppen sträckbog mot Ölands norra och därifrån kryss hela vägen runt Blå Jungfrun in till Oskarshamn. Vi tappade dom 10 minuter vi hade tillgodo på Mithril som i den lätta vinden och kryss hade sitt favoritföre. Vid låg precis bakom X332 Lady X vid Ölands norr men sen gick hon ifrån ca 10 min in till Oskarshamn. Piano trivdes inte riktigt bra i den skvalpiga sjön, det blev många stopp. Mithril tog över ledningen och var ca 2 min före oss totalt efter 2ndra etappen, Piano tvåa ca 10 minuter före Funny och 21 min före Lady X.

Tredje dan, sista etappen tillbaka till Oxelösund. Började med en snabb spinnakerläns ut till Blå Jungfrun, blåste upp till 10/11 m/s i byarna. Vid rundningen ledde vi med ca en halv nm över Lady X och Eloge 38 Nirvana. Ett avstånd som vi sen ökade hela tiden. Halvvind i 7/8 m/s med jibtop, helt enkelt Pianos favoritföre. Vindprognosen var enkel att tolka. Gå nära skärgården, ute till havs skulle vinden lägga sig. Det blev precis så. Inledningsvis stod vinden fint för dom som seglade rakt mot Gustav Dahlen, vi seglade överbåge och hamnade tätt intill Kungsgrundet. Lady X och Nirvana följde oss i kölvattnet. Vid Häradsskär valde Lady X att gå ännu närmare land, vi fick en känning av svagare vind och korrigerade snabbt kursen för att hålla kvar trycket. Vinden vred med och upp med spinnakern. I mål 00:37, 7 min före den stora Nirvana Ice. Line honor och totalvinst. Mithril, som startade en halvtimme efter oss hade inte samma fina vind som vi ut till Blå Jungfrun, ett tag var vi tom 8 nm före i banan. Lady X blev tvåa totalt nästan en halvtimme efter på beräknad tid, Mithril 3:a 46 min efter. Funny blev fast i stiltje ute på havet och sjönk långt i resultatlistan. Bilden är en seapilot skärmdump jag fick via facebook när jag efterlyste bilder på Piano (spanar du noga hittar du Piano närmast Gustav Dahlen). Fick ingen enda närbild! Fotograferna hann väl inte ikapp?

’
Gotlands tidningar följde seglingen intensivt, speciellt när en Gotlänning var på väg att vinna (Roffe bor på Gotland sedan 13 år). I hastigheten blev också jag gotlänning. Bilden visar ett av uppslagen.

S2S banan är snäll, inga navigationssvårigheter alls. Inget behov av snabba beslut, allt går lugnt tillväga. En segling helt olik årets Bohusrace. Förstås jättekul att vinna. Att träffa alla Ostkustseglare. Att bada bastu och käka pyttipanna.

Roffe skulle starta Gullvivan från Getfoten samma morgon som vi gick i mål. Han fick åka bil upp, hann precis, seglade Gullvivan med sitt eget Piano, träpianot och blev trea totalt. Själv vände jag tillbaka söderut, seglade lite lugnare med mina bröder till Håskö, Västervik och Kalmar.

Därifrån ensam för motor över en helt speegelblank Hanöbukt. Tillbaka i Viken en vecka efter målgången i Oskarshamn. Hade anmält mig till Midsummer Solo Challenge, men stod över. Tog bilen upp till Marstrand för att träffa folk och för att hämta all kappseglingsutrustning som Lars Sjöström (Aplicator Group) hade kört ner med bil från Oxelösund. Piano är överlastad med både cruising och racingutrustning när jag seglar själv. Är vi fler ombord måste endera av detta ut. Söndag direkt efter midsommar seglade jag upp mot Uddevalla. Seglade och seglade. Fortsatt mest motorgång. Seglade iallafall ett tag utanför Falkenberg när autopiloten fick spader (rorkultsförlängaren hamnade i beknip), båten snurrade 360 grader och när jag tittade upp i riggen hade översta vådsömmen spruckit. Motorgång från Glommen till kräftorna och sen vidare till Nya Varvet där Lundh Sails fixade storen.

Nu ylar det i riggen, har ännu inte bestämt om fortsatta kappseglingsplaner i år. Ett ca 40 nm solorace i Öresund i början av augusti hade varit fint.

Det blev ingen Grand Slam

Piano har seglat både Seapilot2Star i slutet av Maj och Bohusracet med målgång i lördags em. Jag seglar med Roffe Erixon från Katthammarsvik på Gotland. Han har inte alltid bott där, egentligen stammar vi båda från Sthlm, men Roffe har haft många fler hemmahamnar än jag genom åren. Seglade BR banan på 29 timmar lite drygt, det var Pianos 5te BR och vi brukar segla på just 28 - 29 timmar. Seglade klass 3, med SRS mättal mellan 0,95 och 0,999. Handikappmässigt innebär mättalsdifferensen 0,05 ungefär en och en halv timme. Piano som mäter 0,987 ska vara ca en timme före båtar som mäter nära undre gränsen. Det passar mig bättre att jaga än att jagas. När man jagar räcker det ju att hålla sina konkurenter bakom och man seglar hela tiden i åtminstone nästan samma vind. Nu skulle vi vara ungefär 6 nm före i mål. Blir mycket knappande på plottern för att se konkurrenternas position, kurs och fart.
Minsta klassen startade kl 9, i nästan ingen vind. En timme senare, när klass 2 startade var det heller ingen vind. Vinden började bygga precis då vi startade kl 11. Starten blev inte förstklassig men vid bron ledde vi vår startgrupp. Vid Ljungskile hade vi passerat större delen av båtarna i dom tidigare starterna. Dom sista passerade vi vid Wallhamn på Tjörn. Vi låg sen först hela vägen upp till Fjällbacka, Strömstad, Trestenarna (rundningen i Norge) och ner till till Svangen då en röd trimaran blåste förbi.

