År du intresserad av att skaffa en kolfibermast? Kan vara läge att slå våra påsar ihop och importera byggsatser från CST Composites i Australien. Jag ska beställa ny rigg till #26 (det extra skrov jag har liggande som ska uppgraderas till Hansson 31 mkII). Vitsen med att beställa i klump är förstås att fraktkostnaden (ca 20 kSEK med speditionsavgifter) kan delas på flera. Flera master beställda samtidigt ger högre rabatt. CST hjälper till med dimensioneringen och plockar ihop ett paket till varje enskild båt.
I ett byggsatspaket ingår maströret i tre delar där den översta är konad 1,4 meter, skarvhylsor invändigt, förstärkning för däcksgenomgången, spridarprofiler, bom och mastliksskena i Aluminium. Allt levererat i fyra st 6 m långa 150 mm PVC rör som skydd. Maströret förstärks vid förliksfästet genom 0,5 mm extra lindning. Maströr och innerhylsor limmas ihop med epoxi, mastliksskenan limmas med Metakrylatlim.
Selden eller John Mast beslag i rostfritt eller Al till blocktrissor, hakplåtar, bom- och kickfäste fungerar bra. Alla skruvade eller popnitade beslag måste ha plåtar på insidan av röret (lätt att få dit). Vill du ha exklusiva limmade kolfiberfästen till bom och kick från CST blir det lite dyrare. Masttoppbeslaget köper man bäst från Ceilidh i Holland. Spridarna fäster man med fastlaminerade spridarbalkar som går rakt genom kolröret. Har du en Al rigg kan du återanvända spridare och bom och stående rigg, då sparar du pengar. Maströret måste lackas med 2-komponents polyuretanlack eftersom epoxi inte klarar UV strålning.
Jag är gärna behjälplig med råd och kan också bygga ihop kolmasten åt dig,
Hör av dig snarast till mig via kommentarsfältet med frågor och om du är intresserad (tex om du vill ha offert - speca i så fall vad du vill ha med så plockar jag ihop ett paketpris med delar från flera leverantörer). Ordern går iväg snart!
Orsaken till att jag väljer CST istället för Ceilidh i Holland, som gör lika bra byggsatser är att enbart CST har den profil som passar #26. Ceilidhs profilprogram är för glest.
Länkar: CST (här) och Ceilidh (här). Till Piano har jag 142 Series D-Elliptical profilen med reducerad väggtjocklek (minskad från 3,3 till 3 mm), men väljer 134 profilen till #26 för att kunna böja masten lättare. Till Cheetah30 (klicka på Cheetah i kolumnen till höger) valde vi Ceilidhs 3section 20 som är identisk med den Sparcraftprofil i Al som satt på båten tidigare (Al masten som knäcktes på MBBR 2012 efter att röstjärnet kollapsat).
Om Ceilidh har en profil som passar din båt, är det ide att köpa därifrån, fraktkostnaden blir klart lägre. Är vi flera som köper från CST blir fraktkostnaden per byggsats ungefär samma som en mast från Ceilidh.
torsdag 23 oktober 2014
onsdag 22 oktober 2014
Köl säljes billigt
Det blir allt längre uppehåll mellan blogginläggen. Vi får se om dom enstaka inlägg som kommer nuförtiden är dödsryckningar eller om jag bara pustar ut. När seglingen slutar finns så mycket annat att ta tag i. För att få ihop pengar till alla märkliga segelbåtsprojekt tex.
Piano är inne under tak och står och torkar. Det andra projektet, skrov #26 som det ska bli nåt av jobbar vi också med så sakteliga. Större delen av inredningen är borta - endast kojbottnarna är kvar, ca 100 kg pentry och toalett är slängt på skroten. Den nya kölen ska väga ca 1000 kg istället för Pianos 1350 kg, teoretiskt kan det alltså sluta med en båt som är nästan 400 kg lättare (lite inredning måste ju in), dvs 2700 kg istället för Pianos 3100 kg. Hansson 31 har ett ganska smalt skrov, undrar hur en sån båt skulle segla? Kommer båten att plana? Är det gennaker som gäller?