Men tillbaka till själva rejset. Kryss ut till Uddevallabron och rundning av Stången. Öppnade ner till Ljungskile. Men öppnade är kanske ett relativt begrepp, när Roffe styr kryssar vi brutalt högt. Sakta men optimalt VMG. Vann klasspurtpriset i Ljungskile, kryss ner förbi Svanesund. Fortsatte segla högt, första slaget efter Svanesund gjorde vi efter passage av Tjörnbron. Kryssade vidare nära Tjörn, där vi passerade 6:an SWEA och Albin Nova Qetesh. Strömprognosen sa nästan ingen ström vid Hätteberget, svag medström vidare norröver, spinnaker, vi bestämde oss för att skita i strömmen och genomgående satsa på närmaste vägen. Som efter rundningen av Hätteberget förde oss genom bränningarna utanför Pater Noster. Egentligen gick vi på Seapilots routing som tar hänsyn till både vind och ström. Kanske lite vågat eftersom väderraporterna för vind varit helt fel fram till dess. Vinden vred inte med som den skulle. När vi skulle lova och följa med vridningen som inte kom fick vi riva spinnakern. Upp med jibtop, som vi förde förbi Måseskär och förbi Hållö. Sen åter spinnaker. 7/8 m/s rakt in bland skären utanför Fjällbacka. Ljuset räckte för att hitta in mellan Bringebärsholmen och Korsön. När banan nu är ändrad så att vi måste ut runt Dannholmen fick vi riva spinnakern och ta oss ut med fock. Sen åter spinnaker, som vi förde hela vägen ner till Trestenarna. Det gick inte fort just när vi jobbade oss runt Furholmen vid Strömstad, men det funkade. Skifta till fock hade varit långsammare eftersom vinden hela tiden skiftade riktning. Ibland nästan stopp. Ibland nästan fort. Vidare mot Trestenarna blev det fin spinnakergång. Roffe och jag är inte helt synkade men båthantering gick mycket bättre än jag förväntade.

Efter Trestenarna valde vi att gå mellan Tisler och Nordkoster. Inte så svårt val, vi ville inte tappa höjd. Såg Calypso i fjärran bakom oss. Vi ledde med tre och en halv nm vid Hätteberget. Avståndet krympte under natten och vid Strömstad var Calypso 2 och en halv nm efter. Sunkine, Seascape 24, låg jämsides med Calypso, dom nafsade oss i hälarna.
Kryss upp till Koster, sträckte efter Nord och Sydkoster, sen ren kryss mot söder. In för att runda Sadlen, det var där den tomatröda Dragonfly 28 gick förbi. Vidare söderut, AIS avslöjade att Calypso höll avståndet, 2 och en halv nm.
Väderprognosens 12/13 m/s kom vid ett-tiden, gick ifrån Calypso en nm, skiljde 3 och en halv i mål som alltså borde varit 6. En kryss som var en ren kamp med vågor och vind, revade men fick inte riktigt gång på båten. Mycket att jobba med när jag kommer tillbaka till Viken.

Vi hade kartbild i plottern förstås plus Seapilot på paddan. Roffe har inte seglat banan tidigare och ibland var det svårt att ge styrinstruktioner. Nästa gång ska jag ha papperskort framme.

I mål kl 16, tre båtar kom tillräckligt tidigt för att ta sig förbi i totalen: Calypso, Lady Godiva och Farrgo. Dom tre första båtarna kom in inom 4 min beräknad tid, vi 20 min efter. Men bara en knapp minut före Smaragden Flamman.

43 båtar, mindre än hälften av dom som startade, fullföljde. Ingen i minsta klassen. Farr 30, som vann klass 5, seglade med fladdrande stor och dragande fock i hårdvinden. En av två startande Melges 24 fullföljde. Seascape 24 SUNKINE seglade i samma klass som Piano men valde att bryta. En vacker båt, men i dom havsseglingsförhållanden som rådde blev det för tufft.

Det blev ingen Grand Slam, dvs totalvinst i både Seapilot2Star och Bohusracet. Stort Grattis till Pelle Lindell och Fabian Tillig i Calypso. Pelle seglade med på X332 Lady X, som vi slog på S2S, 1-1 alltså.

Jag ska skriva lite om Seapilot2Star också. Ligger inblåst i Kungshamn, har tid över. Väntar på någon annan vind än 15 m/s SSV, är på väg söderöver.

Översta bilden från facebook, Bosse Bergqvist tog bilden med revad stor. Han stod på Kleven i Smögen och vaktade målgången. Många bilder på Piano har ramlat in. Stort tack till alla fotografer!

Robline Solo Challenge 2018

Skriver det här på väg för motor från Sandhamn till Pianos sommarplats på Ålstäket. 19de augusti och fortfarande sommar, igår var det väldigt mycket sommar. Bastubad efter rejset, 18-19 grader i vattnet. Temperaturmässigt känns det som vilken sommar som helst.

Väderutsikterna för RSC var ganska snälla och verkligheten stämde. Start i 5/6 m/s, SV innebar ca 100 grader TWA. X99 Luffa startade 11 sekunder efter Piano, blev en bra fartjämförelse. Som innebar att Luffa seglade ikapp. Efter Revengegrundet seglade vi mot Alma. 10 grader högre och nu hängde jag av Luffa. Peter Skoglund i Opalen Jenny hade kommit ikapp vid Revengen, gick magnifikt med spinnaker (själv längtade jag efter att sätta jibtop, men det är inget möjligt alternativ när jag seglar solo).

Efter Alma väntade 12 NM kryss till Dämban. Jag hade förberett med weatherrouting i Seapilot. Både GFS och SMHI modellerna. Jag blev både förvånad och glad över att SMHI modellen fanns tillgänglig. I samband med S2S ordnade Seapilot ett avtal med SMHI som innebar att den ingick, men jag trodde att det bara gällde över S2S.

Vindprognosen angav vrid till SSV och ökande vid ett/två tiden. Dvs först SB halsar och sen BB när vridet kommer. Jag seglade precis så, men i euforin över farten och höjden på SB bogen överseglade jag en NM. Tappade 10 min alltså. Ytterligare några båtar överseglade, BBhalsen blev speedkörning 10 grader under maxhöjd. Vågorna hade inte hunnit byggas upp och på en ren kryss hade maxhöjd varit super.

Satte spinnaker efter Dämban. Inga konstigheter alls. Blåste 8-9 m/s och det blev en väldigt lugn plattläns. Nästan hela vägen tillbaka till Revengen. Ca en halvtimme innan rundningen ökade vinden till 10-12 m/s. Handstyrning på länsen var snabbast. När vinden ökade var det nödvändigt. Nedtagningen i god tid innebar en blöt spinnaker.

Halvvind tillbaka till mål i Sandhamn blev bökig, några broachar, i mål 16:07. Weatherrouting angav 15:53, med tanke på överseglingen så stämde den ju riktigt bra.

Slutade 9:a, fick en 35 m dynemaskotlina från Robline. Jimmy Hellberg vann med Airbender. Bara att buga och gratulera! Tack alla som arrangerade RSC, riktigt kul och väldigt roligt att träffa alla Stockholmsseglare jag tidigare enbart känt via FB.

Utflykten till Stockholms skärgård är snart slut. I början av september anträder jag återfärden till Viken. Oxelösund och Arkö Runt blir nästa stopp.

Uppladdning inför RSC

RSC betyder Robline Solo Challenge, en segling jag i tisdags beslöt mig för att avstå ifrån. Men nu är jag här - på plats i Sandhamn. Startar i morgon kl 9:41, vindutsikterna säger 6 m/s ökande till 10 m/s på eftermiddagen. Vinden vrider från SV till SSV och ökar vid ett/två tiden.

Vi seglar banan för 8-10 m/s, start vid Skanskobben ungefär, ut runt Revengegrundet, vidare till Almagrundet. Därifrån ren kryss i - som sagt vridande vind - till Dämban. 12 NM kryss, blir först en dryg timme SB och sen en dryg timme BBs halsar. Rundar Dämban lite efter ett, sen 2 timmar plattläns i vind ökande till 10 m/s. Kan bli hårigt.
Har hängt på racingsegel, tänkte först låta dom vila, men kryss i vindar ca 7 m/s går definitivt bättre med framförallt den nya focken.

Tvättade botten i torsdags hos Brohäll på Bullandö Marina, lyft kostade 1150kr, tvätta fick jag göra själv med scotch-brightsvamp och vatten ur en spann. Det var en del havstulpaner under aktern och runt drevet. Hela jobbet tog mig en timme.
Bytte vindgivaren i masttoppen, den fick sig några törnar och bröts sönder efter närkontakt med mastkranen i samband med att jag flyttade ner infästningarna till toppvanten inför Kolfiberrodret.

Avfuktaren går vid min sida, i båten är varmt och torrt. Ute är det blött, regn alltså. Mentalt har jag redan startat.

ÅFOR 2018 med Linjett 32 Felicia

ÅFOR 2018 blev nästan som en kryss/länsbana, en riktigt lång hårdvindsläns från Korsö till Hoburgen och sen en lika lång - mest kryss - tillbaka. Piano var inte med, jag cyklade i Småland och följde seglingen på paddan mha KSSS tracker. Anders Torrberg kappseglar ombord på Lars Linbäcks Linjett 32 Felicia, vi seglade mot varandra på S2S och Kolfiberrodret. Felicia seglade också ÅFOR, nu med fullbesättning. Jag bad honom skriva om hur seglingen varit. Här är hans bidrag:

"ÅF Offshore race 2018 med Linjett 32 Felicia.

Som träning och uppvärmning inför årets ÅF offshore race valde vi att på lördagen köra ÅF Inshore race. Flera i besättningen var nya eller nästan nya på båten, allt fungerade bra, manövrarna satt som dom skulle och vi slutade på  en 21 plats av 52 startande.

Inför starten på söndagen valde vi  Genua 1 tung och full stor, visserligen sa rapporterna att det skulle blåsa uppåt 10 – 12 m/s, men vår bedömning var att det skulle bli en del öppna bogar på vägen ut genom skärgården.

Bild från ÅFOR 2017

Starten var väl inte perfekt men vi kom iväg vid lovartsbojen några båtlängder efter skottet. Eftersom vi seglar en av dom långsammare båtarna i klassen är det viktigt att hålla lovart och inte direkt bli överseglade av alla snabbare båtar.
Utåt Lidingölandet kom vi i otakt några gånger när vi fick väja för flera styrbordsbåtar, och vi fick även väja för en babordsbåt som inte alls hade några planer på att väja och som helt obekymrat seglade vidare utan att snurra !

Vid passeringen av Oxdjupet låg vi på 14:e plats, naturligtvis var det ren kryss igenom det trånga sundet, men halvvägs igenom gjorde vi ett slag mot Rindösidan och fick ett rejält lyft och kunde segla hela vägen utmed land ca 5 meter från strandkanten. Belönades med applåder och heja-rop från den vältaliga publiken på land. Kul, har jag inte upplevt sedan Tjörn runt för ett antal år sedan.

När vi på eftermiddagen nådde Kanholmsfjärden fick vi äntligen hissa spinnaren, det blev en rätt brant slör i 10 -12 m/s men vi slapp broachar, innan vi tog ner i sundet upp mot Sandhamn
Vid Korsöhalsen hade vi avancerat till 12:e plats och på väg ut mot Alma var det dags för spinnare igen. Några hade rejäla problem och många valde att inte hissa.

Efter Alma fick vi falla några grader, det innebar en bra vindvinkel och båten gick väldigt stabilt. Vinden låg fortfarande på runt 10 m/s med byar på betydligt mera.

Vid Fårö hade vi avancerat till 9:e plats, fortfarande med spinnaker. Gick sedan innanför Östergarnsholm, vet inte om det lönade sig, men vi fick lite mindre sjö i alla fall.  Därefter på väg ned mot Briten, fick vi dom hårdaste byarna och vindmätaren visade några gånger 17m/s. Här fick vi också problem då kurs mot märket innebar ren plattläns. Blev en riktig balansgång att gå så platt som möjligt, utan att få en ofrivillig gipp. Som vi bedömde var det för mycket vind och sjö för att gippa just då.

Närmare pricken hade vi tur att vinden tillfälligt dojade lite så vi kunde gippa och gå ut runt pricken.

Ett par distans från Hoburgen var det dags att lova. Tog ner spinnaren efter att har kört med den ända sedan Korsöhalsen, mäktigt!

Hoburgen rundade vi som 7:e båt, fortfarande rejält blåsigt så vi skiftade till 110%:aren.  Uppåt Karlsöarna lättade det igen och vi skiftade till lätta 1:an. 
På väderrapporten hade vi sett att det var vindfattigt efter land in emot Visby så vår strategi var att hålla långt ut och sedan  gå rakt in, men vad hjälpte det?  Ca 4 distans från Visbyrundningen dog vinden helt, vi blev liggande nästan 3 timmar utan styrfart.

Men vi var inte ensamma om att hamna i stiltje, när vi till slut rundade hade vi avancerat till 5:a. Uppåt Alma låg vi och sträckte ganska länge med lite utsläpp och en bit gick vi även väldigt bra med spinnare. I jämnhöjd med Landsort dog dock vinden igen och vi blev ännu en gång liggande helt utan vind. Kunde ändå se på AIS:en  att våra närmaste konkurrenter hade samma problem, bortsett från Boj Boj, som som vanligt hittade vinden snabbare än alla andra…..

Rundade Alma fortfarande som 5:a och som tur var hade vi vind ända in i mål. Vi behöll vår 5:e plats av totalt 49 startande i klassen.

Sammanfattningsvis en fantastisk segling och skönt att konstatera att ingen blev sjösjuk, allt höll på båten och vi konstaterade att Linjetten är en väldigt stabil båt i sådana här förhållanden.

Torbjörn Hjorter, skppare Lasse Linbäck, Anders Torrberg, Rolf Ahlex 

och Jimmy Hjorter.

Team Felicia "

Felicia seglade banan på knappt 69 timmar, avancerade under seglingen från 14de plats vid Oxdjupet till 5te plats i mål. 8 minuter efter X332 XPLORER, 32 minuter före Storm.