Jag har orginalkölen till #26 stående. Letar du efter en bulbköl kan du få den billigt (=skrotvärdet). Ett ton 3% antimonlegerat bly. Kölbladet är byggt med skal av vakuminjicerad vinylester som sen är fyllt med vinylester och glasfiberspill, med 12 st 20 mm kölbultar hela vägen nerifrån bulben. Kölen passar förstås bäst till en Hansson 31 men allt är möjligt för den händige. Det finns många bilder på kölen i den här bloggen, klicka på köl i kolumnen till höger och bläddra så hittar du snart en bra bild. Skriv ett svar i kommentarsfältet om du är intresserad.
Jag funderade ett tag på att rensa bort glasfiberfenan (den nya ska bli djupare och smalare) och fräsa ner bulbens ovan- och undersida så att vikten blir 800 kg, men efter lite diskussioner med Bosse Fransson som hottat sin Dynamic 35 enades vi om att det projektet blir dyrare och tar längre tid än att bygga en helt ny köl baserad på en lika dan bulb som Bosse har, den väger 750 kg och med djupgåendet 2,1 m blir det rätande momentet samma som orginalkölen till #26 som sticker 1,75 m.
Jag får lite frågor om kölar, både nyritade som ska monteras på skrov med några år på nacken och dels hur kölar med enkla medel kan modifieras för att båten ska bli snabbare. En ny prestandaköl blir dyr, typ uppåt 100 tusen beroende på vikt, för dom flesta inget alternativ så det är klart att man väljer att fixa sin gamla. Det kostar ju inte heller högre mättal.
Jag får också enstaka förfrågningar om att låna min 6-tonsvåg för båtvägning. Varsågod och hämta, min assistans ingår säger jag men ingen kommer. Trots allt är det få som prioriterar att få till ett korrekt mättal.
Piano är inne under tak och står och torkar. Det andra projektet, skrov #26 som det ska bli nåt av jobbar vi också med så sakteliga. Större delen av inredningen är borta - endast kojbottnarna är kvar, ca 100 kg pentry och toalett är slängt på skroten. Den nya kölen ska väga ca 1000 kg istället för Pianos 1350 kg, teoretiskt kan det alltså sluta med en båt som är nästan 400 kg lättare (lite inredning måste ju in), dvs 2700 kg istället för Pianos 3100 kg. Hansson 31 har ett ganska smalt skrov, undrar hur en sån båt skulle segla? Kommer båten att plana? Är det gennaker som gäller?
Jag har orginalkölen till #26 stående. Letar du efter en bulbköl kan du få den billigt (=skrotvärdet). Ett ton 3% antimonlegerat bly. Kölbladet är byggt med skal av vakuminjicerad vinylester som sen är fyllt med vinylester och glasfiberspill, med 12 st 20 mm kölbultar hela vägen nerifrån bulben. Kölen passar förstås bäst till en Hansson 31 men allt är möjligt för den händige. Det finns många bilder på kölen i den här bloggen, klicka på köl i kolumnen till höger och bläddra så hittar du snart en bra bild. Skriv ett svar i kommentarsfältet om du är intresserad.
Jag funderade ett tag på att rensa bort glasfiberfenan (den nya ska bli djupare och smalare) och fräsa ner bulbens ovan- och undersida så att vikten blir 800 kg, men efter lite diskussioner med Bosse Fransson som hottat sin Dynamic 35 enades vi om att det projektet blir dyrare och tar längre tid än att bygga en helt ny köl baserad på en lika dan bulb som Bosse har, den väger 750 kg och med djupgåendet 2,1 m blir det rätande momentet samma som orginalkölen till #26 som sticker 1,75 m.
Jag får lite frågor om kölar, både nyritade som ska monteras på skrov med några år på nacken och dels hur kölar med enkla medel kan modifieras för att båten ska bli snabbare. En ny prestandaköl blir dyr, typ uppåt 100 tusen beroende på vikt, för dom flesta inget alternativ så det är klart att man väljer att fixa sin gamla. Det kostar ju inte heller högre mättal.
Jag får också enstaka förfrågningar om att låna min 6-tonsvåg för båtvägning. Varsågod och hämta, min assistans ingår säger jag men ingen kommer. Trots allt är det få som prioriterar att få till ett korrekt mättal.
måndag 6 oktober 2014
Fukt i skrovet?