Kolfiberrodret 2018

Förra helgen, den 15/16 juni seglade Hans Kimblad och jag Kolfiberrodret. En segling riktigt kors och tvärs i Stockholms skärgård. Banlängden avpassad så att en båt med mättalet 1,000 ska vara ute 20 timmar. De första timmarna blåste det bra, frampå natten lättade vinden för att under tidig förmiddag helt dojja ur. Banan kortades och Piano med mättalet 0,993 gick i mål på lite drygt 19 timmar, tiden stämde ju bra.

Missade att lägga in ett rundningsmärke. Men i stor utsträckning
är kolfiberrodret en följa John segling och vi rundade enligt ban-
beskrivningen iallafall.

Första start från Grinda 13:30 för dom minsta båtarna,  både Shipman 28 Pierina och RJ85 Cinderella III seglade med mättal 0,854. Vi startade 2 timmar och 10 minuter senare tillsammans med X99 Luffa och Carrera Helmsman Saga, båda med SRS 0,994. Det blåste bra ända från första start, en klar fördel för dom minsta båtarna men så är det med SRS segling. 60% jaktstart, dvs om alla seglar på sina mättal klumpar båtarna ihop sig efter 60% av 20 timmar, dvs lite före 4 nästa morgon. Vilket visade sig skulle stämma ganska bra.

Västlig vind ca 7/8 m/s. Kryss 1,2 NM till första märket och sen läns ner till Kanholmen. Kom iväg lite sent men seglade förbi och ledde vår startgrupp vid första märket. Luffa med genua och full stor som luftades nästan hela tiden seglade lägre, vi seglade spikhögt och gick nästan lika fort med betydligt högre VMG.

Luffa t.h. och Saga t.v. Vi blev efter i starten men tog igen och
gick förbi under första kryssen. Hans har tagit alla bilder.

Spinnaker tillbaka förbi Grinda. Smalt mellan öarna, det gällde att hitta rätt spår. 50 år sedan jag seglade på det sättet i skärgården men det funkade bra. Drog ifrån vår egen startgrupp och seglade ikapp båtar som startat tidigare.

Framåt

Bakåt, Luffas blå spinnaker.

På Kanholmsfjärden seglade vi halvvind fram och tillbaka tre gånger. Jag tror att tanken var att det skulle bli kryss/läns. Nästa tanke var att gennakerbåtarna, både sportbåtar och flerskrovsbåtar skulle få ha extra kul. Det blev iallafall sträckbog en lite bit till Trollharan innan vi lämnade Kanan.

Halvvind på Kanholmsfjärden

Fortfarande varmt och skönt, ännu inte dags att ladda med underställ och varma sjökläder.

Vi började känna oss jagade av båtar bakifrån. Främst av Mithril som startade 10 minuter efter oss. Dom låg ca en distansminut bakom och hade seglat in 4 minuter. Banan fortsatte ut i en stor krok runt Sandhamn och sen ut till Björkskär.

Lätt undanvind och Mithril gick riktigt bra och förbi med sin topphissade lättvindsspinnaker. Precis lika bra som när hon passerade oss under andra etappen på Seapilot 2Star. Lätt halvvind in från Lilla Nassa mot Skälbådan, nu hade det blivit så mörkt det skulle bli, vi satte jibtop och gick om Mithril. Sen slör in mot Storö/Kålö. Mithril gick förbi igen och sen gick det sakta.

Mitt i natten

Fareast 31R Jukai gled också förbi med sin största gennaker, sen blev det en svår lättvindskryss/sträckbog på nordvästsidan om Möja. Här drog vi en nitlott när det gäller vägval. Klockan var lite före fyra på morgonen och nu klumpade riktigt många båtar ihop sig. Vid rundningen av Storholmen fastnade vi i nästan ingen vind nära ön, båtar överallt runtomkring som tog den lilla vind som fanns och några lyckliga drog ifrån.

Skärgårdstrettian Pani

Jibtop utefter Möjas ostsida

Pani innan hon drog förbi och ifrån. Möjas ostsida.

Vi hade seglat förbi skärgårdstrettian Pani lite tidigare, men resten av seglingen växeldrog vi. En vacker träbåt med låga fribord och inga mantåg. Rundade Möja och sen blev det halvvind SB halsar ner utefter Möjas ostsida. Vi tog och gav, olika fart i olika spår men i stort sett kom vi ut ganska lika. Utom Pani som verkligen drog ifrån i ett lovartsspår. Nu började vinden dojja ordentligt. Det är inte ofta jag seglar i farter mellan 0,5 och 1,5 knop. Man liksom bara drar på motorn i det läget. Egentligen är det fantastiskt att bara glida bland en massa andra båtar. Rundade den gröna pricken på Möja Söderfjärd (som jag inte fick med när jag la in banan i Seapilot).

Tappade en hel den alldeles innan den rundningen. Tappade också båtar in mot Bottenlösa grundet. Men tog tillbaka och mer därtill under kryssen till Fjärdholmen. Nästan alla andra båtar valde ett spår för SB halsar utefter Storö, vi slog ut direkt och gled förbi säkert 20 båtar innan vi alla nästan parkerade vid passagen av Fjärdholmen. Loggen visade en halv knop, många båtar som gått förbi vid Storholmen låg parkerade. Luffa hade också gått förbi, vi gled sakta norröver allihop. Förbi Stavsudda, nu åter förbi Luffa men hon kom bakifrån i ett eget spår helt nära Tistronskäret, vi hängde på och vi gled båda förbi en hel hög båtar. Vi hörde röster om avkortning av banan. Kollade på facebook och mycket riktigt. Målgång skedde vid Trulsör, alldeles söder om Finnhamn. Vi slapp runda Svartsö och Ingmarsö. I mål 11:06, startade motorn och gled in i Paradisviken vid Finnhamn.

Paradisviken

Vi fick en hel eftermiddag på oss att vila innan festen tog vid kl sex.

Fin segling, härligt att känna att skärgårdsseglingen fortfarande fungerar, fantastisk naturupplevelse rakt igenom. Båthanteringeringen fungerade nästan hela tiden väldigt bra. Jag sov inte en blund och vilade inte under hela tiden. Även om det är lätt så innebär koncentrationen att det inte finns utrymme att vila. Vi har lite kvar när det gäller att utnyttja max hos dom nya seglen, vädret var dock för lätt för att jag skulle kunna bedöma inverkan av att riggen är lite styvare som följd av att toppvanten är nerflyttade.

119 startande båtar, 110 kom i mål. Far och son Nils och Niklas Virving vann totalt med NF Borta med vinden, tidigt startande båtar la beslag på dom 4 första platserna totalt. Mithril kom 6:a 12 minuter på beräknad tid före oss på 11:te plats. X99 Luffa blev 8:a och Per Svanberg/Jimmy Hellberg i Fareast 31R Jukai blev10:a.

Gick tillbaka till Bullandö och tog ombord alla onödiga grejer vi förvarat i Hans bil, gick in genom Strömma kanal och förtöjde hos Anders Torrberg i Ålstäket. Piano ligger på vänt för nästa äventyr, semestersegling i mitten av jul.

Som tåget

Som tåget i nån slags gammaldags bemärkelse, dvs inga problem alls. Ligger på Bullandö Marina. Ringde hit för en dryg vecka sen och frågade om möjligheten att låna klättringsbar mastkran. Varsågod, den är 18m hög, Pianos mast är knappt 15m. Körde in till kranen i morse, hissade upp verktyg och monterade nya hakplåtar i dom ursprungliga hålen. Först SB, vända båten och sen BB. Gick som tåget. Tillbaka i gästhamnen, ännu återstod att flytta ner toppvanten till ny position. Frågade mig för om hjälp att vinscha upp mig i båtmansstol, vanten skulle lossas från spridarändar, lirka ur T-ändstycken från övre läget, pilla in i nedre. Hitta ingen vinschhjälp. La ut en fråga på facebook. Fick ett snabbt svar från Johan Granath som var på väg ut till sin Omega 10 Amalia. Johan vinscha och snart var allt på plats. Vantförlängningarna (som monterades när jag flyttade upp vantinfästningarna en gång i tiden pga att masten var för styv - hänger du med?) bortplockade. Tack Johan!

Spände upp riggen, kokade pasta, tog en öl, en kopp kaffe. Allt ät helt OK. Kolfiberrodret start om 20 timmar!

På tåget

Sitter på tåget mot Stockholm. Kolfiberroderstart om lite drygt 2 dygn. Ännu inget banalternativ angivet, startlistorna har kommit, vi startar 15:40, 2 timmar och 10 min efter första båt, RJ85 Cinderella III. 60% jaktstart, jag tror det innebär att alla båtar klumpas ihop efter 60% av banan. Nånstans vid Möja borde det vara.

Blåsigt (nåja) i början, lättar ur på efternatten. Då vi inte längre seglar på öppna fjärdar, blir nog riktigt buskigt på slutet. Inte längre hårdväderprognos, det talar för många segelskiften, mellan spinnaker och jibtop. Knappast skiften vi är vana vid.

Piano ligger på Ingarö vid Ålstäket. Går till Bullandö i kväll (hoppas det finns tillräckligt med vatten i Strömma Kanal, omvägen runt Fågelbrolandet är lång), viger morgondagen åt att flytta ner toppvanten till fästen under förstagsfästet istället för som nu ovanför. Allt med ambitionen att få mera fjong i förstaget när vi drar i häcken.

Den relativt sena starten på fredag innebär att vi hinner med lunch på Grinda. Kommer nog återse många fina ställen den här sommaren.

Kolfiberrodret nästa

Lätt att bli mörkrädd när jag ser banbeskrivningarna för Kolfiberrodret. Start på fredag em, lite drygt 100 NM kors och tvärs i Stockholms skärgård. Seglingens motto är "inte rakt men krokigt".

Start från Grinda utanför Waxholm, raka spåret ut till Kanholmsfjärden, som vi seglar upp och ner några gånger, sen ut för att runda Sandhamn, vidare norrut genom Björkskär, in mot Möja och till slut in där det är riktigt trångt. Allt är välkända farvatten, det var där jag seglade kors och tvärs för drygt 50 år sen. Med undantag av den där inre kroken, så långt in gick vi aldrig, skärgårdens yttre delar lockade mig mer.

Bilden visar den långa banan, i mellanväder seglar vi nog den på kanske 18 timmar. Speciellt med vindprognos som anger vind från SV. Den enda rena kryssen är ner på Möjas utsida. Där är trångt, blir många slag. På Kanholmsfjärden och på Sandhamns västsida och när vi går in i innerskärgården blir det mest sträckbogar. Kan bli många spinnakergippar på väg upp mot Prästkobben vid Lilla Nassa.

Om det nu blir den här banan. Troligare är kanske hårdvindsbanan, prognosen säger 9 m/s SV med förstås mer i byarna.

Hårdvindsbanan är inte lika komplicerad.

Lika lång men på mer lättnavigerade fjärdar. Samma inledning. Efter några krokar på Kanholmsfjärden bär det söderut, seglar ner hela Nämndöfjärden. Där jag seglat minst tusen gånger. In på Ingaröfjärden, rundar Grisselholmen (som var mina föräldrars favoritställe när vi var barn), tillbaka ut på Nämndöfjärden, en sväng runt Sandhamn (tror att en sann seglare från Stockholms skärgård inte kan tänka sig en seglats utan att kunna klappa Sandhamn), in igen till Kanholmsfjärden och vidare norrut, runt Möja och sen in i innerskärgården. Kan bli två hissnande spinnakerrepor, först upp för Nämndöfjärden och sen Kanholmsfjärden förbi Möja.

Prognosen idag måndag säger hårdvind från SV fram till midnatt ungefär och sen lättar vinden och vrider mot V. Blir många kryssbogar, förutom Kanholmsfjärden och Nämndöfjärden efter vindvrid hela vägen in från Möja.

Det här ska bli ett kul race. Som augustimånen på 90-talet med Johans PUH men med fler rundningar. Nästan bara välkända vatten, vi kör med tre segel, fock, stor och spinnaker. Kan bli fyra om vi tycker att den stora spinnakern blir för mycket, lägger med hårdvindsspinnakern. Men vindprognoser har ändrats förr, isåfall blir det helt andra både segel och banalternativ.

Vem vinner? I hårdvinden och dominerande inslag av halvvindsbogar är det upplagt för en skärgårdskryssare, i något lättare vind en trimaran. Vi seglar ju alla SRS och det kommer bara finnas en vinnare. I sånt fint sällskap får Piano spela andrafiolen.

Seapilot 2Star 2018

Skriver detta söndag kväll efter kappseglingen, publiceras en vecka senare. Vi gick i mål på Seapilot2Star torsdagen 04:27 (om jag minns minuterna rätt) efter ett snabbt race. 10 dagar sen. Medelfart nästan precis 6 knop, en oväntad upplösning när väderprognoserna för både tisdag och onsdag angav lätt väder. Av dom tre S2S race jag seglat (första med Bosse Franssons modifierade Dynamic 35 Existens och nu två med egen båt) har vi haft lätt väder en enda deletapp, från Visby till Oskarshamn 2015. För all del var det väl lätt från Visby också den här gången, men etappen gick ändå hyggligt fort. Båtarna mitt i fältet fick fin vind och kunde smita förbi oss i lä nära Ölands norra, men nu går jag händelserna i förväg.