Båten åkte upp tidigt med tanke på att jag ska hinna epoxibehandla skrovet innan kylan kommer. Men vilken epoxi är bäst? Har provat ganska många fabrikat genom åren. För det mesta har det blivit Hempels Light Primer, en lösningsmedelsbaserad epoxigrund som har den stora fördelen att den säljs i småförpackningar. Det har varit perfekt att blanda till en 370 ml burk utan att behöva mäta upp bas och härdare. Bara hälla ihop innehållet i två burkar. Lite dyrare - javisst men praktiskt.
Men den här gången skiftar jag till IJMOPOX som är epoxigrund i Double Coat programmet. Erfarenheten från förra året då jag provade både IJMOPOX till friborden och Nautix P1 primer till kölen för att få vidhäftning till A4 Tspeed bottenfärgen var positiv. Mer lättarbetade färger (nästan som vaniljkräm) än både Biltema, Interprotect och Light Primer. Nautix färgen blir dyr eftersom den måste specialimporteras från Frankrike och IJMOPOX bara lite dyrare än andra alternativ som finns härhemma.
Ringde Hedbergs Industri AB i Kungshamn (här) och beställde för att komma igång så snabbt som möjligt. Fick rådet att fuktmäta skrovet innan jag började lägga på färg, skrovet måste vara torrt för att färgen ska sitta kvar ordentligt. Med i leveransen kom en fukt mätare på lån. VC17 på skrovet och bottenfärg på kölens SB sida hade vi slipat bort när båten stod på land i Viken.
Hade provat hemma på lite olika material. Tryckimpregnerad trall efter en regnnatt visar 100%, mätaren ger väldigt tydligt svar.
Mätningen av kölen avslöjade en riktigt fuktig yta. Sannolikt beror det på att jag använt fel slags spackel när jag skulle korrigera kölbladet som blivit tunnare och tom tom blivit småbuckligt pga krympet då den Vinylester vi hällde ner härdade. Det är ju enkelt att använda Plastic Padding eller Biltema spackel. Härdar snabbt och det går fort att bygga upp en bra yta. Jag använde PP100, ett riktigt lättarbetat och lättslipat karosserispackel. Men fyllmedlet i polyesterspackel suger upp vatten och uppenbart har jag tidigare inte lagt på tillräckligt många lager epoxi utanpå för att få det vattentätt. I våras la vi bara på ett lager P1 epoxigrund med det enda syftet att få ordentlig vidhäftning till bottenfärgen. Vi borde lagt på 3 - 4 lager.
Dags att avfukta kölbladet!
Men den här gången skiftar jag till IJMOPOX som är epoxigrund i Double Coat programmet. Erfarenheten från förra året då jag provade både IJMOPOX till friborden och Nautix P1 primer till kölen för att få vidhäftning till A4 Tspeed bottenfärgen var positiv. Mer lättarbetade färger (nästan som vaniljkräm) än både Biltema, Interprotect och Light Primer. Nautix färgen blir dyr eftersom den måste specialimporteras från Frankrike och IJMOPOX bara lite dyrare än andra alternativ som finns härhemma.
Ringde Hedbergs Industri AB i Kungshamn (här) och beställde för att komma igång så snabbt som möjligt. Fick rådet att fuktmäta skrovet innan jag började lägga på färg, skrovet måste vara torrt för att färgen ska sitta kvar ordentligt. Med i leveransen kom en fukt mätare på lån. VC17 på skrovet och bottenfärg på kölens SB sida hade vi slipat bort när båten stod på land i Viken.
Fribord och skrov är helt OK, fuktmätaren visar grönt! |
Fuktig köl! |
Dags att avfukta kölbladet!
söndag 28 september 2014
Drivin' new lanes
Det är sju km från Viken till Ingelsträde, valde att bogsera Piano på sin trailer en tidig söndagmorgon. Hade rekat flera gånger för att kolla att vi skulle kunna komma fram överallt. Två uppförslut och en vägbula! Första uppförslutet direkt efter hamnen i Viken gick bra!
![]() |
Väl ute ur Viken, har passerat väg 111 och andra uppförslutet (över bron över 111) och har passerat Rågången (avtagsvägen till Vikentomater), hyggligt bra fart |
![]() |
Kör rakt ut i ingenmansland med betfält runtomkring. Paus för att spänna stöttorna! |
![]() |
Drygt 7 km senare. |
Framme (med bara lite förskjutning i lasten). |
Kallförvaring i renstädad och välskött lokal. Kostar 250 kr/kvm |
Piano i vinterviste! Kommer att dela husrum med en snipa, fyra husbilar och några mersor. |
lördag 27 september 2014
På land och VC17
Inte längre Höganäs, numera är Viken hemmahamn. Bättre mastkran och kranbilen kan lyfta lika bra där som i Höganäs. Mastpromenaden gick den här gången efter nya vägar och masten ligger i trädgården. Tog upp båten några dagar innan Byxelkroken. Vid lyftet innan 2mannaseglingen Helsingborg - Helsingör TOR upptäckte vi små blåsor i gelcoaten under bottenfärgen. Vinylester ska ju vara immunt mot plastpest men det såg skumt ut. Lika bra att göra en ordentlig epoxibehandling i vinter.
Jag blir inte klok på VC17. Det är inte alls samma färg som för några år sedan. Då var det en utpräglad tunnfilmsfärg som man enkelt kunde spola bort med högtryckstvätten eller som snudd på ramlade av spontant när jag startade slipmaskinen. Jag gillade den färgen, det var lätt att polera upp den med tidningspapper eller 1000/2000 papper. Och den byggde inte upp några tjocka skikt. Jag har haft ett lager VC17 inköpt för många år sen som tog slut förra säsongen. Köpte i år blå VC17 som har visat sig vara som vilken hård bottenfärg som helst. Svår att få fin yta på och när man ska slipa bort den så är bottenfärgen hårdare än gelcoaten under och då tappar man lätt formen på botten. Så fort man får bort bottenfärgen i ett område så slipar man gropar i gelcoaten. Det gäller att slipa försiktigt i flera steg.
Vi högtryckstvättade kölen alldeles för brutalt. Köl och roder är målade med först Nautix A4 Tspeed vit och ovanpå det A9 Tspeed Flou, den orange fluorescerande bottenfärgen som används på alla häftiga stora snabbseglare (Nautix hemsida här). Kratrarna har gått igenom båda bottenfärgerna ner till epoxigrundfärgen. Det gick inte att slipa bort bottenfärgerna med maskin (Abranet 120) pga att den oranga färgen är för glatt. Slippappret gled bara ovanpå ytan. Det var bara att ta fram vattenslippapper men det blev samma problem här, bottenfärgerna är så hårda att det var lätt att slipa facetter i epoxigrundfärgen. I vinter får jag bygga upp kölformen igen. Det här problemet kommer att kvarstå så länge jag använder epoxigrundfärg med mjukt fyllmedel i kombination med hård bottenfärg. Den hårda bottenfärgen räcker ju inte för evigt, den måste ju slipas lite varje år för att få fram en fräsch anitifoulingyta. Och så småningom har man slipat igenom det skikt man har. Alternativet att bygga på mer och mer färg vill jag undvika.
I morgon bitti, när trafiken en söndagsmorgon är minimal bär det av mot Ingelsträde och Pianos nya vinteride. Blev helt enkelt utkörd ur den fina lokal som varit Pianos vinterförvar tidigare.
Skuggan avslöjar att skrovformen inte är perfekt harmonisk. Syns bättre på första bilden. Ännu mer vinterjobb! Klicka på bilderna så blir dom större. |
Martin gjorde skrovjobbet. I bakgrunden fixar Fredrik Rege med en av WBS klubb C55:or. Dom ska vi använda på WBS Gran Prix segling nästa helg. |
Spår av en alltför brutal högtryckstvätt av kölen.Dom vita fläckarna är 2/3 mm i diameter och är kratrar ner till epoxigrunden. |
Undersidan av bulben målades med vit A4 Tspeed vid lyftet innan Bohusracet. Betydligt färre kratrar på BB sidan (vi blev försiktigare när vi såg vad som hände SB sidan). |
I morgon bitti, när trafiken en söndagsmorgon är minimal bär det av mot Ingelsträde och Pianos nya vinteride. Blev helt enkelt utkörd ur den fina lokal som varit Pianos vinterförvar tidigare.
torsdag 25 september 2014
Kappsegling i Norra Öresund
Min Hansson 31 Piano har Viken som hemmahamn, vi har 7 NM till Helsingborgs Yacht Club i Helsingborgs norra hamn, ytterligare 5 NM till Råå. Till Limhamn och Lomma är det 36 NM. Till Göteborgs skärgård är det drygt 90 NM. Vi kappseglar gärna, har för det mesta inga problem att hitta bra besättning (det blir väl så när det går riktigt bra). Men transporterna blir långa och alla har inte hur mycket tid som helst. Så vi seglar vad vi kan i närområdet och här är det faktiskt viktigast att kunna bemästra strömsegling. En Öresundsseglare blir sällan riktigt bra på lättvind, är det lätt så handlar det ännu mer om att kunna utnyttja strömmen. Bättre än konkurrenterna. Är det kappsegling? Klart det är kappsegling. I Youtubeåldern hittar man klipp om märkliga kappseglingar jorden runt, överallt där man kan segla kappseglas det.