Första etappen från Oxelösund till Visby, den minns jag helst. Lätt/mellan kryss ut från Grässkären till Gustav Dahlen. Vi hade svårt att få gång på båten efter en bra start. Prostart är en himmelskt bra uppfinning. Vi blev överseglade av två båtar och båtar i lä gled ifrån. I princip sträckbog hela vägen till Grässkärens fyr. Sedan ren kryss till Gustav. Seglade egna vägar, Doris gjorde ett långt BB slag mot Hävringe, X332 Inga G slog ibland, vi försökte tajma vindvrid. Vid Kränkan NO och Gustav låg vi tillsammans alla tre. Lyckades komma loss vid Gustav och gled ifrån, hissade jibtop och ångade på. På leaderbord såg vi att vi låg tvåa efter Pogo 850 Pogong (fyndigaste båtnamnet jag sett på länge). Vi hade dom ganska nära bakom oss hela vägen ner till Visby. Leaderboard angav oss först som etta och tvåa, ungegär halvvägs skiftade vi plats. Väl i mål hade Figaro 2 Tutalör smitit in emellan oss. Trea totalt efter första dan gjorde oss nästan förstummade.

Jiptop mot Visby

Pogo 850 Pogong

Andra dan innebar en lätt undanvindsstart. Under eller överbåge? Weatherrouting med gribfiler från SMHI angav överbåge, dvs hålla ut från Ölands norra. Gribfiler för ström hittade vi inga  utan det fick vi korrigera för på egen hand. Motström utanför Byxelkrok och medström närmare fastlandet, strömskillnaden nästan en halv knop. Klart vi seglade överbåge. Det gjorde också Dehler 34 Falken och slutsegraren Mitril. Falken hade en assymetrisk spinnaker som drog iväg dom ordentligt. Vi startade samtidigt, i höjd med Ölands norra var dom 1 NM framför. Mitril gled förbi i lovart med sin halvvindsspinnaker. Båtarna mitt i fältet fick alltså egen vind som bar dom förbi Ölands norra och trots den relativa motströmmen passerade oss i lä. I den gruppen fanns Aspect 40:orna Styv och Perfect och Doris och Z31 Zorro från vår startgrupp. Styv tog över totalledningen och Zorro gick om oss i startgrupp 2. Första delen av benet förde vi spinnakerstagsegel tillsammans med spinnakern, men rev stagseglet när vinden lättade efter Ölands norra. Vid Blå Jungfrun skiftade vi till jibtop. Efter andra dan låg vi 12:a totalt och 5 minuter efter Zorro.

Med spinnakerstagsegel, Ölands norra i lä. Dehler 34 Falken längst fram.

Största båt i fältet, Nirvana Ice. 50 fots båt, svårt att hänga med.
Gick förbi vid Ölands norra.

Tredje dan var ingen bra dag. Startade fint vid lovartsmärket men farten saknades. Rundade den gula bojen ca 500 m efter start och sen kryss mot Blå Jungfrun. Vi gick nästan jämt med Inga G. Gjorde en jätteblunder då vi inte rundade nordpricken vid Norrflatan, vände tillbaka och tappade en halv distansminut, 5 minuter. Som visade sig bli förödande. Ca 80 grader TWA mot Blå Jungfrun, satte jibtop och tog in ca en minut på Inga G. Eloge 38 Nirvana seglade lågt, tog ut svängen runt Blå Jungfrun, Inga G och Doris gick närmare. Vi nånstans däremellen. Dikt bidevind efter rundningen och vi fick inte upp farten. Sånt sätter sig snabbt i huvet på mig. Vi blev blockerade, när ledarbåtarna höjdade över Öland hamnade vi för lågt. Vinden avtog vid Ölandslandet och vi fastnade. Slog ut och låg då 2 NM bakom. Bara att köra på och slå när ostvridet kom. För vår del ungefär utanför Byxelkrok, ledarbåtarna gled över Öland och slog sent. Sen var det dragrace mot Gustav Dahlen, dom tre tätbåtarna seglade med vinden 15 grader mer akterifrån och nästan en knop snabbare. Vid ettiden vred vinden tillbaka till NO, motvrid alltså och vi tappade ytterligare. Mithril seglade också lovartsspår och slapp slå vid NO vridet. Men helt tokigt var kanske inte vårt spår, Joan, som blev 4:a totalt kom bakifrån i samma spår som vi.  Oavsett vad så fungerade sträckbogen/kryssen inte bra. Sanningen är väl helt enkelt att i princip två års bortavaro från kappsegling har gjort mig ringrostig.

Arcona 340 seglar om i lä

Stämningsbild helt enkelt

Vi var inte ensamma om att välja spår i lä. Det var också det
weatherroutingen angav. Vi hade motström men inverkan av
ström fick vi inte in i Seapilots weatherrouting.

Trea i startgrupp 2, 10 minuter bakom Eloge 38 Nirvana, 5 minuter bakom Dehler 34 Doris. 11 minuter för X332 Inga G. Svårt med dragrace mot 38 och 34 fotare. Vi ledde stort över dom efter två etapper och borde inte tappat så mycket, nu krävs analys. Har jag meckat båten för mycket eller är mecket inte färdigt? Eller handlar det bara om ringrostighet.

På fredag startar kolfiberrodret. Det fina vädret ska bli vresigt. Vinden ska öka. Som vanligt alltså. Seglar med Hans Kimblad.

Pulsen stiger

Fjärde besöket på Håskö i Gryts skärgård, tidigare har här varit tomt i slutet av maj. Inte idag i det här vädret. Önskade jag kunde lägga ut bilder på en skärgårdsidyll i försommarskrud. Önskar jag kunde bifoga syrendoft. Doft av syren har följt med sedan Öland.

Här ligger 12 båtar, tre vid boj, en på klippan mitt över viken och 8 vid bryggan. några våghalsiga har badat, så här varmt skärgårdsvatten har jag aldrig upplevt i maj månad. Långpromenad på ön (måste ju nå 10 tusen steg). Mötte inga kor, inga kor har kommit på besök vid bryggan. Men kvällen är lång.

Gick in till Gryts varv och fick hjälp med en epoxylimning. Seglade en del, men mest motor.

S2S startar på måndag morgon, om fem dagar. SMHI’s väderprognoser sträcker sig 10 dagar framåt. Träffsäkerheten är dålig så långt fram, jag försöker se det som ett löfte att prognosen kommer att ändras. För tisdag och onsdag verkar det bli väl lätt vind.