Mina racerapporter handlar ofta om hur Piano tråcklar sig igenom svåra strömlägen. Det blir så eftersom jag uppfattar att det är där racen avgörs. Men är det kappsegling? Vad skulle kappsegling egentligen vara?
Ibland får jag gliringar som går ut på att SRS segling inte är på riktigt - kom igen när du mätt in båten i ORCi. Vad skulle skilja SRS och ORCi segling? Det finns åtminstone en viktig punkt:
ORCi seglare har en mer seriös inställning till sin båt.
1. Kommer alltid till start (tror jag) med ordentligt rengjord botten.
2. Har lagt ner mycket jobb på att få köl och roder iordning.
3. Segel i kappseglingsskick.
4. Har lagt ner tid på att träna ihop besättningen.
Det är väl så enkelt att om man missar dom tre första punkterna, så är risken stor att man blir efter. Inget glid. Båtar med slem eller ännu värre beväxtning i botten blir helt enkelt efter och - speciellt i slutet av säsongen - har vi en tydlig uppdelning i seglingens A- och B-lag. Att vi i Piano är lyckosamma på kappseglingsbanan ser jag mest som att vi (för det mesta) har ordning på båten. Vi kom till start på Saltholm Runt i slutet av augusti och där blev vi efter. Pga slem på köl och roder. Så småningom bröt vi seglingen men det var av ett annat skäl.
På Bohusracet är motståndet mycket tuffare, alla som siktar på framskjutna placeringar har gjort ren botten. Jag återkommer ofta till detta: gör ren botten! No mercy om du vill att båten ska gå och kännas bra. Även om du tycker att - mina segel är halvdana, det lönar sig inte - så gör det alltid skillnad!
Men tillbaka till frågan om vad kappsegling egentligen skulle vara. Läser på facebook om Patrik Forsgren som kör speedträning utanför Sandhamn med sin First 36.7, det gäller att ha sina polardiagram fullständigt i ordning. Alla segelbyten bestäms av AWA och vindstyrka, att hela tiden ligga på precis målfart. Det är säkert ett fascinerande sätt att segla, kräver minutiös koll och en besättning som vet precis vad varje person ska göra. Speedsegling och att läsa vinden. Plus förstås den taktik som krävs när det är många båtar på banan. Piano har tre segel, fock på rulle, stor förstås och spinnaker. Enda tillfället vi får beslutsångest är på halvvindarna där vi hur många gånger som helst har försökt få till vår plana spinnaker. Men nu kommit på att den väldigt sällan gör någon nytta, bättre vänta tills vi kan bära den stora. Piano har plotter och men i övrigt inga instrument. Hur seglar vi? Kryssen från Helsingör söderöver på 2mannaseglingen från Helsingborg för några veckor sedan var stökig. Vinden varierade mellan 3 - 5 m/s, vågskvalp och strömfåror. Inte för att jag egentligen kan förklara varför och hur men vi trimmade focken hela tiden på känsla och att det måste vara driv. Telltales bar hela tiden som dom skulle, men ibland skulle det bara vara mer genomströmning, ibland kunde vi stänga spalten mer. Skotvagnen till storen åkte upp och ner i takt med fockskotningen.
Skulle kappseglingen bli roligare om vi mätte in i ORCi? Sannolikt mindre startfält men större motstånd. Det sista vore en stor fördel. Till dom tidiga SRS seglingarna i Öresund, dvs Lomma i början av maj och Kullaseglingen från Helsingborg i början av juni kommer båtarna i bättre trim och då blir också motståndet större. Är det värt en tusenlapp att lyfta båten och tvätta av botten? Känner man någon med grodmansutrustning? Kjell W i Helsingborg som seglar First 35 Maria har utvecklat en borste som han kan tvätta skrovet med, köl och roder dyker han för att tvätta. Piano har centrumlyft och kranbilen lyfter enkelt, brukar ta en halvtimme totalt att fixa botten.
För att runda av det hela: Nej det blir inget ORCi mätbrev för Piano. Jag önskar och hoppas att många andra båtar också orkar lägga ner det arbete som krävs för att hålla framförallt botten ren så att SRS segling blir vassare. Som jag uppfattar det är SRS regeln i princip lika rättvis som ORCi och ger möjlighet för många fler båtar att slåss i toppen. Entyp innebär roligare segling, men då måste jag vara borta från min icke seglande familj alltför mycket. Det är också orsaken till att min aktionsradie är ganska liten.
Mina racerapporter handlar ofta om hur Piano tråcklar sig igenom svåra strömlägen. Det blir så eftersom jag uppfattar att det är där racen avgörs. Men är det kappsegling? Vad skulle kappsegling egentligen vara?
Ibland får jag gliringar som går ut på att SRS segling inte är på riktigt - kom igen när du mätt in båten i ORCi. Vad skulle skilja SRS och ORCi segling? Det finns åtminstone en viktig punkt:
ORCi seglare har en mer seriös inställning till sin båt.
1. Kommer alltid till start (tror jag) med ordentligt rengjord botten.
2. Har lagt ner mycket jobb på att få köl och roder iordning.
3. Segel i kappseglingsskick.
4. Har lagt ner tid på att träna ihop besättningen.
Det är väl så enkelt att om man missar dom tre första punkterna, så är risken stor att man blir efter. Inget glid. Båtar med slem eller ännu värre beväxtning i botten blir helt enkelt efter och - speciellt i slutet av säsongen - har vi en tydlig uppdelning i seglingens A- och B-lag. Att vi i Piano är lyckosamma på kappseglingsbanan ser jag mest som att vi (för det mesta) har ordning på båten. Vi kom till start på Saltholm Runt i slutet av augusti och där blev vi efter. Pga slem på köl och roder. Så småningom bröt vi seglingen men det var av ett annat skäl.
![]() |
Mini 650 med blank botten. Svängkölen är insvept i papper under sprutmålningen! Bilden hittade jag på facebook |
Men tillbaka till frågan om vad kappsegling egentligen skulle vara. Läser på facebook om Patrik Forsgren som kör speedträning utanför Sandhamn med sin First 36.7, det gäller att ha sina polardiagram fullständigt i ordning. Alla segelbyten bestäms av AWA och vindstyrka, att hela tiden ligga på precis målfart. Det är säkert ett fascinerande sätt att segla, kräver minutiös koll och en besättning som vet precis vad varje person ska göra. Speedsegling och att läsa vinden. Plus förstås den taktik som krävs när det är många båtar på banan. Piano har tre segel, fock på rulle, stor förstås och spinnaker. Enda tillfället vi får beslutsångest är på halvvindarna där vi hur många gånger som helst har försökt få till vår plana spinnaker. Men nu kommit på att den väldigt sällan gör någon nytta, bättre vänta tills vi kan bära den stora. Piano har plotter och men i övrigt inga instrument. Hur seglar vi? Kryssen från Helsingör söderöver på 2mannaseglingen från Helsingborg för några veckor sedan var stökig. Vinden varierade mellan 3 - 5 m/s, vågskvalp och strömfåror. Inte för att jag egentligen kan förklara varför och hur men vi trimmade focken hela tiden på känsla och att det måste vara driv. Telltales bar hela tiden som dom skulle, men ibland skulle det bara vara mer genomströmning, ibland kunde vi stänga spalten mer. Skotvagnen till storen åkte upp och ner i takt med fockskotningen.
Skulle kappseglingen bli roligare om vi mätte in i ORCi? Sannolikt mindre startfält men större motstånd. Det sista vore en stor fördel. Till dom tidiga SRS seglingarna i Öresund, dvs Lomma i början av maj och Kullaseglingen från Helsingborg i början av juni kommer båtarna i bättre trim och då blir också motståndet större. Är det värt en tusenlapp att lyfta båten och tvätta av botten? Känner man någon med grodmansutrustning? Kjell W i Helsingborg som seglar First 35 Maria har utvecklat en borste som han kan tvätta skrovet med, köl och roder dyker han för att tvätta. Piano har centrumlyft och kranbilen lyfter enkelt, brukar ta en halvtimme totalt att fixa botten.