Spekulationerna om vem som ska vinna har börjat droppa in . Piano är favorittippad i andra startgruppen. Ojdå säger jag bara. Hade gärna seglat mot Mitril och X99:orna, men Miril startar som minsta båt i startgrupp 3. Vi seglar mot bl.a. X332 Inga G, kan bli en fin kamp. Verkar bli mycket lätt undanvind, då är det spinnakerstagsegel som gäller.

Imorgon till Oxelösund, blir två dagars pyssel med stt fixa alla skot till segel som enbart hissas på distansseglingar, jibtop och spinnakerstagsegel. Den nya storen och focken är ännu inte provade i lättvind. Dom enda ordentligt beprövade seglen ombord är hårdvindsspinnakern (som varit med ända sen 2012) och den stora spinnakern (från 2013). Pulsen stiger!

PS tittade ut innan läggdags, 14 segelbåtar i viken. Seglingen har kommit igång tidigt i år!

Nästan ingenting och Gullviverallyt

Piano ligger nu i Lomma i väntan på race den kommande helgen. Henrik mätte upp mastböjen i söndags, färdigställde fock och stor i måndags. I går, tisdag, körde jag över Piano till segelmakeriet (från K-bryggan utanför MSS klubbhus). Det nya hamntältet, supstugan, skulle få sina sista sömmar. Sen provsegling med ett alldeles nytt segelställ. Det är en mäktig känsla. Inte ett veck, allt är alldeles slätt.

Men innan vi stack ut hissade jag den nya hårdvindsfocken. Klar till förra säsongen (då det inte blev mycket seglat) och nu hissad för första gången. 2 m kortare förlik och akterliket parallellt med dom ordinarie fockarna. Knopade fast en 2 m lång dynemalina från fallhornet, för att svirveln ska vara i topp utan risk för att den börjar snurra så fallet snor kring förstaget. Det är en annan känsla att hissa dacronsegel. Det är Pianos 2ndra dacronsegel, jibtopen är ju också i dacron.

Sen på med dom nya seglen. Storsegel i Technora, samma som det förra, focken i CarbonSport. Technorafocken seglade vi sönder under Bohusracet 2016. Det var lätt att sy fast toppen, men seglet tappade formen, blev som en sked i akterliket. Jag har tidigare beskrivit mitt försök att göra nya intag för att få tillbaka den plana formen. CarbonSportduken (som många har i lite-version, dvs med påklistrad grå tafetta - tunn dacronduk - för att öka livslängden) har högre hållfasthet och töjs inte lika lätt. Ostlig varm vind, det blåste ca 8-10 m/s i byarna, det blev inte så mycket finlir. Seglet hissat i topp, mycket Cunningham. Jag blir inte riktigt klok på det här med Cunningham, ibland har det ingen betydelse, ibland ska man ta hem hur mycket som helst. Iallafall seglade vi fort och högt. Det kan man göra på helt platt vatten i ordentlig vind. Fullt drag i focken, storen drog i lattraden. Henrik provade inverkan av hemtagning i häckstaget. Han frågade mig om masten håller när den blir pilbåge. Väldigt mycket pilbåge. Jag undrar över om det är läge att flytta ner toppvanten nedanför förstagsfästet för att öka förstagsspänningen nu när vi kan böja masten som vi vill. Ska flytta bak mastfoten några cm för att öka förkrum i mastens nedre del och sen får vi testa hur hårda undervanten ska vara. Blir nog lite skruvande mellan seglingarna på lör/söndag i Lomma.

Pinfärskt mätbrev E4162

Dom nya seglen mättes förstås också in. Fockens mått är identiska med den förra. Storens breddmått i toppen lite mindre. Storseglets area minskade med 0,4 kvm, SRS är oförändrat 1,009, SRSs minskade med en tusendel till 0,993 dvs nästan ingenting. Motsvarar 3,6 sekunder per timme. På hela S2S banan (40 timmars segling) blir det ca 2½ minut. Mätbrev E4162. Tror vi behöver alla marginaler vi kan hitta för att hålla dom andra båtarna bakom. Svårast blir nog Träpianot (Roffe Erixons båt). Allan F skickade en alldeles färsk bild.

Träpianot med Masthead rigg och lika hög bom som alltid. På
ingång till Getfoten inför starten av Gullviverallyt  i morgon.
Nytt större storsegel med 50 istället för orginalets 5012. Jag skulle
vilja säga favorit i Gullviverallyt med SRS 0,86. Allan Förberg
 fotograferade.

Allan skickade en bild till, på sin egen båt Gryning med 3/4 av besättningen: Benke som styr och mina två barnbarn Alma och Ella. Nu finns all anledning att följa Gullviverallyt noga!

Allans flushdäckade skärgårdstrettia Gryning. Med plastskrov och
 trädäck. SRS 1,003, mäter lite mindre än Piano.

Birdland och bilder från Hermanö Runt med Luna

40 minuter i en Indoor Walking maskin är ganska enahanda. För er som inte vet vad IW är så vill jag beskriva det som på stället marsch, med fria armar, med armar på handtag, med armar som trycker och drar utöver trampet. Gruppledarna på ett IW pass får det tom att se ut som jogging, men för min del blir det ett hopplöst malande. Utan musik i lurarna tittar jag bara på klockan, med musik blundar jag, böjer huvet lite framåt och bara kör. Först 5 minuter Nina Simone och Funkier Than a Mosquito's Tweeter. Sen kommer Birdland, med Weather Report, nästan 6 minuter.

Förstås finns flera versioner av låten på Youtube, den här versionen är en konsertuupptagning från 1978 med Jaco Pastorius på elbas i huvudrollen. Rörliga bilder och den version jag njuter av nätter då jag inte kan somna. I lurarna har jag en studioinspelning där Joe Zawinul trycker på Pianoknappen efter 3:10. Du hittar den enkelt på Spotify.

I somras seglade jag Hermanö Runt med Joakim Axelssons Mixer Luna. Det blåste mycket och svårseglat speciellt undanvind i vågorna utanför Hermanö. Båtar med rakare undervattenslinjer kunde enkelt föra spinnaker och liksom bara seglade om oss. Mina goda vänner på Gullholmen spanade, först från berget när vi seglade förbi Hätteberget och sen från ångbåtsbryggan på Gullholmsön. Här är deras bilder:

Seglar mellan Gräsholmarna och Hermanö.

Handlar mest om att hålla höjd för att slippa slå för Tvestjärten.
Luna i lovart.

Två rev i storen och genua, kanske inte helt optimalt
men det blåste mer än vi trodde och det var inte läge
att byta till fock på Käringöfjorden.

Magasinet på Tvestjärten i bakgrunden, själv sitter
jag i ruffluckan med padda och Seapilot.

Vi siktade på lilla hålet vid Strömholmen men jag lyckades inte
övertyga Joakim om att vi också skulle gå innanför Ledskär. Det var
där Piano hade sin hemmaboj innan vi sålde huset på Herm.
Farvattnen är mig bekanta.

Ven Runt 2017 med Dominant 95:an Gråben

Det blir inga kappseglingar med Piano den här säsongen. Men andra seglar förstås! Jag fick ett mail från Dan Ekström om Ven Runt som han seglade med sin Dominant 95:a Gråben.

"  Hej Anders, Ven Runt 2017 började för mig någon dag innan starten, rodret krävade något fruktansvärt och jag kom fram till att det måste göras något. LOssade alla låsningar och efter noggrannan beräkningar ..? skulle rodret falla ner på botten varvid det via en klurig lindragning skulle lyftas upp utan att jag behövde bada. Gick sådär...när roderbeslaget till rorpinn var släppt hände ingenting. Det slutade med att jag fick slå ner hjärtstocken med en stor slägga (träbit emellan). När rodret åkte ur båten flöt det direkt upp till ytan.

När rodret återmonterades fick jag dyka och trycka in det undrifrån med spjärn från botten. Denna procedur fick upprepas 3 ggr och trots massor av hemmasvarvning av den nedre lagringen knep rodret rejält. Det får bli ett vinterjobb...

Tanken var att segla solo i twohanded klassen men min kollega och kompis Lars Bengtsson ville gärna hänga på. Jag som planerat segla solo fick tänka lite på saken men såhär i efterhand är jag glad att Lasse var med, av flera orsaker: Hela poängen med att segla Ven Runt med Gråben var att utvärdera och samla fakta på hur båten presterar i olika vindstyrkor och vindvinklar, speciellt jämfört med Dehler 29 "Lova" och Banner 30:an "Fru Olsen", lokala konkurenter som seglar sina båtar riktigt effektivt. Alla vet hur trög Dominant 95:an i std skick är i lättvind men jag hoppades att min lättning av båten (nästan ner till SRS databladsvikt 2900kg ... bl.a. är motorn urplockad) skulle förbättra lättvindsegenskaperna markant. Det var illa tvunget sett till det höga SRS talet jag fått.

Vinden skulle bli 4-6 m/s NV vridande mot SV, sygående ström. Genua var ett givet val. Starten blev uppskjuten, helt bleke.

Efter 30 minuter kom det lite svag vind och startgrupp 1 och 2 gick iväg. Twohanded klassen gick iväg i 3dje start, vi gjorde en bra start där vi ville vara på linjen. "Lova" gjorde dock ett smartare vägval på den korta kryssen mot första utlagda bojen och ledde vid rundningen. Alla satte spinnaker ner mot märket vid Ålabodarna och som från ingenstans kom ca 10-11 m/s från V. Båtar broachade och höll på att kollidera, spinnakrar fladdrade lite varstans men Gråbens ibland oönkat stora bulb höll emot fint, så fint att det plötsligt small till i båten och lovartsspinnskotblock lets ur infärtningen och den fina spinnakerbommen jag köpt av Anders small in i förstaget. Vi fick falla av mot stranden och snabbt slita ner spinnakern under full skärning, den hmnade i vattnet men jag slet upp den innan det blev tvärstopp. Lite lätt andfådd bad jag Lasse styra ut från stranden eftersom ekolodet visade 1,8 m och båten sticker 1,85....

De flesta hade tagit ner spinnakrana vid det här laget så vi tappade inte speciellt mycket mot fältet. Dock mot oss själva eftersom Gråben lätt klarade  bära spinnakern så länge allt höll. Vi rundade bojen vid Ålabodarna jämte 2 andra båtar med "Lova" strax framför. Därefter hade vi en stökig ryss norr om Ven mot Ven NV i inledningsvis 8-11 m/s. Vi hade genua 1 och gick riktigt bra rots att genuan luftade ur storen fullständigt. Vi kryssade ifatt och förbi "Lova", som tog ett sydligare spår och vi knappade in rejält på "FRu Olsen" som startade 10 minuter tidigare. Vi rundade Ven NV någon minut efter "Fru Olsen". Så långt allt väl.

Skepparen i full fokus iklädd trendiga kläder från ICA Maxi.

Därefter lättade det ur rejält och det blev en lätt spinnakergång längs Vens ostsida mot Bäckviken. Lätta vindar är inte Gråbens grej, "Lova" kröp allt närmare och "Fru Olsen" allt längre fram. Vi rundade knutan vid Bäckviken med "Lova" en bit bakom. Vi skar med spinnakern så gott det gick i den lätta vinden och tog ner den en bit efter Bäckviken helt nära Ven. Därefter hade alla ett par slag innan det blev en lång bidevind sträckbog längs Vens västsida tillbaka till Ven NV. Det blåste 2-4 m/s lite från och till. Här syntes det tydligt att det saknas segelyta kontra Dehler 29:an och de flesta andra båtar för den delen. Vid 4 m/s höll vi avståndet och passerade i lä om en Express ganska enkelt. När det sjönk till 2-3 m/s stannar Dominant 95:an helt, vi gick jämt med Expressen och "Lova" tuggade ikapp rejält. Som tur var kom det lite mer vind precis tvärs Kyrkbacken och vi kunde hålla "Lova" bakom.

Lova jagar på sista spinnakergången

Sista spinnakergången gick norr om Ven mot Rydebäck, det var en ganska "platt" babordsslör i 3-4 m/s, återigen tuggade "Lova" ikapp och det fanns ingenting att göra åt saken. Både "Lova" och Stefan/Sussi är helt enkelt i trim och allt vi kunde göra var att hoppas att mållinjen kom innan vi blev passerade. När vi rundade upp mot Rydebäcksbojen visade det sig att det var målgången som blivit flyttad och tidigarelagd. Vi gick imål 25 sekunder före "Lova" men vårt SRS tal är 0,957 mot "Lovas" 0,929. Vi blev 9:a totalt och "Lova" missade totalsegern med ynka 50 sekunder mot Melges 20:an

Lasse vid rodret vid målgång med Lova precs bakom

Summa Summarum:

Vi tappade någon minut tack vare lite klabb med spinnakern, men det gjorde "Lova" och många andra också. Vi går riktigt bra på kryss med genua när det blåser +9 m/s. Men efter att ha haft massor av båtar genom årens lopp är min personliga åsikt att en Dominant 95:a med std riggning/segelyta definitivt inte presterar upp till 2017 års SRS tal mellan 1 - 8 m/s. Det är helt enkelt en hårdvindsbåt som måste ha vind. Det blir till att fundera under vintern.

Ven Runt var riktigt underhållande och givande! Kul bandragning och man ser fram emot nästa år. Då ska Gråben vara i bättre skick och mer konkurrenskraftig. Att segla förbi Piano är givetvis ett mål men då måste Anders ha ankaret i :-)...

Mvh/Dan "