För att runda av det hela: Nej det blir inget ORCi mätbrev för Piano. Jag önskar och hoppas att många andra båtar också orkar lägga ner det arbete som krävs för att hålla framförallt botten ren så att SRS segling blir vassare. Som jag uppfattar det är SRS regeln i princip lika rättvis som ORCi och ger möjlighet för många fler båtar att slåss i toppen. Entyp innebär roligare segling, men då måste jag vara borta från min icke seglande familj alltför mycket. Det är också orsaken till att min aktionsradie är ganska liten.
måndag 22 september 2014
Byxelkroken 2014
I helgen seglade jag Byxelkroken med Bosse Franssons kölmodifierade Dynamic 35 Existens. (Klicka på Dynamic 35 i kolumnen t.h. så kan du läsa hur han gjorde modifieringen). Med ombord var också Torbjörn Karlsson, som seglat med Bosse i många år och Bosse Bergqvist. På torsdagen hade Bosse tagit upp båten och polerat botten. På fredagen gick vi ut på Lusärnafjärden och provade den sprillans nya gennakern från Gransegel.
Byxelkroken är en tvådagars kappsegling. Start Västervik och mål i Byxelkrok på Öland på lördagen. På söndagen seglar man tillbaka. Banlängden är 31 NM, varav drygt hälften inomskärs utefter farleden, bansträckningen är ordentligt definierad så det handlar inte om att segla som man vill mellan öarna. Överfarten från Vinö Bredhäll (sista skäret i skärgården) till Byxelkrok är ca 12 NM.
Det var min första Byxelkrok, har läst mycket om tidigare Byxelkrokar i allt mellan alldeles för mycket till nästan ingen vind alls. Årets upplaga hörde till den senare kategorin, dvs riktigt stilla väder. Första start skulle gå kl åtta (javisst - på morgonen) vid Skansholmen i södra änden av Lusärnafjärden SO Västervik. Men då och där fanns ingen vind. Skott och Apan, och ett SMS med besked om att starten var utflyttad. Ett lämmeltåg med båtar ger sig iväg mot Vinö Bredhäll 15 NM bort.
Vi får vänta många timmar. Vår start går 15.20, kryss mot Öland i 2 - 3 m/s. Bosse hade inte stora förväntningar på kryssen med den lilla fock som han har. Men vi vrider och vänder på skotningen och halsar upp med några schackel så att skotvinklarna stämmer. Både X35 Xperia och IMX40 Foxy Lady glider sakta sakta ifrån oss. Vinden ligger i stråk och farten varierar mellan 3 till drygt 5 knop. Väderprognosen har sagt SO vridande mot Syd, men det känns som att vinden är stabilare mitt i banan så vi följer inte majoriteten som går på ett BB slag söderut.
Seapilot i paddan är en riktigt god vän. Många båtar har AIS ombord och vi kan följa konkurrenternas både kurser och fart.
Vi gick i mål 18.57 efter 3 timmar och 27 minuters segling. Bar upp packningen till Byxelkroks Gästhem och sen flinade vi åt alla vi såg. Andra plats med en oprövad båt! Bosse har gjort ett mästerverk av sin Dynamic 35. Ett gynnsamt vindvrid hjälpte oss på traven, men båten går fint. Och är en dröm att styra. En 110% kryssfock skulle sitta bra, då skulle vi nog kunna hålla både IMX40 och X35 på lätta kryssar.
Vi avslutade kvällen på Marinan Bar & Kök. En sån kväll smakar allt hur gott som helst! Sov som stockar.
Söndag morgon och dags att segla tillbaka. Men först är det skepparmöte. All information skickas ut som SMS och först ska det vara prisutdelning. Många nyttopriser, ettan, tvåan och trean får plocka till sig från varsitt bord. Det är uppenbart att det är lördagsetappen som är den "riktiga" Byxelkroken. Det som blir kvar på prisborden delar man sen ut som priser för totalresultatet.
På söndagsmorgonen är det regndis. Laddar med frukost och matsäcksmackor. Vinden är stabilare än på lördagen, men starten blir ändå inflyttad till skärgården. Dieselfiltret satte igen på lördagen, så vi får bogsering tillbaka. 25 NM med 4,5 knops fart, sen vänta en timme på alla som startar före. Det blir en kort bana - en timmes undanvindssegling. Bosse har konverterat Existens till gennakerbåt och det blir ett tufft race i 5/6/7 m/s. Vi håller fart med Xperia och går ifrån Foxy Lady. Men hamnar i ett vindhål och blir slagna av Xperia med 15 sekunder beräknad tid, motsvarar 12 sekunder seglad tid.
Efter målgången kom regnet, vi fick en extratimme kryss i ösregn in till Västervik, Bosse F och Torbjörn tog hand om en båt som var både blöt och rörig, Bosse B och jag satte oss i bilen, jag hoppade av i Nässjö, väntade en extratimme på försenat tåg, kom till Helsingborg efter att alla bussar kört in i sina garage. En riktigt fin seglingshelg blev det
Resultaten hittar du (här)!
Byxelkroken är en tvådagars kappsegling. Start Västervik och mål i Byxelkrok på Öland på lördagen. På söndagen seglar man tillbaka. Banlängden är 31 NM, varav drygt hälften inomskärs utefter farleden, bansträckningen är ordentligt definierad så det handlar inte om att segla som man vill mellan öarna. Överfarten från Vinö Bredhäll (sista skäret i skärgården) till Byxelkrok är ca 12 NM.
Det var min första Byxelkrok, har läst mycket om tidigare Byxelkrokar i allt mellan alldeles för mycket till nästan ingen vind alls. Årets upplaga hörde till den senare kategorin, dvs riktigt stilla väder. Första start skulle gå kl åtta (javisst - på morgonen) vid Skansholmen i södra änden av Lusärnafjärden SO Västervik. Men då och där fanns ingen vind. Skott och Apan, och ett SMS med besked om att starten var utflyttad. Ett lämmeltåg med båtar ger sig iväg mot Vinö Bredhäll 15 NM bort.
5 knop och inga vågor! |
Första start kommer iväg 14.20, drygt sex timmar efter utsatt tid.Klass 7 startar en timme senare |
Starten har gått. IMX40 Foxy Lady glider sakta över oss i lovart |
![]() |
Xperia går 5,7 knop, vår fart är 5,3 knop, det var tydliga lokala vindstråk. Här får vi ett ordentligt lyft när vi seglar BB halsar och kör över större delen av fältet. |
Code zero (som Gransegel kallar Screacher) klarade oss igenom lättvindarna. |
Totalsegraren X35 Xperia ligger några hundra meter före oss vid inseglingen mot gatebojen norr om Byxelkroks hamn |
![]() |
Inte dom vassate kryssvinklarna, men det gäller att hålla fart. Gateboj nedtill lite t.h. om bildens mitt. |
![]() |
Vi närmar oss gate märket och vinden börjar doja ur. Xperia har rundat som första båt och gör här 2,4 knop |
16,3 grader i vattnet och en disig solnedgång |
Bosse F, Torbjörn K och Bosse B. Idel glada miner, 2ndra plats totalt och i klass 7, vi låg 3 seglingsminuter bakom Xperia efter första dan |
![]() |
Vi blyar oss upp över mållinjen i nästan ingen fart alls och slår X332 Inga G med en sekund. |
Vi avslutade kvällen på Marinan Bar & Kök. En sån kväll smakar allt hur gott som helst! Sov som stockar.
Söndag morgon och dags att segla tillbaka. Men först är det skepparmöte. All information skickas ut som SMS och först ska det vara prisutdelning. Många nyttopriser, ettan, tvåan och trean får plocka till sig från varsitt bord. Det är uppenbart att det är lördagsetappen som är den "riktiga" Byxelkroken. Det som blir kvar på prisborden delar man sen ut som priser för totalresultatet.
![]() |
Söndagsmorgon |
Efter målgången kom regnet, vi fick en extratimme kryss i ösregn in till Västervik, Bosse F och Torbjörn tog hand om en båt som var både blöt och rörig, Bosse B och jag satte oss i bilen, jag hoppade av i Nässjö, väntade en extratimme på försenat tåg, kom till Helsingborg efter att alla bussar kört in i sina garage. En riktigt fin seglingshelg blev det
Resultaten hittar du (här)!
Bosse F |
Söndag morgon - motorgång tillbaka mot fastlandet |
Etiketter:
Byxelkroken,
Dynamic 35,
Kappsegling,
SRS
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)